Utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, heter det, men idag föreligger det ett gap mellan forskning och undervisning. I Svedala kommun vill  vi överbrygga detta gap genom att spetsa våra förstelärare i vetenskapligt tänkande, ge dem kompetens i skolnära forskningsmetoder och utveckla deras förmåga att på olika sätt mäkla mellan praktik och forskning. Denna satsning går under namnet Mind the gap. Arbetet sker inför, på och mellan de Mind the gap-träffar som anordnas två gånger per termin.

På denna sida samlar vi en del av det material som förstelärare och rektorer arbetat med i Mind the gap. Materialet är uppdelat efter de fyra kompetensområden som vi vill utveckla:

• Forskningskanaler – att använda och kritiskt granska forskning
• Forskningslitteracitet – att förstå forskning och vad vi kan lära oss av den. Förmåga till systematik, problemformulering och analys.
• Forskningsområden – att mäkla mellan praktik och forskning.
• Forskningsmetoder – att lära sig praktiknära forskningsmetoder. Etik och syfte.

Ingång till Google Classroom – Mind the gap
– Mind the gap – för rektorer och förstelärare i Svedala kommun

Forskningskanaler

Att använda och kritiskt granska forskning.

• Forskningslitteracitet – en introduktion till att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap, Sven Persson

Forskningslitteracitet

Att förstå forskning och vad vi kan lära oss av den. Förmåga till systematik, problemformulering och analys.

Praktisk yrkesteori och praxistriangeln

Praktisk yrkesteori är den enskildes föreställningar om praktiken och den samlade handlingsberedskapen för praktisk verksamhet (Lauvås & Handal). Den är både teoribaserad (teoretiska kunskaper och insikter)och praxisbaserad (egna erfarenheter samt kännedom om andras erfarenheter).

Praktisk yrkesteori:

• innehåller inte allt vi vet och kan om yrket, utan endast de kunskaper och värderingar som vi använder oss av i vårt dagliga arbete.
• utvecklas tidigt i livet, långt innan vi påbörjar en formell utbildning.
• är både individuell, utifrån mitt sätt att ha och organisera kunskaper, erfarenheter och värderingar i förhållande till min egen historia och kollektiv, då den utvecklats i samspel med omgivningen och påverkas av faktorer som kön, social tillhörighet och sociala erfarenheter.

Den praktiska yrkesteorin kan åskådliggöras med en modell som Handal Lauvås kallar Praxistriangeln (Lauvås, P & Handal, G (2015): Handledning och praktisk yrkesteori). Praxistriangeln är en tankemodell som rymmer tre nivåer. Nivåerna är handlingsnivån, den teoribaserade nivån, samt etisk legitimitet. Handlingsnivån, längst ner i triangeln, beskriver hur vi handlar i olika situationer eller hur vi planerar att handla. I nästa steg i triangeln motiverar vi våra handlingar utifrån den erfarenhet och teoretisk kunskap som vi förfogar över. Den översta delen i triangeln handlar om etisk legitimitet, vilket innebär ett etiskt rättfärdigande av de handlingar som utförs i vårt arbete. Den kunskap, erfarenhet och de värderingar som ligger till grund för våra handlingar har betydelse och kallas för den praktiska yrkesteorin – “den enskildes föreställningar om praktiken och om den samlade handlingsberedskapen för den praktiska verksamheten.”

• P1 Handling (det vi gör, t ex vår undervisning)
• P2 Teori (den kunskap och de erfarenheter våra handlingar bygger på): vetenskapliga teorier, erfarenheter och överförd kunskap (information om andras erfarenheter)
• P3 Etik (våra värderingar, vad vi uppfattar som rätt och fel)

Kunskaper, insikter och uppfattningar på teori- och etiknivåerna är styrande för vad som sker på handlingsnivån

Varje lärare har en praktisk teori om undervisning, och denna teori är subjektivt sett den starkaste faktorn för lärarens egen pedagogiska praktik. I begreppet praktisk yrkesteori innefattas flera olika kunskapsformer som ”tyst kunskap,” där förtrogenhetskunskap över praxisområdet är en del. Påståendekunskap, vilket innebär systematiskt uppbyggda påståenden inom ett visst område, det vi ofta kallar teorier är en annan del. Vi behöver förtrogenhetskunskap för att tillgodogöra oss påståendekunskapen. Den tysta kunskapen är personlig där både påståendekunskap och förtrogenhetskunskap är beroende av varandra och spelar många gånger en viktigare roll än den kunskap som verbaliseras. Problemet är att denna teori ofta ligger dold för oss. På den andra nivån samtalar vi om vad vi anser är lämpligt och effektivt utifrån praktiska och teoretiska utgångspunkter. Det vi grundar våra antaganden på är egna och andras erfarenheter samt teoretiska insikter. Den etiska legitimering som omfattar översta nivån utgår från värderingar där vi gör bedömningar utifrån vad som är rätt eller fel. Detta är subjektiva bedömningar och det kan många gånger vara svårt att förklara varför vi har handlat på detta sätt. Våra värderingar är de som skapar engagemang och lust i arbetet och handlar inte om effektivitet. Vi gör det vi anser rätt och försvarbart oavsett krav på effektivitet. (M. Dahl (2003): Pedagogisk handledning, utmaning eller bekräftelse – en studie kring handledningssamtalet ).

Frågor att fundera över:

• På vilket sätt har min praktiska yrkesteori aktualiserats i arbetet med mind the gap? Alltså: Vilka förgivettagande i mitt sätt att arbeta har jag fått syn på när jag arbetat med olika metoder och modeller?
• Vilka diskussioner har olika metoderna och modeller givit upphov till? Vad blev synligt utifrån detta vad gäller vårt sätt att arbeta?

Länkar

• Praxistriangeln – Handal, Lauvås
• Forskning för klassrummet, Skolverket
• Vetenskap och beprövad erfarenhet skola, VBE-programmet
• Learning theory

Begrepp

Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang samt söka efter förklaringar och orsakssamband i tillgänglig relevant forskning.

Beprövad erfarenhet har ingen exakt definition i skollagen. Skolverket definierar, i likhet med Socialstyrelsen, beprövad erfarenhet som kunskap som är genererad vid upprepade tillfällen över tid, som är dokumenterad och kvalitetssäkrad. Att en eller ett fåtal skolor arbetar på ett visst sätt kan därmed inte benämnas som beprövad erfarenhet utan man kan då istället tala om t.ex. lärande exempel. Det finns ingen absolut gräns för hur många skolor eller exempel som ska ligga till grund för beprövad erfarenhet. Allmänt kan dock sägas att beprövad erfarenhet i likhet med forskningsresultat ska vara allmängiltig generaliserbar och därför överförbar mellan olika skolor.

Hur kan då beprövad erfarenhet byggas? Det kan gå till på följande sätt: en idé prövas av en person (erfarenhet). Denna idé prövas sedan av flera kollegor, en grupp, genom gemensam reflektion och dokumentation (prövad erfarenhet). Slutligen prövas samma idé av flera grupper och dokumenteras samt systematiseras för att kunna föras vidare (beprövad erfarenhet).

Evidens är bästa tillgängliga kunskap och kan förstås som den kunskap som för tillfället är mest tillförlitlig. Forskning och beprövad erfarenhet inom utbildningsområdet utvecklas ständigt och det blir därför missvisande att tala om säker eller slutgiltig kunskap. När vi diskuterar och förhåller oss till olika vetenskapliga perspektiv och resultat och försöker omsätta denna kunskap i vår verksamhet kan vi tala om att vi arbetar evidensinformerat.

Oavsett om det är vetenskaplig forskning eller beprövad erfarenhet som ger vägledning för ett visst arbetssätt behöver skolans professionella ha förmågan att bedöma relevansen i det man förväntas ta till sig och att utgå från de behov som finns. För detta behövs ett vetenskapligt förhållningssätt, alltså en undersökande kultur där professionen själva diskuterar, kritiskt granskar, använder och utvärderar forskningsresultat utifrån sin erfarenhet och det sammanhang man befinner sig i. Detta bidrar till att bygga system som kontinuerligt lär och förbättrar sig, på alla nivåer i systemet, alltifrån huvudmannanivå till klassrum och barngrupp.

Med forskningsbaserat arbetssätt menar vi alltså ett sätt att arbeta som grundas i bästa tillgängliga kunskap. Den kunskapen kan komma från akademisk forskning eller från annan systematiskt dokumenterad kunskap som beprövad erfarenhet. I det forskningsbaserade arbetssättet ingår också att inta ett vetenskapligt förhållningssätt.
– Skolverket.se

Communities of practice är en beteckning på verksamhet där det råder en samstämmighet av grundläggande synsätt, attityder, värderingar, uppfattningar och så vidare (psykologiguiden.se). Communities of practice eller den svenska termen praktikbaserad gemenskap, är en social teori om lärande som ursprungligen presenterades av Lave & Wenger 1991  /—/ och kan ses som ett ramverk för att kunna se lärande i termer av handling eller görande i ett socialt system och som en process av aktivt socialt deltagande.
(Rapport från Centrum för lärande och undervisning 6:2005). Enligt Wenger (1998) finns det tre viktiga dimensioner i en praktikgemenskap. För det första ett ömsesidigt engagemang (mutual engagement), där medlemmarna bygger sin praktikgemenskap men även förhandlar om sitt medlemskap. Ett medlemskap kan variera från centralt till perifert vilket är det samma som att vara mitt i gemenskapen eller i utkanten. Processerna inkludering och exkludering är också något som kan få betydelse för hur medlemskapet kan variera. I det ömsesidiga engagemanget ingår också att förhålla sig till de värden och normer som är utmärkande för hur medlemmarna interagerar. För det andra ingår gemensamma intressen (joint enterprice) vilket förutsätter en kollektiv strävan och medlemmarnas gemensamma förståelse samt ett delat ansvar för vad deras praktikgemenskap står för. Den tredje dimensionen är en delad repertoar (shared repertoire), vilken innehåller gemensamma aktiviteter, symboler, språk och objekt.
(En studie om praktikgemenskaper och alliansbildning i egenstyrda aktiviteter).

 

Forskningsområden

Mäkla mellan praktik och forskning.

• Förstelärare bloggar som stöd för det kollegiala lärandet
• Skolporten.se

 

Forskningsmetoder

Lära sig praktiknära forskningsmetoder. Etik och syfte.

Dubbellogg som stöd för observation

Dubbellogg är en metod för att reflektera. Det är lätt att bli hämmad av prestationskrav när det gäller skrivande. När man skriver för dubbelloggen är det emellertid oviktigt hur det ser ut – huvudsaken är att man på så kort tid som möjligt skriver ner det väsentliga i en händelse och sina reflektioner kring den. Våga ta ut svängarna! En nedskriven dubbellogg kan leda till reflektioner som gör att man ser annorlunda på händelsen.

• Du behöver en loggbok som du kan skriva i. Dela in sidorna i två spalter.
• I den vänstra spalten skriver du ner undervisningshandlingar som du observerar. Skriv snabbt ner vad som hände som stöd för minnet.
• I den högra spalten skriver du ner hur du tolkar och förstår händelsen. Bra frågor att utgå ifrån när du ska skriva i högerspalten kan vara: Hur tolkar jag handlingen? Vilka möjliga skäl tror jag kan ligga bakom handlingen? Vilka hypoteser har jag kopplat till handlingen?

(fritt efter Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund (2006) Samtalskonst i praktiken)

 

Länkar

• Lektionsobservationer som metod för att utveckla undervisning – Lärare som ledare.
• Lärare som praktiker och forskare – om praxisnära forskningsmetoder