Ledarskap och inre organisation | Kvutis Scroll To Top

Ledarskap och inre organisation

I Svedala arbetar vi för att skapa starka ledare som är tydliga aktörer i arbetet med att alla ska lyckas. Genom pedagogiskt ledarskap arbetar rektorer aktivt för att forma en kultur med höga förväntningar och tydligt fokus på resultat. Genom kommunikation, anställdas kompetens, arbetskapacitet och behörighet skapar den pedagogiska ledaren förutsättningar för att alla ska lyckas.

Syfte

.

Upplägg

Under vårterminen 2016 kommer en del av arbetet i SLG att ägnas åt ledarskap och inre organisation. Arbetet kommer i ett första skede att följas upp vid SKA-samtalen under SKA-området  Kompetens, behörighet och organisation.

Struktur, Kultur, Ledarskap

Finns det några gemensamma drag hos rektorer på skolor som når goda resultat? Ja, det finns ett antal kännetecken. Men först måste man diskutera vad som är goda resultat. Att en skola når bra resultat vad gäller kunskapsmålen (betyg, nationella prov) innebär inte med automatik att de även lyckas i skolans andra uppgift, de sociala målen. En skola med högt meritvärde kan mycket väl vara en skola med utbredd mobbning och otrygghet för många elever.
De skolor som når höga resultat i både de sociala målen och kunskapsmålen kännetecknas i högre utsträckning av ett ledarskap som förenar struktur och kultur. Den kultur och de värderingar som man vill ska genomsyra skolan återspeglas i och får stöd av skolans rutiner och struktur. Det kan handla om schemaläggning, mötesrutiner med mera.

Av resultaten från forskningsprojektet Struktur, Kultur, Ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor framgår att lärarna i de mest framgångsrika skolorna (både när det gäller kunskapsmålen och de sociala målen)beskriver sina rektorer som öppna och resonerande i förhållande till sina lärare.

Rektorerna visar samtidigt tydligt hur de menar att skolan skall bli framgångsrik och hur framgång bör förstås. Rektorer i dessa skolor är mer uppmärksamma på och ställer större krav på sig själva och på skolan när det gäller mobbning och kränkningar.

Vid de framgångsrika skolorna återfinns väl fungerande arbetslag som organiserar och tar ansvar för ämnen, teman och samordningen av de enskilda elevernas studiesociala situation.

Vid de skolor som inte når målen uppfattas inte rektorerna lika samstämmigt som bra av eleverna och lärarna. Vidare råder det vid dessa skolor olika uppfattningar om vad lärarlagen skall användas till och de har ett svagare förtroende i kollegiet.

I internationell forskning fastställs på liknande sätt vad rektorer i framgångsrika skolor gör, hur de skapar visioner och lyckas balansera ett relationsinriktat ledarskap med ett uppgiftsinriktat och värdebaserat ledarskap och han eller hon lyckas få medarbetarna att samlas kring en gemensam vision.

Läs mer i Tema rektor på Skolverket.se

Organisationsperspektiv

I Strategier och förändringsmyter : ett organisationsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete, av Larsson & Löwstedt 2011, kan vi läsa om vilka faktorer som leder till utveckling.

Förmåga till organisatoriskt lärande Processen där individen i det dagliga arbetet utvecklar sin kompetens i samverkan med andra. Individutveckling och verksamhetsutveckling är framgångsrikt.

  • Informellt och erfarenhetsbaserat lärande betonas parallellt med formell kompetensutveckling.
  • Samarbete och tid för reflektion.
  • Spridning av kunskap från individer till kollektiv.
  • Individutveckling och verksamhetsutveckling smälter samman.

Utvecklade organisationsföreställningar Personalen på skolan ser helheten och inte enbart ser sin egen del. Organisationen blir ett team vilket är framgångsrikt för skolutveckling.

  • Identifikation med skolan viktigare än identifikation med yrkesrollen.
  • Organisationsidentitet knuten till utveckling.
  • Isolerade öar eller samarbetande och lärande helheter.

Att lärarens arbete synliggörs Vardagsarbetet utformas och organiseras så att lärarna ges möjlighet till insyn i varandras arbete. Genomskinligheten är en viktig förutsättning för utveckling.

  • Arbetet i skolan är synligt för många – men oftast inte för kollegorna.
  • Att diskutera och demonstrera undervisning räcker inte.
  • Att se varandras vardagssituationer skapar lärande – tolkningar, effekter, oavsedda konsekvenser

Att arbetslag är lärlag Lag där lärarna arbetar tätt tillsammans med undervisningen och lärandet är framgångsrikt. Arbetslag som bara fokuserar på det som ligger utanför undervisningen som praktiska problem leder inte till någon större utveckling.

  • Lagarbetet behöver ske i realiteten också och inte endast formellt.
  • Fokus på frågor vid sidan av undervisningen löser praktiska problem och kan ge socialt stöd – men leder oftast inte till lärande.
  • Förmågan att lära och utvecklas i arbetslag viktig framgångsfaktor.

Kollektiv disciplinering Att läraren håller sig till de nya arbetssätt och undervisningsmetoder som lärlaget, organisationen beslutat använda sig av är en framgångsfaktor. Att säga en sak och sedan göra något annat leder inte till utveckling.

  • Oavsedd konsekvens av transparens och lärlag.
  • Verksamhetslogik och professionslogik står emot varandra.
  • Att vara överens i både ord och handling.
  • Ömsesidig disciplinering upprätthåller genomförda förändringar.

Organisatoriskt ledarskap Skolledaren ska skapa goda förutsättningar för medarbetarnas lärande. Det ska vara en kombination av administrativt ledarskap och pedagogiskt ledarskap.

  • Utmana lärarprofessionen och utveckla verksamheten.
  • Anpassning till lokala förhållanden.
  • Administrativt + pedagogiskt ledarskap = organisatoriskt ledarskap.

Läs vidare i Jan Håkanssons presentation Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring.

Litteratur

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala