På den här sidan hittar du litteratur som har anknytning till små barns lärande.

Avhandlingar

Fostran i förskolan, Anette Emilson

Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan, Lotta Bjervås

Förskolan kan stötta barns förståelse av symboler, Maria Magnusson

Artiklar/rapporter

• Att fånga komplexiteten i små barns lärande
• Förskola, före skola – lärande och bärande (Skolverkets rapport 2012-7)
• Conceptualising progression in the pedagogy of Play and Sustained Shared Thinking in early childhood education, (2009) Iram Siraj
• Fostering Communities of Learning in Two Portugeese Pre-School Classrooms.Applying the Movimento da Escola Moderna (MEM Pedagogy, (2008) Iram Siraj
• Teaching in Early Childhood Centers Instructional Methods and Child Outcomes, (2010). Iram Siraj
• The effective provisions of pre-school education (EPPE) project 1998-2003, (2003) Iram Siraj
• Understanding the relationship between curriculum, pedagogy and progression in learning in Early childhood, (2008)Iram Siraj
• Would you like to tidy up now? An analysis of adult questioning in the English Foundation Stage, (2008), Iram Siraj
• Forskning i korthet 2014-3: Sammanfattning av en rapport från OECD Starting Strong III. A Quality Toolbox. En stark start:
  kvalitetsfaktorer i förskolan

Böcker

Att undervisa barn i förskolan

Under senare år har man börjat tala om undervisning också i relation till förskolan. Men förskolan har en annan tradition och andra sätt att skapa förutsättningar för barns lärande och utveckling än skolan. Vilket kan göra det problematiskt när förskollärare ska börja undervisa.

Författarna presenterar ett antal konkreta principer som är viktiga för att förskollärare ska kunna stötta barns lärande och utveckling. De utgår från förståelsen att lärande och utveckling handlar om att urskilja och skapa mönster som också fungerar bortom en här-och-nu-situation. Principerna stöds av empiri från skilda forskningsstudier som fokuserar olika innehållsfält.

Att undervisa barn i förskolan vänder sig i första hand till blivande och verksamma förskollärare.

Författare: Elisabet Doverborg, Niklas Pramling och Ingrid Pramling Samuelsson har författat en mängd böcker om förskolan och barns utveckling. De verkar vid Göteborgs universitet.

Förskolan – arena för barns lärande
Vilken roll spelar förskolan för de yngsta barnens lärande? I den här boken presenterar sju forskare sina studier om vad som karakteriserar förskolan som lärandemiljö. I ett treårigt projekt har de undersökt olika förskolors pedagogiska kvalitet, föräldrars och lärares attityder till förskolan och barns lärande, samt barns förståelse och agerande inom fyra områden: matematik, språk och kommunikation, samspel och flerspråkighet. I boken utgår forskarna från bland annat följande frågor: Vilka förutsättningar för lärande har de yngsta barnen i förskolan? Vad lär de sig? Vilken roll spelar förskolans kvalitet? Vilka attityder har lärare och föräldrar till förskolan och barns lärande?

Författare: Forskarna och författarna Elisabeth Doverborg, Karin Gustafsson, Eva Johansson, Anne Kultti, Ingrid Pramling Samuelsson, Elisabeth Mellgren och Sonja Sheridan är alla verksamma vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet. Eva Johansson är även verksam vid universitetet i Stavanger.

Det värderande ögat – Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning
Hur kan jag bli en bättre lärare? Ett sätt kan vara att observera sin egen yrkesutövning och utvecklas till en bättre pedagog. På ett konkret och direkt sätt, med hjälp av många exempel, ger boken en grundlig introduktion till effektiva redskap.

Författare: Cato R. P. Bjørndal är verksam vid Tromsø universitet i Norge.

Ljuspunkten – barns relation till fenomenet och begreppet ljus
Hur kan pedagogisk dokumentation utveckla arbetet på våra förskolor? I den här boken får läsaren följa fem förskolors dokumentationsarbete från projektet Ljuspunkten – barns relation till fenomenet och begreppet ljus, som pågick 2006-2008. Projektets syfte var att fördjupa samarbetet med de kommunala förskolorna i Reggio Emilia. Fokus i förskolornas dokumentationsarbete var att få syn på vilket lärande som äger rum när barnen undersöker och förhåller sig till ljus som fenomen och begrepp, men även att ta reda på vilken betydelse estetiska uttryckssätt har för barnens lärande.

Författare: Birgitta Kennedy, Karin Alnervik, Harold Göthson

Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem
Kraven på att systematiskt arbeta med kvalitetsförbättring är fortsatt höga i det svenska skolväsendet – men hur gör man för att få det att fungera i praktiken? Med utgångspunkt i mångåriga erfarenheter och forskning visar författaren:

• vilka krav som kan ställas på ett systematiskt kvalitetsarbete
• vad som kännetecknar och hur man kan förtydliga olika typer av mål
• vad uppföljning och utvärdering innebär och principerna för att utföra det arbetet
• grunderna för hur några metoder för datainsamling kan användas i det systematiska kvalitetsarbetet
• på en grundläggande metodik för att genomföra analyser i det systematiska kvalitetsarbetet
• hur utvecklings- och förbättringsarbetet kan planeras, följas upp och utvärderas.

Boken vänder sig till alla som är berörda av ett systematiskt kvalitetsarbete inom skolväsendet i såväl kommunala som fristående verksamheter. Den är lämplig som kurslitteratur i rektors- och lärarutbildningar samt som handbok för verksamma inom alla skolformer och fritidshem.

Författare: Jan Håkansson/Skolverket

Vad berättas om mig
I dag är barnexperter och politiker eniga om att förskolebarnen själva ska få komma till tals. Samtidigt krävs det från många håll att förskoleverksamheten ska dokumenteras. I den här boken ställer författaren frågan om vuxna lyssnar på barnen när de utformar sätt att dokumentera förskolans verksamhet.

Det finns många bra pedagogiska skäl till att dokumentera förskolans verksamhet, men det kan bli alltför mycket, alltför tät och alltför okritisk användning av olika dokumentationsformer. Funderar vi över vilka konsekvenser det kan bli för barnen om de tvingas delta utan att personalen lyssnar på dem? Har inte också barn rätt till en privat sfär, en plats där de bara kan vara sig själva? Blir barnen tillfrågade om de vill bli fotograferade, filmade, citerade och registrerade? Ska de tillfrågas om sådant?

Författaren tar upp en ny och intressant diskussion om förhållandet mellan dokumentation och barns medverkan i förskolan som bör intressera förskollärare och andra som arbetar i förskolan samt alla blivande förskollärare.

Barndom, lärande och ämnesdidaktik
Boken handlar om hur barn lär sig språk och kommunikation, naturvetenskap och teknik, samt estetik i förskolan. Alla kapitel är baserade på olika empiriska och praktiknära studier från förskolans värld.

Bokens inledande kapitel problematiserar barndom, lärande och ämnesdidaktik i dagens Sverige och belyser frågor kring barndom och förskola i förändring och förskolan som utvecklings- och läromiljö. I bokens avslutande och sammanfattande kapitel diskuterar bokens redaktörer det som undersökts i de olika studierna i relation till dagens krav på en mer kunskapsorienterad förskola. Exempel bland bokens 13 kapitel är:

• Att göra bruk av barns perspektiv
• Språkutveckling genom dialogsamspel
• Visuell kultur – barns kreativa och lärande öga
• Friktion som fysikaliskt fenomen
• Att berika barns musikaliska lyssnande