Scroll To Top

Närvaroguide

Inget barn väljer frivilligt att stanna hemma från skolan under långa perioder. Inget barn väljer frivilligt att misslyckas i skolan, riskera följdproblematik i form av ångest- eller depressionssymptom och kraftigt minska sina chanser till ett liv där man kan försörja sig själv. Förklaringarna till skolfrånvaro kan alltså inte sökas hos barnet i form av diagnoser eller begrepp som vilja och motivation. Det är alltid i miljön runt hemmavarande elever som svaren finns. Runt dessa elever finns skolan och en familj som försöker hjälpa barnet. Det är få föräldrar som medvetet bidrar till att barnet blir hemmavarande. Att som förälder veta vad man ska göra kan däremot vara svårt. Föräldrar till barn med hög skolfrånvaro upplever inte sällan att de får negativ feedback från skolan. Föräldrar har ofta starka skuldkänslor för att de inte klarar av att få barnet till skolan, de är hårt ansatta och det är vanligt förekommande med sjukskrivningar. Men både elev och föräldrar har precis samma dröm som andra. Eleverna uttrycker en stark önskan om att gå i skolan och känna sig som alla andra.

Inslag om hemmasittare på REA (SVT). Den handlar om Lydia och hennes väg tillbaka till skolan. Intressant del från 0-5:13

Barn har, enligt FN:s barnkonvention, rätt till utbildning. Varje skoldag och varje lektion är viktig för eleverna och detta behöver genomsyra hela skolans verksamhet. Särskilda åtgärder ska enligt barnkonventionen vidtas för att främja skolnärvaro och minska avhopp. Problemet med skolfrånvaro berör inte enbart skolväsendet. Skolan och andra samhällsaktörer måste agera för att elever ska få sin rätt till utbildning tillgodosedd. Elever har rätt till det stöd och de utmaningar som krävs för att de ska känna att det är tryggt och meningsfullt att gå till skolan och möjligt att utvecklas enligt utbildningens sociala och kunskapsmässiga mål. I en betydelsefull skola är närvaro centralt, eleverna har rätt till en skola i vilken de kan och vill vara, verka och lära.

Syftet med denna guide är att vara ett stöd för det främjande och åtgärdande arbetet när det gäller skolnärvaro. I utredningen Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94) lyfts sex centrala utvecklingsområden, illustrerade med hjälp av följande målbeskrivningar:

  1. Inom elevhälsan fokuseras det närvarofrämjande och det frånvaroförebyggande arbetet, mindre tid ägnas därför åt åtgärder som krävs när frånvaron väl är ett faktum.
  2. Närvaroregistreringen är snabb och tillförlitlig vilket gör det möjligt att upptäcka frånvaro i ett tidigt skede.
  3. Uppföljning och analys av problematisk frånvaro ligger till grund för snabba reaktioner och samordnad handling.
  4. Gedigen kartläggning leder till att rätt åtgärder vidtas.
  5. Det finns en stor kunskap i skolan kring vad som främjar närvaro.

Olika samhälleliga aktörer samverkar utifrån en gemensam problembeskrivning och målbild.  


Elevhälsan

I enlighet med Skollagens kapitel 2 paragraf 25 ska det finnas elevhälsa bestående av specialpedagog eller speciallärare, skolsköterska, skolläkare, psykolog och kurator.

Elevhälsan som helhet och dess olika yrkesgrupper är viktiga när det gäller närvaroarbetet på skolor. Elevhälsan har en central betydelse när det gäller att främja närvaro och förebygga och åtgärda frånvaro.

I Svedala kommun används ibland andra benämningar, exempelvis Elevhälsoteam eller Elevhälsomöte.

