Scroll To Top

”Att ge återkoppling som för lärandet framåt” KvUtiS

Återkoppling på prestationer är en av de mest kraftfulla påverkansfaktorerna. Enligt Hattie kommer den viktigaste återkopplingen från eleven till läraren (och inte från läraren till eleven!) och bidrar till att synkronisera undervisning och lärande, men det vi ska titta på inom detta lärområde handlar om återkopplingen till eleven. Tre frågor bör vara vägledande när det gäller återkoppling enligt Hattie: Vart är jag på väg? (Feed Up) Hur går det för mig? (Feed Back) Vad är nästa steg? (Feed Forward). Hattie påtalar att det är viktigt att både lärare och elever ställer sig dessa frågor.

Moment A - individuell förberedelse

Effektiv återkoppling kommer ”i rätt tid” och upplevs av eleverna vara ”bara till mig” och ”just vad jag behöver för att få hjälp att gå vidare”. I några studier har man kommit fram till att det inte alltid blir så. Carless (2006) kom fram till att merparten av den återkoppling lärare ger vänder sig till hela klassen och det mesta av den tas inte emot av någon elev – eftersom ingen enskild elev tror att den gäller honom eller henne. Lärare anser att deras återkoppling är betydligt mer värdefull än vad eleverna gör, elever kan uppleva återkoppling förvirrande, ickemotiverad och inte förståelig. Ett annat fall kan vara när elever tror att de har förstått lärarens återkoppling när de inte har det. Då blir det svårt att tillämpa den i sin inlärning.Christel Jansson

Läs Skolverkets – Återkoppling vanligt men stödjer inte alltid lärandet

Läs om Återkoppling som pekar framåt

En återkoppling som stödjer lärandet kännetecknas av att den är framåtblickande och tar sin utgångspunkt i den bedömning som gjorts av elevens prestation eller förståelse. Den bör vara utvecklad på så sätt att den innehåller information som eleven kan använda och den bör präglas av en dialog mellan elev och lärare där fokus riktas mot hur eleven ska kunna komma vidare.

Forskarna John Hattie och Helen Timperley har utformat en modell för framåtsyftande återkoppling. I deras modell används de tre frågor som tidigare presente- rades som utgångspunkt: ”var är jag nu?” (feedback); ”vad är målet?” (feed-up) och ”hur ska jag komma vidare” (feed-forward). Hattie och Timperley skiljer vidare mellan fyra olika nivåer som återkoppling kan ges på: uppgiftsnivå, processnivå, metakognitiv nivå och personlig nivå. Nedan följer en beskrivning av de olika nivåerna.

Återkoppling på uppgiftsnivå

Denna typ av återkoppling är så specifik att den inte är generaliserbar till andra uppgifter än just den uppgift återkopplingen ges på. Den är ofta inriktad på att korrigera fel eller efterfråga ytterligare information ifråga om fakta- eller begreppskunskaper.

Återkoppling på processnivå

Denna återkoppling är knuten till process- eller färdighetskunskaper men även till förståelse av begrepp eller sammanhang. Det kan handla om att granska och bearbeta information, om att hitta felkällor eller utveckla strategier för att genomföra uppgiften. Denna återkoppling är generaliserbar till andra uppgifter vilket gör att den kan stödja elevens lärande på ett bättre sätt än den uppgiftsrelaterade återkopplingen. Återkoppling riktad mot förmågor som eleven ska utveckla är exempel på återkoppling på processnivå.

Återkoppling på metakognitiv nivå

För att eleverna ska kunna använda återkopplingen behöver deras förmåga att bedöma sig själva och att ta ansvar för sitt eget lärande stärkas. Återkoppling på metakognitiv nivå tjänar till att stärka elevens tilltro till sin egen förmåga och vilja att själv gå vidare i sitt lärande. En sådan återkoppling kan bestå av frågor som uppmuntrar eleven till egna beslut och vägval i arbetet med en uppgift. Det har visat sig vara viktigt att även denna återkoppling har en tydlig koppling till ämnet eller arbetsuppgiften och inte är hållen i alltför generella termer.

Återkoppling på personlig nivå

En återkoppling som riktas mot eleven som person kan exempelvis bestå av ospecificerat beröm. En sådan återkoppling har sällan en positiv inverkan på lärandet. En anledning är att återkopplingen sällan innehåller tillräckligt med information för att eleven ska kunna använda den till att förbättra sin prestation. En återkoppling som endast består av betyg kan också uppfattas som riktad mot eleven som person. I sådana fall riskerar den att fokusera eleverna istället för uppgiften. Detta kan påverka motivationen, i synnerhet för elever som får låga betyg eller omdömen.

