Några tankar kring skolans samarbete med vårdnadshavare

När man försöker finna framgångsfaktorer i arbetet med elever är systemperspektivet en bra utgångspunkt, dvs att se individen som en del i ett sammanhang. En viktig del i elevens sammanhang är vårdnadshavare. De flesta i skolan är även överens om att ett gott samarbete med elevernas föräldrar gynnar elevens skolgång. Men hur får man till ett gott samarbete?

Vi vill börja med att understryka vikten att ha ett salutogent förhållningssätt, dvs att ha fokus på det som fungerar istället för det som inte fungerar. När vi fokuserar och benämner det som fungerar i kontakten med både barn och vuxna så ökar det deras vilja till samarbete med oss. Det skapar även motivation till engagemang och vilja att vara delaktig.

Om vi bara fokuserar på misslyckanden och det som inte fungerar kommer istället viljan till samarbete och engagemang att minska. Detta är självklart men ändå så svårt. Oftast är ju anledningen till att vi tar kontakt med vårdnadshavare att vi vill informera om något som inte fungerar som vi önskar.

Människan påverkar och påverkas av sin omgivning. Som professionella har vi ett extra stort ansvar att påverka så att individer utvecklas positivt och växer i sitt sammanhang. Någon har sagt att ”ska man bli framgångsrik så måste man få erfara framgång”. Omvänt så är det svårt att lyckas om man känner sig misslyckad. Därför att det viktigt att ha ett salutogent förhållningssätt. Det man fokuserar på kommer man att få se mer av!

Detta perspektiv gäller även i samarbete mellan skola och vårdnadshavare. Thomas Nordahl som är professor i pedagogik skriver att ”syftet med skolans kontakt med föräldrar måste vara att öka deras förmåga att hantera och ta hand om sitt barn”. Om vårdnadshavare känner sig mer uppgivna eller misslyckade efter en kontakt eller möte med skolan så bör skolan fundera kring hur man kan förändra detta. Nordahl använder begreppen ”enpowerment” och ”maktbalans” när han skriver om föräldrasamverkan. Det handlar om att professionella har ett ansvar att stärka vårdnadshavarens känsla av makt och möjlighet att påverka sitt barn. Utgångspunkten måste vara att skolan ser vårdnadshavarna som betydelsefulla, kompetenta och resonabla när det handlar om att påverka eleven positivt.

Att bädda för ett gott samtal
När man förbereder ett samtal eller ett möte med vårdnadshavare är det bra att tänka: Hur kan jag öka möjligheterna (bädda) för ett gott samarbete? Hur kan jag få vårdnadshavaren att känna sig trygg nog att uttrycka sina erfarenheter, tankar och idéer? Hur får jag vårdnadshavare att känna sig viktiga och med känslan av att de kan påverka? Det kan till exempel handla om hur många som deltar på mötet, tydlighet vad gäller mötets syfte och förväntningar, etc. Oavsett vad vi vill samtala om så är det viktigt att förmedla till vårdnadshavare att vi tror att barnet (och vårdnadshavaren) gör så gott som de kan.

Något som också är viktigt att ha med sig i samarbetet med vårdnadshavare är att barnet kan bete sig på olika sätt hemma och i skolan. Hem och skola skiljer sig vad gäller miljö, relationer och ibland även krav, viket innebär att barnet kan bete sig på olika sätt under skoltid och under fritid. Det som fungerar hemma kan vara svårt i skolan, och tvärt om. Hem och skola kan alltså se olika saker utan att någon har rätt eller fel.

Skolan har en informationsplikt gentemot vårdnadshavare vilken förstås är viktig att uppfylla. Risken är dock att informationsplikten blir viktigare än samarbetet. Vi på skolan har stor möjlighet att välja vad och framför allt hur information ges. Allt för att stärka samarbetet och göra vårdnadshavare och elever delaktiga på ett sätt som gynnar elevens skolgång. Att till exempel endast ta kontakt med vårdnadshavare för att informera om saker som inte fungerar med deras barn i skolan ökar inte ett gott samarbete.

Inte sällan berättar vi saker som kan väcka oro eller ilska. Att vårdnadshavare då reagerar och tar sitt barn i försvar är förståeligt, de vill ju det bästa för sitt barn. Fundera kring hur du bäst kan förmedla något som kan väcka starka känslor och hur du kan lyssna in vårdnadshavarens reaktion. Kanske är det via ett telefonsamtal eller ett möte? I dagens samhälle sker mycket kommunikation via text. Skriftlig kommunikation kan vara bra i vissa lägen, samtidigt som vi måste vi ta i beaktning att det leder till en ökad risk för missförstånd.

I vissa fall är det extra angeläget att skapa ett gott samarbete med vårdnadshavare. Speciellt när man sedan tidigare vet att eleven haft svårigheter i skolan. Det finns en viss risk då att kontakten mellan skola och vårdnadshavare redan är negativ. Om man som lärare/mentor får ansvar för en elev med tidigare svårigheter är det en god idé att bjuda in till möte innan terminen börjar för att ”starta från noll”. På mötet kan man komma överens om hur den fortsatta kontakten ska se ut, vad som inte fungerat tidigare men framför allt vad som fungerat tidigare.

Språkförbistring
När en elevs vårdnadshavare har ett annat etniskt ursprung och kanske inte heller kan svenska finns det en risk att skolan hör av sig mindre pga att det är krångligt med tolk samt annan osäkerhet i kontakten. Detta är olyckligt! Bouakaz, lektor och forskare i interkulturell pedagogik vid Malmö högskola, visar i sitt arbete att uteblivet engagemang från vårdnadshavare med annat etniskt ursprung ofta handlar om uppgivenhet och skam då de upplever sig ha varken kunskap eller verktyg för att hjälpa sitt barn. Här behöver förstås vårdnadshavarna mer stöd från samhällets sida. Men skolan kan göra sitt genom att se vårdnadshavarna som viktiga samarbetspartners, försöka sätta sig in i den situation familjen är i och ge kunskap kring skolan på ett respektfullt sätt för att öka deras kunskap och förståelse för det svenska skolsystemet. Tydliggöra förväntningar och ansvar och erbjuda eller förmedla stöd som finns.

Även om vi talar samma språk som vårdnadshavarna så är det bra att tänka på att många ord som vi använder i vår vardag (USS, EHT, kränkningsanmälan osv.) kanske inte är vardagsord för vårdnadshavare. I vår professionella roll är det därför viktigt att vi förklarar vad vi menar med olika begrepp, för att minska risken för missförstånd och därmed öka känslan av begriplighet och engagemang.

Diskussionsfrågor
– Vad gör du för att skapa ett gott samarbete med vårdnadshavare?
– Hur kan du visa vårdnadshavare att du utgår från att alla inblandande gör sitt bästa?

Referenser
Bouakaz, Laid (2009) Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. Lund: Studentlitteratur, 182 s

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013). Att platsa i en skola för alla – Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Studentlitteratur, 242 s

Hylander, Ingrid & Guvå Gunilla (2017) Elevhälsa som främjar lärande. Om professionellt samarbete i retorik och praktik . Lund: Studentlitteratur, 273 s

Lehtinen, Tuija & Jakobsson Lundin, Jenny (2016). Föräldrar i konflikt. I Psykologi för klassrummet (s. 189–217). Lärarförlaget.

Milerad, Johan & Lindgren, Carl (red.) (2014). Evidensbaserad elevhälsa. Lund: Studentlitteratur, s 448

Nordahl, Thomas; Sørlie, Mari-Anne; Manger, Terje & Tveit, Arne (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar – Teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber, 299 s

 

Inlägget är författat av Louise Hallberg Schaffrath, skolpsykolog och Crister Samuelsson, skolkurator, Barn- och elevhälsan

Share Button