Föreläsning av Troed Troedsson, samhälls- och framtidsanalytiker, på chefsinternat den 21 oktober 2021. Temat för föreläsningen var Leda i digitalisering. 

• Troedsson PDF
• Troedsson Mossbylund

Troed Troedsson konstaterar att alla samhällen i västvärlden närmast härstammar från bondesamhället. I bondesamhället uppstod behov som inte kunde lösas. I mitten av 1800-talet behövde barnen än större uppväxt än de kunde få hemma på gården. Lösningen blev att man samlade barnen i ett rum och lät en lärare undervisa dem.

Samhället hade ett behov och organiserade sig.

Därefter kom professioner in i bilden. För att få mjölk till kaffet skapades mataffären, kontrollanter och lastbilar som kan köra kall mjölk.

Ett problem som kan uppstå är när professionen inte längre utgår från behoven och tar hänsyn till organisationen. Ett exempel är när professionen tror att bilköpare är en enskild grupp istället för olika grupper som köper bil, exempelvis köper även matköpare bilar.

Professionen tror att den driver utvecklingen, men egentligen är det samhället som flyttar på sig. Det får som konsekvens att det blir diskrepans mellan samhälle, behov, organisation och profession.

När förändringar sker i organisationen, exempelvis en ny arbetsmiljölag, försöker professionen att lösa det via en utbildning.

Hur stora gapen är mellan delarna, spelar roll. Gapen blir större om professionen inte är tillräcklig skicklig på att titta ner på samhället för att se vilka behoven är.

Om gapen är små hänger alla delar med. De flesta säger att förändring kräver tid, beslut måste få gro och utveckling får inte gå för fort. Men vi kan också åstadkomma förändring snabbt, exempelvis om ett virus sprider sig. Då kan vi göra fantastiska saker på kort tid. Utvecklingstakten är inte ett problem, problem uppstår om något rycker åt oss sidan. Du kan dricka kaffe 200 km i timmen på ett tåg. Problem uppstår först om tåget bromsar eller ändra riktning.

Det står still inom många områden. Exempelvis skulle en ekonom från 1921 snabbt förstå vad en ekonom gör idag. Ekonomer arbetar fortfarande med dubbel bokföring, debet och kredit.

Mänskligheten förändras sällan av möjligheter, det är snarare nödvändighet som förändrar. Då drar allt iväg och tornet rasar. Professionen försöker då att få samhället att kryper tillbaka. ”Alla måste förstå att SAAB är en bra bil”.

Det är dock omöjligt att få samhället att krypa tillbaka. Vi måste förstå att skolan inte kan få tillbaka sin status och det går inte att få patienter att sluta googla efter sjukdomar. FASS hamnade på nätet för att världen flyttade på sig.

Två drivkrafter

I samhället finns två drivkrafter som får system att bete sig på olika sätt:

1. Individer som drivs av erfarenhet och historia ”Make America great again” (Trump)
2. Individer som bygger vision och framtid ”Jag anser att denna nation bör inrikta sig på att, innan detta decennium är till ända, landa en människa på månen och föra henne säkert tillbaka till jorden” (Kennedy)

Innovationssystem: Man uppfinner något nytt
Traditionssystem: Man gör samma sak som förut men mer.

Exempelvis hanteras skolfrågan på samma sätt som tidigare. Man inför ett 10:e skolår. Avkastningen är mycket mindre på det 10 året än på övriga år.

80 pusselbitar från förra året och 20 nya på arbetet. Är det 81-19 varje år eller är det 79-21? Det säger något om hur verksamheten utvecklas.

Vilket ledarskap kräver de olika systemen?

De båda systemen kräver olika ledare och respektive system kräver olika ledare i olika faser.

Traditionssystem
Ledaren har en idé och behöver vara en god retoriker. Ingvar Kamprad hade en idé om platta paket. Marin Luther King hade en idé om lika rättigheter oberoende färg. Bris har en idé om att barn är riktiga människor.

Den nya berättelsen, vision

Organisationen är som slime. Det är inte en ledningsgrupp utan snarare en folksamling. Ledaren styr då upp arbetet med exempelvis stadgar. Verksamheten förflyttar sig då högre upp på kurvan.

Tillsammans, samhörighet

Ledarskapet handlar nu om att bygga lag och skapa samhörighet runt idéer (jfr Pia Sundhage).

Det går bra nu, leverens

Organisationen går från slime till modell-lera. Den är plastisk och går att forma. Det viktiga är att vi levererar. Organisationen använder nyckeltal, exempelvis behörighet och antal.

Exempelvis kom Toyota på 1926 att vi kan göra samma sak helt rätt varje gång.

Vi hänger ihop, relationer

Sedan går organisationen över till att bli en tvättsvamp. Den förändras när man trycker på den, men går tillbaka till ursprungligt läge när man släpper trycket. Angela Merkel utvecklade inte Tyskland utan höll ihop västvärlden när det blev trassligt. Me too kom och satte ljuset på gubbar. Kvinnor samtalstid i styrelserummen mättes. nu drar gubbarna en suck av lättnad och fortsätter som tidigare.

Stör mig inte, monopol

Ingen får nu störa. Ledningens uppgift är att bibehålla monopolet utan störningar. En vi och dom-känsla uppstår (jfr Brexit). Ledningens uppgift är att agera paraply som att verksamheten inte störs av uppgifter utifrån. Organisationen är som ett hårt bowlingklot.

Vikten av symboler

Vad gjorde flickorna när Brommapojkarna spelade boll på 50-talet? Det lagade mat och tvättade pojkarnas kläder. År 2017 var Brommapojkarnas flicklag bland de största. Förslaget att byta namn gick igenom 8 remissinstanser. Det nya förslaget blev BP. Arbetarnas bildningsförbund – vem appellerar namnet till? Känner sig invandrarkvinnor hemma? Själen hotas om man byter namn. Lägg vikt vid symboler!

Skrivbord och mappar

Bill Gates myntade på Kondex IT-mässa att all information kommer att finnas i fingertopparna.

“Everything at your fingertips” sa Bill Gates, men inget har hänt. Varför? Jo, på grund av att vi har erfarenhet. Vi arkiverar vår information i mappar precis som alltid. Mapparna har flyttat in i datorerna på ett skrivbord. Mapparna har bromsat utvecklingen eftersom det inte innebär något nytt tänkande.

Vi klarade av Corona på grund av våra datorer och mappar. Vi kopierar den existerande världen i den nya miljön.

På andra sidan är det ett annat element. Inget vi har idag hjälper oss där. Vi behöver inte vara duktiga om det nya elementet utan duktiga i det nya elementet. Jennie Barron kan allt om vatten. Sara Sjöström är duktig i vatten. Många i svensk skola kan mycket om skolan men inte i skolan. När Helsingborgs stad beslutade att skapa ett program för influencer sa Utbildningsministern att det inte behövs.

Vi måste hitta fler Sara Sjöström.

Analog och digital kompetens

Vad ska man då vara duktig i? Mappar i datorn är analog logik. Man kan bli av med ett dokument för att man lagt den i fel mapp.

Om en klass har distansundervisning och lyssnar 40 min på läraren är det analog logik. Precis som i klassrummet. Logiken kan man ta med sig in i den digitala världen, men inte tvärt om. Man kan inte ha 17 av samma bok på olika hyllor i ett analogt bibliotek.

Analog logik är inifrån och ut, inifrån har kunskapsförsprång, exempelvis bio eller klassrum. Bion bestämmer redan vilken film du ska se. Vårdcentralen bestämmer vilka prover som ska tas. Någon har bestämt vilka nyheter som ska tryckas i tidningen.

Analog är en till många, en tidning som läses av många, en bank som har flera kunder.

Digitalt är många till en, man läser flera tidningar, en kund har många banker. Det är inte möjligt utan digitalisering.

Digital logik är utifrån och in. Exempelvis Netflix, De visar inte en bestämd film utan samlar konstant in alla tittares tv-tittande. 10 miljoner timmar statistik i timmen. Då kan man efter en viss tid avgöra hur lång en naturfilm bör vara, hur många karaktärer det bör vara i en film osv vidare. Om man mäter i några år kan man snart göra egna filmer. Oscarsgalan är på väg att bli en intern historia för Netflix och liknande bolag.

Man samlar in alla människors preferenser i realtid. Steven Spielberg noterade det och förslog att Acamedy awards bara ska delas ut om filmen visats på en biograf. Borde inte bästa kvinnliga huvudroll delas ut till den bästa skådespelaren oberoende av var filmen visats?

Digitala läromedel, digital vård

Huvudsyftet måste vara att kika utifrån och in.

Ett exempel på ett innovativt läromedel är Matteappen, samlar in information om hur 30.000 tonåringar tar sig igenom ett procentproblem, hur lång tid det tar etc. En mattelärare kan inte ha samma koll på sina elever. Läraren har inte den mängd data som krävs för att kunna dra slutsatser om vilket samband elever har som inte förstår bråk.

Digitaliserad vård handlar om att 10 miljoner människor får sina vitalvärden scannade konstant. Då skulle vi kunna se mönster som inga kan se idag. Apple watch är en början till detta. Vården diskuterar huruvida det är bra eller inte.

Idag lär sig elever på andra ställen än skolan, exempelvis genom att titta på klipp. Anställda kan ha många uppdragsgivare.

Arbetsplatsen

I den analoga världen sker allt arbete på en särskild tid och plats styrt av arbetsmiljölagen. I lägenheten finns allt på den plats det skall vara – i köket, i sovrummet, i vardagsrummet. Saker och tinga börjar dock luckra upp sig. Ett badkar kan stå i sovrummet. Vi kan äta i TV-soffan. Det går att bada jacuzzi med grannarna i trädgården (men inte i badrummet). I en digital värld finns allt överallt och när som helst men inte hela tiden. Vi shoppar inte bara på lördagar utan överallt och när som helst men inte alltid. Arbetstidslagen säger att arbetsgivaren ska se till att man arbetar 40 timmar. I den digitala världen blir det medarbetaren som ska ta ansvar.

Analog logik och specialisering

Fredrik Taylor kom från kroppsarbetets värld där man gjorde allt på bondgården. Taylor skapade en fabrik där varje medarbetare bara gjorde en sak. Därför har vi idag lärare och kuratorer, korvkiosker och bensinstationer.

Digital logik är komplexitet. Bensinstationen har blivit en biliststation som inte är duktiga på bensin utan på bilister. Man måste förstå vad en bilist behöver, inte vad den vill ha.

Många kommuner har bara en förvaltning men organiserar sig fortfarande i stuprör.

OECD menar att det handlar om att lösa komplexa problem i nya situationer i en digitaliserad värld. Skills for a different word

Varje dag kommer vi att ställas i en situation som är ny. Man måste skapa en digitaliserad subkontext för att klara det.

Hur går det för oss?

Arbetskraften kan delas upp i tre kategorier:

1. Ingen förmåga att lösa problem i en teknisk miljö
2. God förmåga
3. Hög förmåga

Det är skrämmande att hälften i Sverige inte har någon förmåga alls.

Hur ser elever ut som ska leva i en digitaliserad värld? Alla länder måst tas sig an de 50 procenten. Eleverna måste kunna lösa komplexa problem med digital teknik i åk 3 precis som att de måste kunna skriva och läsa.

När alla blir generalister, blir det mellanmjölk då?

I bondesamhället gjorde vi allt och bonden klarade av att bo på en öde ö. Det klarar inte specialisten. Den digitaliserade medborgaren är inte generalist utan komplexist. Hen är inte lite duktig på allt utan vet hur systemen hänger ihop, exempelvis ekologi.

Idag har vi inte helhetsförståelse, utan vi byter snarare perspektiv med varandra, exempelvis när Utbildning och Socialtjänsten har möten.

Från kollektiv till community

Man föds in i kollektivet. Ur kollektivet kliver individualisten som aktivt väljer att delta i en community.

En klass är ett kollektiv, av ekonomiska skäl måste man ha 30 ungar i klassen. Sätter vi samman en grupp elever som har samma behov är gruppen sammansatt utifrån ett annat kriterium och det blir då en community.