Den mest effektiva återkopplingen är den som kan generaliseras till andra uppgifter eller som riktas mot att stärka elevens förmåga att driva det egna arbetet framåt. Återkoppling på uppgiftsnivå är inte lika effektiv men fungerar väl i kombination med den mer generaliserbara återkopplingen på processnivå. Återkoppling riktad mot eleven som person har inte visat sig ha positiva effekter på lärandet.

Återkoppling kan bidra till att eleven värdesätter lärandet i sig. Det innebär att eleven vill öka sin kompetens genom att tillägna sig nya kunskaper och att hon tror sig om att kunna göra detta. Det är viktigt att lärare förmedlar att framgång i studierna är beroende av faktorer som eleven kan påverka, exempelvis ansträngning.

Elevernas bearbetning av den återkoppling som getts bör planeras in som en del av undervisningen. De kan ges möjlighet att göra liknande uppgifter där återkopplingen från en tidigare uppgift kan användas eller de kan få möjlighet att revidera en uppgift efter att återkoppling har getts. Det kan ha stor betydelse när i arbetsprocessen återkopplingen ges och vad som därmed blir möjligt för eleven att lära av återkopplingen. Återkoppling behöver inte vara individuell. Många gånger är det samma problem som delas av många elever och då kan det vara lämpligt att ge återkoppling till hela klassen.

Viktiga faktorer för att återkopplingen ska stödja elevens lärande tycks vara att den är utvecklad dvs. innehåller förklaringar, exempel och förslag på aktiviteter som eleven kan använda för att öka sitt kunnande samt att den är återkommande och genomförs ofta.

ur Skolverkets Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheterkapitel 2. ”Bedömning för lärande”.

Skärmavbild 2015-08-26 kl. 22.02.01

Titta på Feedback, feedup, feedforward (54:13)

Moment B - kollegialt arbete

Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.

Diskussion

  • Hur arbetar ni med den återkoppling som ni ger till era elever?
  • På vilka sätt säkerställer ni att elevernas återkoppling på undervisningen tas tillvara och att återkopplingen blir ömsesidig?
  • Om bedömningen ska stödja lärandet bör uppgifter konstrueras som visar var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling. I vilken omfattning genomsyrar denna princip er planering?
  • Hur kan vi arbeta för att aktivera eleverna i undervisningen?
  • Jämför och diskutera erfarenheter av hur elever tar emot återkoppling i olika sammanhang.
  • Hur kan vi arbeta med återkoppling som sker direkt i undervisning?
  • Hur kan återkoppling användas för att utmana elever att ta större ansvar?
  • Hur kan ni använda lektionens avslutning för att sammanfatta lektionsinnehållet, anknyta till nästa lektion eller anknyta till något annat relevant sammanhang

Planera

Under en egen lektion ska ni göra noteringar. Fokus ska ligga på den återkoppling som eleverna får av dig eller av sina kamrater. Ni kan också välja att låta situationen avgöra vad ni noterar.

  • Följer du upp hur eleverna arbetar med olika uppgifter och ger eleverna konstruktiv och uppgiftsorienterad feedback?
  • Använder du arbetsmetoder där elevernas arbeten redovisas och bearbetas vidare vid behov?
  • Ger du eleverna återkoppling om vad de behöver utveckla och hur de kan gå tillväga för att uppfylla kunskapskraven?
  • Samtalar du med eleverna, eller låter eleverna samtala, om vad som lärts i undervisningen?
  • Samtalar du med eleverna, eller låter eleverna samtala, om arbetsprocesserna?
  • Låter du eleverna utvärdera lektionens innehåll och form?
  • Låter du eleverna få träning i att själva reflektera över och utvärdera sitt lärande?
  • Låter du eleverna få arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra?
  • Skapar du variation och balans mellan lärarledda genomgångar och elevaktivitet?

Efter lektionen skriver du kortfattat ner dina noteringar. Ta med anteckningarna till nästa gemensamma träff.

Ett alternativ till att göra noteringar på en egen lektion är att besöka och notera under en kollegas lektion eller att be ett par elever vara ”observatörer” och hjälpa dig att göra noteringar. Det är naturligtvis lättare att iaktta och notera under en lektion där man inte själv är aktiv.

Moment C - aktivitet

Genomför lektionen och notera enligt era diskussioner.

Moment D - gemensam uppföljning

Diskutera, förutom det ni själva har noterat

  • Har eleverna getts möjlighet att ta tillvara den återkoppling som getts?
  • I vilka sammanhang ger ni återkoppling på uppgifts-, process-, metakognitiv eller personlig nivå?
  • Hur kan kvaliteten på återkopplingen höjas och kan den göras på något annat sätt
  • Hur kan kamratbedömning användas som en resurs i er praktik?
  • Jämför och diskutera erfarenheter av hur elever tar emot återkoppling i olika sammanhang.
  • I vilken omfattning är er praktik sådan att eleverna får återkoppling som de lär av och som hjälper dem vidare i sin kunskapsutveckling?

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala