Scroll To Top

Mind the gap – förstelärare i Svedala kommun

En tjänst som förstelärare innebär ett stärkt uppdrag med ökade krav på att utveckla egen undervisning, att följa med i skolforskning, att sprida kunskap och vara aktiv i det kollegiala samtalet för att utmana och stödja kollegor. I uppdraget ingår att vara en förebild för kollegor och att aktivt bidra till att synliggöra och verka för undervisning i enlighet med kommunens utvecklingsarbete.

Förstelärarens klassrum ska vara öppet för lektionsbesök av förvaltning, rektor, kollegor, föräldrar och inbjudna gäster och denne förväntas ha ett öppet och kritiskt förhållningssätt till sin praktik. Förstelärare förväntas också regelbundet blogga om sin undervisning på ”Förstelärare bloggar”. Bloggandet är en del av kommunens kvalitetssäkring och syftar till att synliggöra förstelärarens undervisning för kollegor, rektorer men även till att synliggöra Svedalas utvecklingsarbetet för utomstående.  

Den som är förstelärare i Svedala:

  • visar på ett medvetet förhållningssätt till undervisning
  • arbetar utifrån det utvecklingsarbete som sker i kommunen
  • förbättrar resultat genom ett formativt förhållningssätt
  • vågar vara och agera som positiv förebild för kollegor
  • kan kommunicera och beskriva sitt arbete

Försteläraren ska arbeta för att alla elever ska lyckas och utifrån en vetenskaplig grund.

Detta läsår kommer vi att fördjupa och tydliggöra uppdraget som förstelärare i Svedala kommun och fortsätta arbetet med att spetsa era kompetenser för att utveckla undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi kommer att träffas två gånger i höst och två gånger i vår.

Ingång till Google Classroom – Mind the gap
– Mind the gap – för rektorer och förstelärare i Svedala kommun

Forskningskanaler

Att använda och kritiskt granska forskning.

Forskningslitteracitet

Att förstå forskning och vad vi kan lära oss av den. Förmåga till systematik, problemformulering och analys.

Eva Minten, Skolverket (11:19)

Det pedagogiska trädet, Ann S Pihlgren (23:38)

Begrepp

Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang samt söka efter förklaringar och orsakssamband i tillgänglig relevant forskning.

Beprövad erfarenhet har ingen exakt definition i skollagen. Skolverket definierar, i likhet med Socialstyrelsen, beprövad erfarenhet som kunskap som är genererad vid upprepade tillfällen över tid, som är dokumenterad och kvalitetssäkrad. Att en eller ett fåtal skolor arbetar på ett visst sätt kan därmed inte benämnas som beprövad erfarenhet utan man kan då istället tala om t.ex. lärande exempel. Det finns ingen absolut gräns för hur många skolor eller exempel som ska ligga till grund för beprövad erfarenhet. Allmänt kan dock sägas att beprövad erfarenhet i likhet med forskningsresultat ska vara allmängiltig generaliserbar och därför överförbar mellan olika skolor.

Hur kan då beprövad erfarenhet byggas? Det kan gå till på följande sätt: en idé prövas av en person (erfarenhet). Denna idé prövas sedan av flera kollegor, en grupp, genom gemensam reflektion och dokumentation (prövad erfarenhet). Slutligen prövas samma idé av flera grupper och dokumenteras samt systematiseras för att kunna föras vidare (beprövad erfarenhet).

Evidens är bästa tillgängliga kunskap och kan förstås som den kunskap som för tillfället är mest tillförlitlig. Forskning och beprövad erfarenhet inom utbildningsområdet utvecklas ständigt och det blir därför missvisande att tala om säker eller slutgiltig kunskap. När vi diskuterar och förhåller oss till olika vetenskapliga perspektiv och resultat och försöker omsätta denna kunskap i vår verksamhet kan vi tala om att vi arbetar evidensinformerat.

Oavsett om det är vetenskaplig forskning eller beprövad erfarenhet som ger vägledning för ett visst arbetssätt behöver skolans professionella ha förmågan att bedöma relevansen i det man förväntas ta till sig och att utgå från de behov som finns. För detta behövs ett vetenskapligt förhållningssätt, alltså en undersökande kultur där professionen själva diskuterar, kritiskt granskar, använder och utvärderar forskningsresultat utifrån sin erfarenhet och det sammanhang man befinner sig i. Detta bidrar till att bygga system som kontinuerligt lär och förbättrar sig, på alla nivåer i systemet, alltifrån huvudmannanivå till klassrum och barngrupp.

Med forskningsbaserat arbetssätt menar vi alltså ett sätt att arbeta som grundas i bästa tillgängliga kunskap. Den kunskapen kan komma från akademisk forskning eller från annan systematiskt dokumenterad kunskap som beprövad erfarenhet. I det forskningsbaserade arbetssättet ingår också att inta ett vetenskapligt förhållningssätt.
– Skolverket.se

Communities of practice är en beteckning på verksamhet där det råder en samstämmighet av grundläggande synsätt, attityder, värderingar, uppfattningar och så vidare (psykologiguiden.se). Communities of practice eller den svenska termen praktikbaserad gemenskap, är en social teori om lärande som ursprungligen presenterades av Lave & Wenger 1991  /—/ och kan ses som ett ramverk för att kunna se lärande i termer av handling eller görande i ett socialt system och som en process av aktivt socialt deltagande.
(Rapport från Centrum för lärande och undervisning 6:2005). Enligt Wenger (1998) finns det tre viktiga dimensioner i en praktikgemenskap. För det första ett ömsesidigt engagemang (mutual engagement), där medlemmarna bygger sin praktikgemenskap men även förhandlar om sitt medlemskap. Ett medlemskap kan variera från centralt till perifert vilket är det samma som att vara mitt i gemenskapen eller i utkanten. Processerna inkludering och exkludering är också något som kan få betydelse för hur medlemskapet kan variera. I det ömsesidiga engagemanget ingår också att förhålla sig till de värden och normer som är utmärkande för hur medlemmarna interagerar. För det andra ingår gemensamma intressen (joint enterprice) vilket förutsätter en kollektiv strävan och medlemmarnas gemensamma förståelse samt ett delat ansvar för vad deras praktikgemenskap står för. Den tredje dimensionen är en delad repertoar (shared repertoire), vilken innehåller gemensamma aktiviteter, symboler, språk och objekt.
(En studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter).

Community of practice

 

Forskningsområden

Mäkla mellan praktik och forskning.

Forskningsmetoder

Lära sig praktiknära forskningsmetoder. Etik och syfte.

 

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala