Lärmodul 1 – varför skolprestationer är av betydelse

MOMENT A – vetenskaplig grund

Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of education vid University of London, har under lång tid forskat på vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum. Boken Att följa lärande har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat.

Att läsa: Förord + Kapitel 1, s.15-41

MOMENT B – diskussion och planering

“Att förbättra resultaten i utbildningen är en livsviktig ekonomisk nödvändighet, och det enda sättet att uppnå det är att öka lärarkårens kompetens.”
– Dylan Wiliam, Att följa lärande

Igångsättare

Vad tror du är det bästa med att vara elev på en av dina egna lektioner?

Att diskutera

• Vilka åtgärder har ni prövat som lett till ökat beteendemässigt engagemang och ansvar (plikt), dvs, som lett till att eleverna i högre grad är på plats, är i tid, har med sig rätt material etc?
• Vilka åtgärder har ni prövat som lett till ökat känslomässigt engagemang och ansvar (lust), dvs, som lett till att eleverna känner engagemang och ansvar för relationer med kamrater och lärare, vill träffa sina lärare och kamrater, vill vara på lektioner etc.
• Vilka åtgärder har ni prövat som lett till ökat kognitivt engagemang och ansvar (intresse), dvs, som lett till att eleverna i högre grad är intresserade av lektionernas innehåll, att eleverna söker förståelse och vill lära sig etc.

Planera
Bestäm vilka som ska genomföra aktiviteter och vilka som ska observera hur eleverna reagerar på dessa aktiviteter i moment C. Genomförare och observatör planerar genomförandet tillsammans:

• Ange en insats som ni ska fokusera på till nästa möte. Välj en teknik/metod/åtgärd som ni provat och har erfarenhet av sedan tidigare och försök att utveckla och förbättra den.
• Vilken förändring tänker ni att detta ska ge?
• Vilka elever ska ni göra detta med?
• Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?

Avsluta mötet med en runda där ni kort beskriver vad ni åtar er att fokusera på till nästa gång.

MOMENT C – undersökande arbete

Genomför aktivitet och observation. Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder ni provar. Var särskilt uppmärksamma på om ni kan se mönster i era elevgrupper.

• Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som ni främst vill nå?
• Vilka skillnader kan ni se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
• Vilka skillnader kan ni se i låg-, mellan- och högpresterandes  engagemang och ansvar?
• Vilka andra skillnader kan ni se i engagemang och ansvar?

MOMENT D – beprövad erfarenhet

Diskutera och dra slutsatser

• Hur upplevde de lärare som genomförde lektionerna, elevernas engagemang och förmåga att ta ansvar för sitt lärande?
• Vilka mönster kunde de lärare som observerade lektionerna se i elevernas engagemang och förmåga att ta ansvar?
• Hur effektivt har det ni gjort varit för att främja elevernas engagemang för och förmåga att ta ansvar för sitt lärande?
• Vad borde ni fortsätta med och vad borde ni sluta med?
• Vad borde ni ändra på eller arbeta vidare med?
• Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?

Sammanfattning

• Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.
• Revidera era observationskriterier efter era nya erfarenheter.

Lärmodul 2 – argument för formativ bedömning

MOMENT A – vetenskaplig grund

I det här kapitlet får vi lära oss att regelbunden användning av formativ bedömning minut-för-minut och dag-för-dag i klassrummet väsentligt kan förbättra elevprestationer.

Att läsa: Kapitel 2, s.43-65

MOMENT B – diskussion och planering

“Trots att många olika definitioner av formativ bedömning har föreslagits är den väsentliga idén enkel. Undervisning är en villkorlig aktivitet. Vi kan inte förutspå vad eleverna kommer att lära sig som resultat av något särskilt undervisningsförlopp. Formativ bedömning innebär att få bästa möjliga bevis för vad eleverna har lärt sig och att sedan använda informationen för att avgöra vad som är nästa steg.”
– Dylan Wiliam, Att följa lärande

Igångsättare

Berätta kort om något du gör i undervisningen som du tror är viktigt för att hjälpa eleverna att förstå?

Att diskutera
Gör en kartläggning över vilka tekniker som ni använder i er undervisning redan idag.

Vilka tekniker använder ni för att :

• Klargöra, dela och hjälpa eleverna att förstå lärandemål?
• Skapa och leda effektiva diskussioner, uppgifter och aktiviteter som lockar fram belägg för lärande?
• Ge feedback som för eleverna framåt?
• Aktivera eleverna som lärresurser för varandra?
• Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande?
• Andra tekniker som utvecklar elevernas inre drivkraft och förmåga att ta ansvar?

Planera
Bestäm vilka som ska genomföra aktiviteter och vilka som ska observera hur eleverna reagerar på dessa aktiviteter i moment C. Genomförare och observatör planerar genomförandet tillsammans:

• Ange en insats som ni ska fokusera på till nästa möte. Låt er inspireras av de tekniker som lyfts fram i arbetslagets kartläggning.
• Vilken förändring tänker ni att detta ska ge?
• Vilka elever ska ni göra detta med?
• Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?

Avsluta mötet med en runda där ni kort beskriver vad ni åtar er att fokusera på till nästa gång.

MOMENT C – undersökande arbete

Genomför aktivitet och observation. Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder ni provar. Var särskilt uppmärksamma på om ni kan se mönster i era elevgrupper.

• Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som ni främst vill nå?
• Vilka skillnader kan ni se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
• Vilka skillnader kan ni se i låg-, mellan- och högpresterandes engagemang och ansvar?
• Vilka andra skillnader kan ni se i engagemang och ansvar?

MOMENT D – beprövad erfarenhet

Diskutera och dra slutsatser

• Hur upplevde de lärare som genomförde lektionerna, elevernas engagemang och förmåga att ta ansvar för sitt lärande?
• Vilka mönster kunde de lärare som observerade lektionerna se i elevernas engagemang och förmåga att ta ansvar?
• Hur effektivt har det ni gjort varit för att främja elevernas engagemang för och förmåga att ta ansvar för sitt lärande?
• Vad borde ni fortsätta med och vad borde ni sluta med?
• Vad borde ni ändra på eller arbeta vidare med?
• Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?

Sammanfattning

• Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.
• Revidera era observationskriterier efter era nya erfarenheter.

Lärmodul 3 – klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg

MOMENT A – vetenskaplig grund

Det finns fem nyckelstrategier i formativ bedömning och i nästa kapitel utforskar vi den första strategin att klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg, och får ta del av praktiska tekniker som kan användas för att genomföra strategin i klassrum.

Att läsa: Kapitel 3, s.67-85

MOMENT B – diskussion och planering

“Det kan verka självklart att det är lättare att komma någonstans om man vet vart man är på väg. /—/ Detta kapitel har sammanfattat den forskning som visar att det är viktigt att eleverna vet vart de är på väg i sitt lärande och vad som menas med kvalitetsarbete. Som med allting annat i undervisning finns det dock inga enkla formler och regler. Det är lärarens sak att professionellt bedöma hur lärandemål och framstegskriterer bäst förmedlas till elever. Om det inte finns enkla formler finns det i alla fall ett antal praktiska tekniker som många lärare har funnit användbara, och några av dessa har sammanfattats i det här kapitlet.”
-Dylan Wiliam, Att följa lärande

Igångsättare

Vad behöver du själv för att bli engagerad på en konferens eller på ett möte i skolan?

Att diskutera

• På vilka olika sätt kan läraren förmedla positiva förväntningar på eleverna? Finns det sätt som ni inte har prövat?
• Hur vet ni att eleverna har förstått vad de ska lära sig?
• Hur vet era elever vad ni lägger vikt vid när ni bedömer deras uppgifter eller prestationer?
• Hur kan ni använda exempel för att tydliggöra kriterier för framgång?

Planera
Bestäm vilka som ska genomföra aktiviteter och vilka som ska observera hur eleverna reagerar på dessa aktiviteter i moment C. Genomförare och observatör planerar genomförandet tillsammans:

• Ange en insats som ni ska fokusera på till nästa möte. Låt er inspireras av de tekniker som lyfts fram i kapitlet.
• Vilken förändring tänker ni att detta ska ge?
• Vilka elever ska ni göra detta med?
• Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?

Avsluta mötet med en runda där ni kort beskriver vad ni åtar er att fokusera på till nästa gång.

MOMENT C – undersökande arbete

Genomför aktivitet och observation. Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder ni provar. Var särskilt uppmärksamma på om ni kan se mönster i era elevgrupper.

• Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som ni främst vill nå?
• Vilka skillnader kan ni se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
• Vilka skillnader kan ni se i låg-, mellan- och högpresterandes  engagemang och ansvar?
• Vilka andra skillnader kan ni se i engagemang och ansvar?

MOMENT D – beprövad erfarenhet

Diskutera och dra slutsatser

• Hur upplevde de lärare som genomförde lektionerna, elevernas engagemang och förmåga att ta ansvar för sitt lärande?
• Vilka mönster kunde de lärare som observerade lektionerna se i elevernas engagemang och förmåga att ta ansvar?
• Hur effektivt har det ni gjort varit för att främja elevernas engagemang för och förmåga att ta ansvar för sitt lärande?
• Vad borde ni fortsätta med och vad borde ni sluta med?
• Vad borde ni ändra på eller arbeta vidare med?
• Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?

Sammanfattning

• Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.
• Revidera era observationskriterier efter era nya erfarenheter.

Lärmodul 4 – att ta fram belägg för elevernas prestationer

MOMENT A – vetenskaplig grund

När lärarna och eleverna väl är på det klara med vad målet är blir nästa steg naturligtvis att förstå om de är på rätt spår. Därför är det nödvändigt att samla in belägg för var eleverna befinner sig i sitt lärande, och det är ämnet för nästa kapitel.

Att läsa: Kapitel 4, s.87-119

MOMENT B – diskussion och planering

“För många år sedan framhöll David Ausubel (1968) att den viktigaste faktorn för att påverka lärandet är vad eleverna redan vet, och att lärarens arbete är att ta reda på detta och att undervisa därefter. Elevernas uppfattningar är inte slumpmässiga villfarelser utan resultatet av sofistikerade och kreativa försök att förstå sin erfarenhet. I ett vanligt klassrum finns det självfallet inte tillräckligt med tid för läraren att behandla varje elev som en individ, men mer noggrann planering och genomtänkt tillämpning av de tekniker som getts i detta kapitel kan läraren göra klassrummet till en mycket mer engagerande plats för eleverna, där läraren kan göra en snabb och effektiv undervisningsanpassning för att gå alla elevers lärbehov tillmötes.”
– Dylan Wiliam, Att följa lärande

Igångsättare

Vilken typ av prov brukar ni använda och varför?

Att diskutera

• Om bedömningen ska stödja lärandet bör uppgifter konstrueras som visar var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling. I vilken omfattning genomsyrar denna princip er planering?
• Hur kan ni arbeta med frågor som metod för att synliggöra elevernas lärande i undervisningen?
• Hur kan ni arbeta för att synliggöra missförstånd som sker i undervisningen?

Planera
Bestäm vilka som ska genomföra aktiviteter och vilka som ska observera hur eleverna reagerar på dessa aktiviteter i moment C. Genomförare och observatör planerar genomförandet tillsammans:

• Ange en insats som ni ska fokusera på till nästa möte. Låt er inspireras av de tekniker som lyfts fram i kapitlet.
• Vilken förändring tänker ni att detta ska ge?
• Vilka elever ska ni göra detta med?
• Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?

Avsluta mötet med en runda där ni kort beskriver vad ni åtar er att fokusera på till nästa gång.

MOMENT C – undersökande arbete

Genomför aktivitet och observation. Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder ni provar. Var särskilt uppmärksamma på om ni kan se mönster i era elevgrupper.

• Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som ni främst vill nå?
• Vilka skillnader kan ni se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
• Vilka skillnader kan ni se i låg-, mellan- och högpresterandes engagemang och ansvar?
• Vilka andra skillnader kan ni se i engagemang och ansvar?

MOMENT D – beprövad erfarenhet

Diskutera och dra slutsatser

• Hur upplevde de lärare som genomförde lektionerna, elevernas engagemang och förmåga att ta ansvar för sitt lärande?
• Vilka mönster kunde de lärare som observerade lektionerna se i elevernas engagemang och förmåga att ta ansvar?
• Hur effektivt har det ni gjort varit för att främja elevernas engagemang för och förmåga att ta ansvar för sitt lärande?
• Vad borde ni fortsätta med och vad borde ni sluta med?
• Vad borde ni ändra på eller arbeta vidare med?
• Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?

Sammanfattning

• Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning
• Revidera era observationskriterier efter era nya erfarenheter.

Lärmodul 5 – att ge feedback som för lärandet framåt

MOMENT A – vetenskaplig grund

När läraren väl vet var eleverna befinner sig i sitt lärande kan hen ge feedback till eleverna om vad de ska göra härnäst – och det är vad nästa kapitel handlar om.

Att läsa: Kapitel 5, s.121-145

MOMENT B – diskussion och planering

“Ordet feedback användes först inom ingenjörskonsten för att beskriva en situation där information om det aktuella tillståndet användes för att ändra systemets framtida tillstånd, men detta har blivit bortglömt, och nu anses all information om hur elever presterade tidigare rutinmässigt som användbar. Det är den inte. I det här kapitlet har vi sett att det i nästan två av fem noggrant utformade vetenskapliga studier har visat sig att information som gavs till personer avseende deras prestationer försämrade deras prestationer efteråt. Vi har också sett att åtta saker kan hända när vi ger feedback och att sex av dem är dåliga. Några metoder för effektiv feedback har beskrivits i detta kapitel, men alla lärare kan komma på många fler, bara de tar hänsyn till de viktigaste lärdomarna från forskningen om feedback. Om vi ska utnyttja feedbackens kraft att öka elevers lärande måste vi se till så att den orsakar kognitiva och inte emotionella reaktioner – med andra ord, feedback ska leda till tänkande. Feedback ska vara fokuserad, den ska relatera till lärandemål som har delgivits eleverna och den ska innebära mer arbete för mottagaren än för givaren.”
– Dylan Wiliam, Att följa lärande

Igångsättare

Berätta om en egen erfarenhet av när du själv fick feedback?

Att diskutera

• Jämför och diskutera erfarenheter av hur elever tar emot återkoppling i olika sammanhang
• Hur planerar ni för elevens användning av den återkoppling som ges?
• Hur kan ni arbeta med återkoppling som sker direkt i undervisning?
• Hur kan återkoppling användas för att utmana elever att ta större ansvar?

Planera
Bestäm vilka som ska genomföra aktiviteter och vilka som ska observera hur eleverna reagerar på dessa aktiviteter i moment C. Genomförare och observatör planerar genomförandet tillsammans:

• Ange en insats som ni ska fokusera på till nästa möte. Låt er inspireras av de tekniker som lyfts fram i kapitlet.
• Vilken förändring tänker ni att detta ska ge?
• Vilka elever ska ni göra detta med?
• Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?

Avsluta mötet med en runda där ni kort beskriver vad ni åtar er att fokusera på till nästa gång.

MOMENT C – undersökande arbete

Genomför aktivitet och observation. Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder ni provar. Var särskilt uppmärksamma på om ni kan se mönster i era elevgrupper.

• Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som ni främst vill nå?
• Vilka skillnader kan ni se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
• Vilka skillnader kan ni se i låg-, mellan- och högpresterandes  engagemang och ansvar?
• Vilka andra skillnader kan ni se i engagemang och ansvar?

MOMENT D – beprövad erfarenhet

Diskutera och dra slutsatser

• Hur upplevde de lärare som genomförde lektionerna, elevernas engagemang och förmåga att ta ansvar för sitt lärande?
• Vilka mönster kunde de lärare som observerade lektionerna se i elevernas engagemang och förmåga att ta ansvar?
• Hur effektivt har det ni gjort varit för att främja elevernas engagemang för och förmåga att ta ansvar för sitt lärande?
• Vad borde ni fortsätta med och vad borde ni sluta med?
• Vad borde ni ändra på eller arbeta vidare med?
• Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?

Sammanfattning

• Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.
• Revidera era observationskriterier efter era nya erfarenheter.

Lärmodul 6 – aktivera eleverna som läranderesurser för varandra”

MOMENT A – vetenskaplig grund

Hela avsikten med feedback är i sanning att öka elevernas förmåga att äga sitt lärande, vilket står i fokus för nästa kapitel.

Att läsa: Kapitel 6,s.147-158.

MOMENT B – diskussion och planering

“I det här kapitlet har vi sett att aktivering av elever som läranderesurser för varandra medför påtaglig ökning av elevers lärande. Alla lärare jag har träffat går med på att man aldrig riktigt kan förstå något förrän man har försökt lära ut det till någon annan. Trots att vi vet detta misslyckas vi ofta med att utnyttja kraften i kamratlärande och andra slags kollaborativt lärande i skolan. I detta kapitel har vi gått igenom ett antal klassrumstekniker som lätt kan genomföras i praktiken med elever i nästan alla åldrar. Många av teknikerna fokuserar särskilt på kamratbedömning som, under förutsättningar att den är inriktad på förbättring snarare än utvärdering, kan vara synnerligen effektiv – elever brukar vara mer direkta mot varandra än vad någon lärare skulle våga vara. Man måste emellertid också poängtera att kamratbedömning även gynnar den individ som ger hjälp. När elever ger varandra feedback tvingas de att internalisera lärandemålen och framstegskriterierna inom ramen för någon annans arbete, och det är mycket mindre emotionellt laddat. ”
– Dylan Wiliam, Att följa lärande

Igångsättare

Vad är din egen erfarenhet av att arbeta i grupp? Vad behövs för att gruppens arbete ska bli effektivt?

Att diskutera

• Vilka erfarenheter finns av undervisning där elever stödjer varandras lärande?
• En förutsättning för att kamratbedömning ska fungera är att elever visar respekt för varandras arbete. Hur kan man introducera kamratbedömning och skapa trygga förhållanden för denna?
• Vilket stöd/vilken hjälp behöver eleverna för att kunna stödja varandra?

Planera
Bestäm vilka som ska genomföra aktiviteter och vilka som ska observera hur eleverna reagerar på dessa aktiviteter i moment C. Genomförare och observatör planerar genomförandet tillsammans:

• Ange en insats som ni ska fokusera på till nästa möte. Låt er inspireras av de tekniker som lyfts fram i kapitlet.
• Vilken förändring tänker ni att detta ska ge?
• Vilka elever ska ni göra detta med?
• Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?

Avsluta mötet med en runda där ni kort beskriver vad ni åtar er att fokusera på till nästa gång.

MOMENT C – undersökande arbete

Genomför aktivitet och observation. Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder ni provar. Var särskilt uppmärksamma på om ni kan se mönster i era elevgrupper.

• Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som ni främst vill nå?
• Vilka skillnader kan ni se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
• Vilka skillnader kan ni se i låg-, mellan- och högpresterandes  engagemang och ansvar?
• Vilka andra skillnader kan ni se i engagemang och ansvar?

MOMENT D – beprövad erfarenhet

Diskutera och dra slutsatser

• Hur upplevde de lärare som genomförde lektionerna, elevernas engagemang och förmåga att ta ansvar för sitt lärande?
• Vilka mönster kunde de lärare som observerade lektionerna se i elevernas engagemang och förmåga att ta ansvar?
• Hur effektivt har det ni gjort varit för att främja elevernas engagemang för och förmåga att ta ansvar för sitt lärande?
• Vad borde ni fortsätta med och vad borde ni sluta med?
• Vad borde ni ändra på eller arbeta vidare med?
• Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?

Sammanfattning

• Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning
• Revidera era observationskriterier efter era nya erfarenheter.

Lärmodul 7 – att aktivera elever till att äga sitt eget lärande

MOMENT A – vetenskaplig grund

Att aktivera elever som läranderesurser för varandra kan ses som ett steg på vägen för elever att äga sitt eget lärande vilket är ämnet för nästa kapitel.

Att läsa: Kapitel 6, s.159-172 + epilog, s.173-176

MOMENT B – diskussion och planering

“Lärare spelar en avgörande roll för att skapa de miljöer där lärande sker, men endast elever kan skapa lärande. Därför är det inte förvånansvärt att ju bättre elever kan styra sitt lärande, ju bättre lär de. Alla elever kan förbättra sitt sätt att styra lärprocesser och bli ägare av sitt eget lärande. Detta är emellertid ingen enkel process. Att reflektera kritiskt över sitt eget lärande är känslomässigt laddat, varför det tar tid att utveckla sådana färdigheter, särskilt med elever som är vana att misslyckas. Detta kapitel har gett en översikt över forskningsresultat och ett antal praktiska tekniker som lärare har använt för att öka sina elevers engagemang och sin egen lyhördhet för elevernas behov.”
– Dylan Wiliam, Att följa lärande

Igångsättare

Berätta om något som du själv arbetar med att bli bättre på som lärare?

Att diskutera

• Vilka självreglerande strategier har ni lärt era elever att använda i er undervisning? T.ex. strategier för hur de ska göra när de behöver hjälp med en instruktion, att förstå ett ord, att ta sig an en text etc
• Vilka möjligheter ser ni med att använda er lärplattform/digitala verktyg för att stärka självbedömning? Vilka risker finns med detta?
• Hur ger ni eleverna möjlighet till och stöd för att värdera det egna arbetet? Vad kan elever klara av att göra om det struktureras och vägleds i detta?

Planera
Bestäm vilka som ska genomföra aktiviteter och vilka som ska observera hur eleverna reagerar på dessa aktiviteter i moment C. Genomförare och observatör planerar genomförandet tillsammans:

• Ange en insats som ni ska fokusera på till nästa möte. Låt er inspireras av de tekniker som lyfts fram i kapitlet.
• Vilken förändring tänker ni att detta ska ge?
• Vilka elever ska ni göra detta med?
• Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?

Avsluta mötet med en runda där ni kort beskriver vad ni åtar er att fokusera på till nästa gång.

MOMENT C – undersökande arbete

Genomför aktivitet och observation. Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder ni provar. Var särskilt uppmärksamma på om ni kan se mönster i era elevgrupper.

• Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som ni främst vill nå?
• Vilka skillnader kan ni se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
• Vilka skillnader kan ni se i låg-, mellan- och högpresterandes engagemang och ansvar?
• Vilka andra skillnader kan ni se i engagemang och ansvar?

MOMENT D – beprövad erfarenhet

Diskutera och dra slutsatser

• Hur upplevde de lärare som genomförde lektionerna, elevernas engagemang och förmåga att ta ansvar för sitt lärande?
• Vilka mönster kunde de lärare som observerade lektionerna se i elevernas engagemang och förmåga att ta ansvar?
• Hur effektivt har det ni gjort varit för att främja elevernas engagemang för och förmåga att ta ansvar för sitt lärande?
• Vad borde ni fortsätta med och vad borde ni sluta med?
• Vad borde ni ändra på eller arbeta vidare med?
• Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?

Sammanfattning

• Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning
• Revidera era observationskriterier efter era nya erfarenheter.