”En lärdom från en mängd utvecklingssatsningar är att det är viktigt att våga prioritera och att ta sikte på vissa mål tills de verkligen är uppnådda. Alla skolor har en gränslös mängd tänkbara utvecklingsområden som man skulle kunna arbeta med. Men att behålla fokus, att vara uthållig, är ett av de viktigaste men också kraftfullaste sätten att arbeta på.”
– Helen Timperley

Övningar och diskussionsunderlag till Stärk språket – stärk lärandet

Ta del av Studiehandledning Stärk språket – stärk lärandet. Studiehandledningen är utarbetad av Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk 2006. Tanken är inte att använda ALLA frågor eller ALLA uppgifter – utan de som passar bäst.

I boken diskuteras hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande i flerspråkiga lärmiljöer. Gibbons visar många exempel på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och i studiehandledningen finns många förslag till frågor att diskutera och aktiviteter att pröva i klassrummet/verksamheten.

Upplägget för studiecirklar kring boken är följande:

1. Ni läser och reflekterar kring ett kapitel.
2. Ni prövar en uppgift i verksamheten.
3. Ni diskuterar era iakttagelser och tankar i kollegiet.

Arbetsgång och stödmaterial från Skolverket och Sigtuna

• Norrbackaskolan i Sigtunas språkutvecklingsarbete
• Arbetsgång för att utveckla språkutvecklande arbetssätt.
• Arbetsgång för utveckla språk i alla ämnen
• Diskussionsunder Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
• Läs- och skrivportalen målgrupp lärare i alla ämnen

Generella diskussionsfrågor

Utgå från era reflektioner och anteckningar. Beskriv och diskutera med varandra hur genomförandet av aktiviteten fungerade och hur elevernas kunskaper och förmågor utvecklades.

• Vad gick bra och vad kan det ha berott på?
• Vad gick mindre bra och vad kan det ha berott på?
• Hur kan ni använda erfarenheterna från det ni nu prövat i den fortsatta undervisningen?

Avsluta ert samtal med att diskutera vad ni tar med er till er egen undervisning.

• Vad vill ni förändra eller utveckla i er egen undervisning när det gäller språkutvecklande arbetssätt?
• Vad kan och vill ni börja med?

Teacher Learning Communities

TLC – teacher learning communities är en modell för strukturerade samtal som tagits fram av Dylan Wiliam och Sibohan Leahry, och som används runt om i Sverige för att utveckla undervisning på vetenskaplig grund.

Samtalsmodellen

• Varje möte följer en tydlig struktur.
• Det finns ingen expert i gruppen.
• Gruppen fungerar som en stödgrupp, där varje lärare får stöd att förändra det som den vill och behöver för att nå målet med arbetet.
• Läraren lovar gruppen att genomföra något till nästa möte.
• Mellan TLC-träffarna prövar och genomför lärarna nya moment i sin undervisning och planering.
• Läraren ska vara beredd att dela med sig, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis.

Mötesprotokoll

Mötena dokumenteras utifrån följande punkter:

• Frågeställningar
• Datum
• Syftet med träffen var…
• Vi pratade om…
• Reflektioner under träffen…
• Slutsatser/lärdomar…
• Inför nästa träff tänker vi…
• Svårigheter i lärprocessen…
• Deltagare
• Dokumentatör

Mall för personlig handlingsplan

Lärarnas dokumentation av arbetet görs utifrån nedanstående modell för personlig handlingsplan. Syftet med personlig handlingsplan är att:

• Göra idéerna konkreta
• Ge något att hålla sig till mellan mötena
• Skapa tillförlitlighet i utvecklingen
• Hjälpa till  att fokusera på några områden
• Påminna om att släppa andra saker

Exempel Joakim Nilsson, Röda skolan:

Ange en insats som du ska fokusera på till nästa möte:

Jag ska införa metoden “Vad har vi lärt oss idag?” (nyckelstrategi 4). Vid slutet av lektionen får eleverna reflektera i smågrupper och lista saker de lärt sig. Därefter sammanfattar vi tillsammans. Detta tvingar varje elev att reflektera över sitt eget lärande, ger eleverna möjlighet till syfte och mål, se den röda tråden i undervisningen och se hur de kan gå vidare i sitt lärande.

Vilken förändring tänker du dig att detta ska ge?

Trolig förändring: Eleverna kommer att bli mer medvetna om (och därigenom mer engagerad i) sitt eget lärande och mer benägna att hjälpas åt i lärprocessen.

Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?

Jag vill hitta och utveckla former för självvärdering (nyckelstrategi 5) som fungerar bra för elever i de årskurser jag undervisar i. Jag upplever att de är för unga för att en del av de metoder Dylan Wiliam och Christian Lundahl beskriver i sina böcker ska få avsedd effekt. För tillfället provar jag mig fram med “små matriser”, men vill få självvärdering och självbedömning att fungera lika bra som jag fått t.ex. kamratbedömningen att fungera.

Vem kan eventuellt hjälpa dig?

Det jag skulle behöva är en kollega som är nyfiken på samma sak, så att vi kunde bolla tankar, erfarenheter och idéer. Kanske också mer litteratur kring konkreta metoder. Syftet och nyttan har jag redan förstått.

Vad ska du göra mindre av?

Jag ska skära ner på antalet uppgifter och aktiviteter och ägna mer tid åt varje uppgift i stället, genom t.ex. självvärdering, så att eleverna får en riktigt djupgående förståelse. Kvalitet i stället för kvantitet, alltså

Kvaliteter i en bra handlingsplan:

• Visar tydligt hur lärarpraxis ska anpassas i förhållande till teorier.
• Anknyter till metoder som har stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
• Ger möjlighet att se elevers tänkande och möjlighet att agera utifrån detta
• Är möjlig att uppnå inom en rimlig tidsram
• Identifierar något som inte längre kommer att göras eller göras mindre av för att nå god undervisning
• Försöker inte ändra allt på en gång

Kriterier och stöd för kartläggning

En positionsbestämning för att få syn på Marbäcksskolans nuläge behöver göras för att synliggöra utveckling och det professionella lärandet.

Positionsbestämningen kan göras i två delar. Dels genom att använda de framarbetade kriterierna för att göra observationer av undervisning och dels genom att lärare gör skattningar. Det intressanta är sambandet mellan det som blir synligt i undervisningen och det som läraren upplever.

När det är dags att ta fram ett nyläge (vid kommande positions-bestämning) är det särskilt intressant att se om det finns samband mellan förändringar i lärares skattningar och det som blir synligt i klassrummet och göra analyser av vad förändringar eller uteblivna förändringar kan tänkas bero på.

Lärares skattning kopplat till de teser som arbetats fram

Lärare gör en skattning 1-4 av nedanstående påståenden, antingen enskilt eller med stöd av en kollega.
 1. Stämmer inte alls          2. Stämmer till viss del
 3. Stämmer till stor del    4. Stämmer helt

Begrepp och språkliga strukturer

I min undervisning:

• har jag klart definierade mål för uppgiften eller lektionen, både språkmål (språkliga förmågor som eleverna behöver utveckla) och lektionsmål
• är ämnesord och begrepp anpassade till eleverna språkliga nivå och förklaras tydligt
• skapar jag en balans mellan mer avancerade uttryck och mer vardagsnära språk, mellan abstrakt och konkret
• har jag variation av material, tex olika texter ur olika genrer, multimodala texter, bilder och filmer
• får eleverna möjlighet att muntligt bearbeta innehållet
• får eleverna stöd att strukturera innehållet med stöd av grafiska modeller
• knyts begreppen an till elevernas vardagsspråk
• ges goda möjligheter till interaktion genom samarbete i par, grupp, via sociala medier etc
• ges rika möjligheter till dialog i klassrummet, inkluderar jag eleverna i genomgångar
• ger jag regelbunden feedback och återknyter till och bygger vidare på elevernas svar
• modellerar jag hur förmågorna ska uttryckas, både muntligt och skriftligt

Sammanhang och meningsfullhet

I min undervisning:

• anger jag målen för lektionen
• presenterar jag aktiviteterna som ska ske under lektionen och syftet med dessa
• sätter jag in lektionen i ett större sammanhang, gör en koppling till tidigare lektioner eller till andra ämnesområden
• ger jag lektionen ett logiskt flöde där uppgifter tydligt hör ihop med inledande genomgångar och kunskapsmål
• skapar jag överblick och sammanhang för eleverna
• förklarar jag hur enskilda moment och uppgifter hör ihop med lektionens övergripande kunskapsmål eller inledande genomgång
• sammanfattar jag olika moment och gör klart för sig att alla elever förstår
• använder jag olika hjälpmedel och/eller exempel från vardagslivet för att förtydliga
• bryter jag vid behov ned övergripande mål i hanterliga delmål
• följer jag upp hur eleverna arbetar med olika uppgifter och ger eleverna konstruktiv och uppgiftsorienterad feedback
• ger jag eleverna återkoppling om vad de behöver utveckla och hur de kan gå tillväga för att utveckla sina förmågor
• ger jag eleverna tillfälle att reflektera över undervisningen och sitt lärande i förhållande till de förmågor som vi arbetar med i undervisningen
• samtalar jag med eleverna, eller låter eleverna samtala, om vad som lärts i undervisningen
• samtalar jag med eleverna, eller låter eleverna samtala, om arbetsprocesserna
• låter jag eleverna utvärdera lektionens innehåll och form
• låter jag eleverna få träning i att själva reflektera över och utvärdera sitt lärande
• avslutas lektioner med tydlig återkoppling till målen, där eleverna får reflektera vad, hur och varför de lärt sig

Filmer som stöd

Skolverket

• Språk- och kunskapsutvecklande arbete I filmen samtalar Anna Kaya från Nationellt centrum för svenska som andraspråk om frågor som rör språk- och kunskapsutvecklande undervisning med Skolverkets undervisningsråd Helena Karis och Anna Österlund. (14 minuter)
• Språk i alla ämnen (del 1) I filmen samtalar forskarna Anne Palmér och Åsa af Geijerstam om språkets betydelse för lärande i alla ämnen. (24 minuter)
• Språk i alla ämnen (del 2) I filmen beskriver forskaren Åsa af Geijerstam hur vardagsspråk och skolspråk skiljer sig åt. (10 minuter)
• Språk- och kunskapsutvecklande arbete – historia I filmen beskriver historielärare på Sofielundsskolan i Malmö hur de arbetar för att utveckla undervisningen så att eleverna lär sig det ämnesspecifika språket. (13 minuter)
• Språk- och kunskapsutvecklande arbete – idrott och hälsa I filmen beskriver idrottslärare på Sturebyskolan i Stockholm hur de arbetar för att utveckla undervisningen så att eleverna lär sig det ämnesspecifika språket. (14 minuter)
• Språk- och kunskapsutvecklande arbete – kemi I filmen beskriver kemilärare på Sturebyskolan i Stockholm hur de arbetar för att utveckla undervisningen så att eleverna lär sig det ämnesspecifika språket. (10 minuter)
• Språk- och kunskapsutvecklande arbete – samhällsorienterande ämnen i grundsärskolan I filmen beskriver läraren Helen Sjöstedt på Stålhamraskolan i Södertälje hur hon arbetar för att utveckla undervisningen så att eleverna lär sig geografiämnets specifika språk. (11 minuter)
• Språk- och kunskapsutvecklande arbete – teknik I filmen beskriver en lärare på Sjöstadsskolan i Stockholm hur hon arbetar språk – och kunskapsutvecklade i teknikundervisningen i ett arbetsområde där eleverna ska programmera egna spel. (7 minuter)
• Språk- och kunskapsutvecklande arbete – matematik I filmen beskriver matematiklärare på Nyboda skola i Tyresö hur de arbetar för att utveckla undervisningen så att eleverna lär sig det ämnesspecifika språket. (12 minuter)

UR Språket bär kunskapen

•  UR Språket bär kunskapen, del 1 Att identifiera svårigheter (20 minuter) Att alla lärare i skolan arbetar med det svenska skolspråket samtidigt som de arbetar med sitt eget ämne har länge varit påkallat. Vi följer hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Teresia är högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka. Karin presenterar det så kallade cirkeldiagrammet som en modell. Modellen har flera steg och Teresia praktiserar steg efter steg med sin klass efter varje coachning. Det visar sig inte vara helt lätt, men Teresia kämpar på och en medvetenhet om betydelsen av språket växer fram; hur förklarar man egentligen olika begrepp och ord på bästa sätt?
• UR Språket bär kunskapen, del 2 Att stötta skrivandet (28 minuter) Att alla lärare i skolan arbetar med det svenska skolspråket samtidigt som de arbetar med sitt eget ämne har länge varit påkallat. Vi följer hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Teresia är högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka. Coachningen fortsätter och Teresia och klassen får ytterligare pusselbitar i undervisningsmodellen. Eleverna tycker att klassen fått mer arbetsro och att de får hjälp på ett annat sätt nu, och Teresia ser att det finns en hel del vinster med ett språkutvecklande arbetssätt. Vi får även besöka Skarpatorpsskolan i Skarpnäck där alla lärare arbetar språkinriktat.
• UR Språket bär kunskapen, del 3 Maaike Hajer – att förstå och att bli förstådd (28 minuter) Maaike Hajer är språkforskare från Nederländerna. Som gästprofessor vid Malmö Högskola vill hon bidra till ett ökat samarbete mellan språkdidaktiker och ämneslärare. Både i lärarutbildningen och i skolan. Det är först när man ser och hör hur elever uttrycker sig som man kan ge den stöttning som ger en djupare förståelse av ämnet, menar Hajer. Hon redogör för den rådande situationen när det gäller språkutvecklande arbetssätt i Nederländerna och i Sverige samt beskriver Cirkelmodellen, ett sätt att handleda eleverna in i skolspråket.

Anna Kaya, lärare, språkutvecklare, skolutvecklare

• Cirkelmodellen med Anna Kaya.
  Ett exempel på hur Anna Kaya inom temat “Svenska djur” har arbetat utifrån cirkelmodellen med nyanlända elever i åk 1-3. (34 minuter)
• Språkliga mål – vad & varför del 1 av 3.
  I ett språk- och kunskapsutvecklande arbete behöver vi inte bara tydliggöra ämnesmålen utan vi behöver även tydliggöra språkmålen. I den här inspelade mini-föreläsningen beskriver Anna Kaya vad språkliga mål är och varför det är viktigt med språkliga mål. (6 minuter)
• Hur sätter jag tydliga och begripliga språkliga mål? del 2 av 3.
  I ett språk- och kunskapsutvecklande arbete behöver vi inte bara tydliggöra ämnesmålen utan vi behöver även tydliggöra språkmålen. Men vad innebär det och hur kan man formulera språkliga mål? I den här inspelade mini-föreläsningen försöker jag beskriva hur man sätter tydliga och begripliga språkliga mål. (9 minuter)
• Språkliga mål – hur börjar man del 3 av 3.
  I ett språk- och kunskapsutvecklande arbete behöver vi inte bara tydliggöra ämnesmålen utan vi behöver även tydliggöra språkmålen. Men hur kan man börja för att få ett språkfokus på sin pedagogiska planering och sin undervisning? Iden här inspelade mini-föreläsningen försöker jag beskriva hur man börja arbetet med att arbeta fram språkliga mål. (12 minuter)

Förstelärare bloggar

Språk i alla ämnen

• Begripliga laborationsrapporter av Kristin Adegran
• Språkutvecklande matematik, av Robert Calmstedt
• Med begrepp i matematiken av Richard Linde
• Är alla ämnen språkämnen? av Lilian Birath
• I Gibbons fortspår – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt av Linda Sonesson
• Språket – vårt främsta redskap för lärande av Mattias Dahlberg

Cirkelmodellen och andra modeller

• Genrepedagogik och cirkelmodellen – att utmana och stötta av Hanna Fred Åhlander
• Malmö, Svedala – alla behöver genrepedagogik av Robert Calmstedt
• ASL och cirkelmodellen för att utveckla elevernas texter av Margareta Brönmark
• Språkutvecklande arbete i förskoleklass av Frida Celander
• Stöttning av Annica Eld
• Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang av Kristina Persson

Genrepedagogik

• Genrepedagogik och räknehändelser av Richard Linde
• Den instruerande genren – ett glas med vatten, tack av Robert Calmstedt
• Systematisk funktionell grammatik, av Hanna Fred Åhlander

Utveckla läsförmågor

• Vi utvecklar språket genom att lyssna aktivt av Johan Sander
• Läsförståelse, hur får vi tag i den? av Margareta Brönmark
• Stödstrukturer i förskoleklassens läsförståelsearbete av Frida Celander
• Läsförståelse i matematik av Veronica Ranebjer
• Språkutvecklande arbete i ettan av Ulrika Larsson
• Att läsa och förstå faktatexter av Margareta Brönmark
• Dödssynden – att förutspå, ställa frågor och reda ut oklarheter av Lilian Birath
• Att utgå från rubriker och bilder av Veronica Ranebjer
• Serieromanen, en väg till läslust, läsförståelse och inkludering, av Lilian Birath
• Att skapa läsintresse, av Frida Celander
• Lustfyllt läsande och skrivande när bokcirkeln blir digital, av Anne-Christine Samuelson
• Likes and dislikes – tjugo år med Chambers av Linda Sonesson

Utveckla skolspråk och begreppslig förmåga

• Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena av Kristina Persson
• Grodyngel och språkutveckling av Margareta Brönmark
• Hur långt kan man förenkla kunskapskraven innan de förlorar sin betydelse? av Björn Persson
• Det språkmedvetna klassrummet av Robert Calmstedt

Utveckla skrivandet

• Stödstruktur och språkutveckling i kursen svenska 2 av Lilian Birath
• Bockarna Bruse hjälper till av Frida Celander
• Att arbeta med faktatexter av Frida Celander
• Hur kan jag väcka elevernas lust att skriva berättande texter, av Vanja Pavicic
• Att använda sagomattan för att utveckla elevernas skrivande, av Margareta Brönmark

Muntlig kommunikation

• Eleverna utvecklar sitt språk i klassdiskussioner av Kristina Persson
• Om talutrymme och att ge barnen interaktionsmodeller av Hanna Fred Åhlander
• Bilderboken och matematiska samtal av Frida Celander
• TAKK – varför det? av Hanna Fred Åhlander
• Berätta mer av Linda Sonesson