Scroll To Top

”Viktigt på riktigt och entreprenöriellt lärande KvUtiS

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

ur Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011

Moment A - individuell förberedelse

Entreprenöriellt lärande brukar sägas vara den form av lärande som leder till att individer utvecklar entreprenöriella kompetenser. I Skolverkets kunskapsöversikt (Leffler m fl., 2010, sid 11) definieras entreprenörskap som ”en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella och ekonomiska sammanhang”. Entreprenöriella kompetenser beskrivs som förmåga att se möjligheter, ta initiativ, ha drivkraft att omsätta idéer till handling, lära sig lösa problem, planera sitt arbete och samarbeta med andra. Detta synsätt kan sägas vila på en bred definition av vad entreprenörskap innebär, vilket också har blivit en allt vanligare utgångspunkt i utbildningssammanhang.

/—/

Just att skapa värde i någon form – kulturellt, socialt eller ekonomiskt – är en central del av entreprenörskapet som ofta försvinner eller tonas ned när begreppet överförs till skolvärlden, kanske på grund av dess förmodade 10 kopplingar till kapitalism. Men att skapa värde för andra individer ger ofta upphov till starka känslor av mening, upplevd relevans och personligt välbefinnande (Baumeister m fl., 2012), och har visat sig vara effektivt för att skapa motiverade elever i skolan (Otterborg, 2011, Surlemont, 2007). Kanske är ett fokus på värdeskapande aktiviteter ett av de främsta bidragen entreprenöriellt lärande kan ge i dagens skola, där brist på motivation och intresse bland elever ofta är ett problem.
ur Entreprenöriellt lärande, vad innebär det&vilken betydelse kan det ha?


Del 1 av 2 (14:44), Åsa Falk Lundkvist från Umeå Universitet belyser den förändrade skolkulturen och tar upp krav, förväntningar och den inre motivationens betydelse.


Del 2 av 2 (14:51), Åsa Falk Lundkvist från Umeå Universitet belyser den förändrade skolkulturen och tar upp krav, förväntningar och den inre motivationens betydelse.

Läs Richard Lindes Mitt i processen – att arbeta med det entreprenöriella lärandet.
Läs Lilian Biraths Att tala inför varandra – på riktigt.
Läs Linda Sonessons Utmaning öppnar dörrar mellan hem och skola.
Läs Linda Sonessons Att lära av varandra.
Läs Cristian Abrahamssons Att skapa mottagare till elevernas arbete.

Moment B - kollegialt arbete

M. Lackéus Värdeskapande som pedagogik på 10 minuter (11:32)

Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.

Diskussion

  • Vad är entreprenörskap och varför ska vi ha entreprenörskap i skolan?
  • Kan entreprenörskap göra skolan bättre? På vad sätt är entreprenörskap bra för eleverna?
  • Vilka erfarenheter har ni av att arbeta entreprenöriellt och med värdeskapande som pedagogik?
  • Varför kan det vara svårt att få in entreprenörskap i skolan?
  • Vad kan vara bra att tänka på för att lyckas med entreprenörskap i skolan?

Planera

Utifrån era nyvunna kunskaper om entreprenöriellt lärande och värdeskapande pedagogik ska ni nu prova på att arbeta entreprenöriellt. Ni ska planera upp undervisning som har entreprenöriella inslag. Antingen planerar ni undervisning som ska genomföras tillsammans eller så tar ni fram en plan för entreprenöriella inslag som kan genomföras i olika klasser och sammanhang.

  1. Använd elevers lek eller vardag till att hitta lärande. Om eleverna kan engageras i att lära ur och av det som är deras lek eller vardag ökar vi möjligheterna att få dem motiverade och kunskaperna/förmågorna de får använda bygger på något de redan kan. De utvecklar och bygger då på befintlig kunskap i en situation de själva till stor del valt.
  2. Låt elevernas tankar kring sin vardag spegla det vi vill lära ut. Detta lyfter samhället in i skolan och gör undervisningen på ”riktigt”. Eleverna känner att deras tankar och deras verklighet räknas.
  3. Låt undervisningen ta in samhället och låt eleverna arbeta med uppgifter inte om utan ur verkliga livet. Låt dem förbereda sig på livet utanför skolan genom att delta i det och inte läsa om det.

ur Att skapa motivation hos eleverna av Richard Linde

Använd Richard Lindes checklista för entreprenöriellt lärande när ni planerar:

  • Vilka strukturella förutsättningar behöver uppfyllas och övas?
  • Vilka former för samverkan ska arbetsområdet innehålla och vilka kontakter behöver tas? Vilka färdigheter för samverkan ska övas eller förberedas?
  • Vilka strategier för att väcka elevernas motivation ska användas?
  • Hur ska vi formulera uppgiften/uppgifterna för att få till stånd ett lateralt tänkande och vilka kulturformer kan vi använda för att gynna kreativiteten hos våra elever?
  • Vad är det som ska bedömas? När och hur ska denna bedömning ske?
  • Hur ska vi finna det vardagsnära i planeringen för att våra elever ska förstå varför vi arbetar med detta?
Moment C - aktivitet

Genomför undervisning enligt er planeringen och gör noteringar kring effekterna på elevernas motivation och engagemang.

Moment D - gemensam uppföljning

Återkoppla ert arbete och diskutera

  1. Hur gick det att genomföra planeringen? Hur gick ni tillväga? Vad var lätt och vad var utmanande?
  2. Vilka effekter hade de entreprenöriella inslagen på eleverna?
  3. Vad kan vi se för framgångsfaktorer som vi kan arbeta vidare med och utveckla?
  4. Vad kan vi se för riskfaktorer som vi kan förebygga och minimera?

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala