Innehållsförteckning

1 Förutsättningar
- 1.1 Lärmodulcykel
- 1.2 Teacher Learning Communities – TLC
2 Upplägg och innehåll
3 Annat stödmaterial

Detta upplägg är tänkt som ett startkit för att komma igång med kollegialt arbete med BFL.

Skollagen föreskriver att “Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. Det betyder att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade” (Skolverket).

Förutsättningar

Startkitsupplägget inleds med en så kallad basmodul (A, B) där bland annat upplägg, gruppsammansättning och intensitet kan diskuteras. Basmodulen syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra det kollegiala lärandet lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen. Arbetet avslutas också med basmodulen (D), men då är syftet istället att sammanfatta, dokumentera och utvärdera arbetet.

Arbetet kan antingen genomföras med “matematiklyfts”-intensitet med regelbundna veckomöten, eller enligt ett upplägg där lärlagen träffas en gång i månaden.

Om ni väljer att träffas varje vecka kommer varje möte att motsvara ett moment (B eller D) i lärmodulerna. Läs vidare under rubriken Lärmodulcykel.
Om ni väljer månatliga möten genomförs de olika momenten i lärmodulerna vid samma tillfälle. Läs vidare under rubriken TLC.

Intensiteten avgör huruvida upplägget i startkitet motsvarar en termins arbete eller om det istället innebär ett läsårs arbete.

Lärmodulcykel

En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Genom att arbeta med lärmodulscykler uppfyller ni både Skollagens krav på arbete för beprövad erfarenhet samtidigt som ni arbetar med en modell för fortbildning som har stöd i forskning.

Mötesfrekvens:	1 gång/veckan.
Möteslängd:	Moment A – 45-60 minuter (individuellt) Moment B – 90-120 minuter. Moment C – Ordinarie undervisning. Moment D – 45-60 minuter.
Gruppstorlek:	8-12 personer.
Gruppsammansättning:	I blandade grupper finns ytterligare minst en kollega med samma ålders – eller ämnesspecialisering för varje medlem.
Övrigt:	Cirka 1 timme i månaden för inläsning.

Till varje lärmodul finns ett färdigt upplägg för innehåll och struktur för respektive moment och möte. Arbetet sker systematiskt och erfarenheterna dokumenteras. En lärmodulcykel består av fyra moment:

Moment A ) Inläsning av texter eller filmer där metoder, begrepp och modeller presenteras (som har stöd i forskning)

I moment A ska du och dina kollegor i arbetslaget individuellt förbereda er inför det gemensamma arbetet. I de flesta delar handlar det om att läsa en eller flera texter. Materialet kan även bestå av filmer m.m.
Tidsåtgång: 45–60 minuter.

Moment B) Kritiska diskussioner och gemensam planering utifrån det som lästs in

Under denna kollegiala träff ska ni först diskutera det innehåll som ni har tagit del av. Detta blir sedan utgångspunkten för den gemensamma planeringen av en aktivitet som genomförs i barngruppen i moment C.

Möjligheten att gemensamt utveckla undervisningen är en viktig del av arbetet. Tanken är alltså att ni tillsammans ska diskutera de aktiviteter ni planerar, ge varandra råd, förslag och dela med er av kunskaper och erfarenheter.
Tidsåtgång: 90–120 minuter.

Moment C) Noteringar och observationer av praktiken

I moment C ska ni genomföra aktiviteten i den ordinarie verksamheten. Aktiviteten kan genomföras självständigt eller tillsammans med en kollega.
Tidsåtgång: genomförs i den ordinarie verksamheten.

Moment D) Uppföljning, dokumentation och erfarenhetsutbyte.

Vid denna kollegiala träff diskuterar och reflekterar ni tillsammans över den genomförda aktiviteten. Vad gick bra, mindre bra och vad kan förbättras? Här sammanfattar ni även vad ni lärt er från arbetet med den aktuella delen.
Tidsåtgång: 45–60 minuter.

Källa: Skolverket.

Teacher Learning Communities – TLC

Skolforskarna Dylan Wiliam och Siobhan Leahry har tagit fram rekommendationer för kollegialt arbete med att utveckla undervisning. Läs mer i Från lärare till skolor – om att införa formativ bedömning i större skala.

Mötesfrekvens:	1 gång/månaden.
Möteslängd:	Minst 75 minuter.
Gruppstorlek:	8-12 personer.
Gruppsammansättning:	I blandade grupper finns ytterligare minst en kollega med samma ålders – eller ämnesspecialisering för varje medlem.
Övrigt:	Tid mellan möten (cirka 2 timmar i månaden) för gemensam planering och lektionsobservationer.

Nedanstående modell för strukturerade samtal som tagits fram av Dylan Wiliam och Sibohan Leahry, kan passa bättre för arbetslag som väljer ett upplägg med månatliga möten, då dessa möten kommer att behöva hantera flera syften vid varje tillfälle (input, diskussion, planering och sammanfattning). Under respektive rubrik finner du tips på hur ni kan använda lärmodulerna som stöd för samtalet.

1. INTRODUKTION (5 MINUTER)

Agendan för mötet och planeringen för nytt lärande presenteras.

Så här kan ni arbeta med lärmodulernas innehåll:
I lärmodulernas inledningstexter presenteras och förklaras syftet med arbetet med modulerna. Alla ska ha läst igenom dessa inför mötet och vid mötets inledning räcker det med att någon sammanfattar innehållet. Syftet med arbetet ska vara tydligt när ni sedan fortsätter mötet.

Exempel
Syfte
Förklaring

2. STARTAKTIVITET (5 MINUTER)

Deltagarna engageras i en aktivitet som hjälp för att fokusera på det egna lärandet.

Så här kan ni arbeta med lärmodulernas innehåll:
I samtliga lärmoduler, Moment B, finner ni diskussionsfrågor, och i de flesta finner ni även ett kortare filmklipp, som lämpar sig väl för att komma igång och fokusera arbetet. Titta på filmklippet tillsammans eller diskutera någon av frågorna för att komma in i rätt tänk för arbetet.

Exempel
Inledande filmklipp

3. FEEDBACK (25 MINUTER)

Varje lärare ger en kort rapport om det de åtog sig att pröva under avsnittet “personlig planering” vid föregående möte. Resten av gruppen lyssnar uppskattande och erbjuder sedan sitt stöd för att driva den individuella planeringen framåt.

Så här kan ni arbeta med lärmodulernas innehåll:
De individuella noteringsfrågorna i Moment B och frågor i Moment D fungerar för att utvärdera och reflektera kring aktiviteter knutna till innehållet i lärmodulen. Dessa kan sedan fungera som stöd när deltagarna berättar om sina erfarenheter. Vad gick bra? Vad gick mindre bra? Vad var särskilt intressant att notera?

Exempel
Frågor

4. NYTT LÄRANDE OM FORMATIV BEDÖMNING (20 MINUTER)

För att ge varje TLC- möte en del nytt stoff och en stadig ström av nya idéer, har varje möte en aktivitet som introducerar några nya idéer som rör formativ bedömning. Det kan vara en uppgift, en video att titta på och diskutera eller en läsecirkel där lärare diskuterar betydelsen för formativ bedömning utifrån det bokavsnitt de har läst under den senaste månaden.

Så här kan ni arbeta med lärmodulernas innehåll:
Texter och filmklipp i Moment A är framtagna för att ge input i form av teori som sedan ska kunna omsättas i praktik. Frågorna i Moment B kan sedan användas för att diskutera innehållet i texter och filmklippen.

Exempel
Input

5. PERSONLIG AKTIONSPLANERING (15 MINUTER)

Den näst sista aktiviteten för varje session innebär att varje deltagare planerar i detalj vad de hoppas att kunna utföra före nästa möte. Det kan inkludera att pröva nya idéer eller det kan helt enkelt vara att konsolidera de tekniker som de redan har experimenterat med. Detta är också en bra tidpunkt för deltagarna att planera för samplanering och lektionsobservationer som de ska genomföra hos varandra. Det är vår erfarenhet att om deltagarna lämnar mötet utan en bestämd dag och tid att observera varandra, så är det mycket mindre sannolikt att observationerna blir av (Maher & loffes, 2007).

Så här kan ni arbeta med lärmodulernas innehåll:
Använd planeringsfrågorna i Moment B samt Personlig handlingsplan som stöd för planering av arbetet till nästa gång.

- Ange en aspekt som du tycker är lätt att införa i undervisningen. Vilken förändring tänker du dig att detta ska ge?
- Ange en aspekt som du skulle vilja införa men som du kan behöva stöd för att genomföra. Varför vill du införa detta? Vilket stöd kan du behöva?
- Ange vad mer du skulle vilja införa under året. Vilken hjälp kan du tänkas behöva?
- Ange vad du ska göra mindre av, göra annorlunda eller helt sluta att göra i din undervisning.

Exempel från Svedala

6. SAMMANFATTNING AV LÄRANDE (5 MINUTER)

De sista fem minuterna av mötet diskuterar gruppen om de har uppnått de avsikter med lärande de ställt upp för mötet. Om de inte har det, finns det tid för gruppen att besluta vad man ska göra åt det.

Så här kan ni arbeta med lärmodulernas innehåll:
Basmodulen är tänkt att strukturera upp det kollegiala arbetet och utvärderingsfrågorna i Moment D i Basmodulen lämpar sig väl för avstämning under pågående arbete.

Exempel
Avsluta

Upplägg och innehåll

Nedan följer ett förslag på upplägg för 1-2 terminers arbete. Upplägget inleds och avslutas med en basmodul där upplägg och arbete läggs upp för att slutligen dokumenteras och utvärderas. Klicka på respektive modul för att läsa mer.

Basmodul – Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans (A+B)

Lärmodul 1 – Alla ska lyckas

Lärmodul 2 – Höga förväntningar

Lärmodul 3 – Återkoppling som för lärandet framåt

Lärmodul 4 – Digitalt lärande

Lärmodul 5 – Aktivera eleverna som lärresurser för varandra

Lärmodul 6 – Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev

Lärmodul 7 – Inkluderande synsätt

Basmodul – Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans (D)