Skollagen

Från och med den 1 juli 2018 ändras skollagen för att minska elevers upprepade eller längre frånvaro från utbildningen inom de obligatoriska skolformerna. Om en elev som går i någon av de obligatoriska skolformerna har upprepad eller längre frånvaro ska rektorn se till att frånvaron utreds så fort som möjligt, om det inte är onödigt. Det gäller oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro. Skolan ska alltid informera hemkommunen när den inleder en utredning om frånvaro. Hemkommunen ska vid behov samordna insatser från olika aktörer för att eleven ska närvara i skolan.

Rektorns ansvar för att se till att upprepad eller längre frånvaro utreds

Vid upprepad eller längre frånvaro i de obligatoriska skolformerna ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Utredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. När utredningen om en elevs frånvaro inleds ska rektorn snarast se till att frånvaron anmäls till huvudmannen.

Hemkommunen ska alltid informeras när en utredning om frånvaro inleds

En annan offentlig huvudman än hemkommunen ska, i likhet med vad som redan gäller för enskilda huvudmän, vara skyldig att snarast lämna uppgift till hemkommunen när en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet hos huvudmannen. Den ytterligare skyldighet som en enskild huvudman har att snarast lämna uppgift till hemkommunen om att en skolpliktig elev utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning, ska ändras till att avse att snarast lämna uppgift om att en utredning om frånvaro har inletts. En annan offentlig huvudman än hemkommunen ska ha motsvarande skyldighet.

Hemkommunen ska vid behov samordna arbetet kring elever med upprepad eller längre frånvaro

Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever med upprepad eller längre frånvaro i de obligatoriska skolformerna vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av offentlighets- och sekretesslagen samt bestämmelserna om tystnadsplikt i skollagen.

 

Kommunövergripande skolpliktsbevakning

I 7 kap. skollagen (2010:800) finns föreskrifter om skolplikt och rätt till utbildning. I 7 kap 17 § första stycket skollagen anges

”En elev i grundskolan, grundsärskolan, (…) ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.”

Enligt Skolverkets allmänna råd 2012 Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma och åtgärda frånvaro i skolan ska hemkommunen ha rutiner för att se till att skolplikten fullgörs.

Den kommunövergripande uppföljningen avskolplikten i Svedala kommun sker en gång per termin (15 september samt 15 februari). Verksamhetsområde Utbildning centralt ansvarar för denna uppföljning. Sortering sker utifrån kommunens elevadministrativa system Extens (skolpliktsbevakning).

  1. Elever i kommunens egna skolor
  2. Elever i fristående skolor i kommunen
  3. Elever i kommunala skolor i andra kommuner
  4. Elever i fristående skolor i andra kommuner
  5. Elever i vårdinstitutioner inom SIS (Statens Institutionsstyrelse)
  6. Elever i HVB (hem för vård och boende) eller familjehem
  7. Elever i specialskola (exempelvis elever som är döva eller har en hörselnedsättning)
  8. Elever som fullgör skolplikten på annat sätt enligt bestämmelser i 24 kap. skollagen.

Ledighet

I 7 kap. 18 § skollagen anges: ”En elev i en skolform som avses i 17 § får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas.

Rektorn beslutar om ledighet. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar.”

Olovlig frånvaro i terminsbetyget

Den ogiltiga frånvaron ska föras in i terminsbetygen, men inte finnas med i slutbetygen. Detta omfattar alla årskurser där man får betyg, från och med hösten 2012 årskurs sex till och med tredje året på gymnasiet.

In- och utflyttning av elev

Vårdnadshavare anmäler inflyttning och utflyttning via Svedala.se.

Metodstöd för skolnärvaro

Klicka för att förstora.

Klicka för att öppna Mall för lokalt förtydligande(doc).

Rapportera och analysera frånvaro

  • Undervisande lärare rapporterar varje lektionstillfälle i Infomentor i grundskolan och Dexter i gymnasieskolan.
  • Oanmäld frånvaro i grundskolan rapporteras omgående till vårdnadshavare via SMS. Detta sker automatiskt via Infomentor.
  • Personal ansvarig för närvaro sammanställer och analyserar frånvaron, både anmäld och oanmäld samt rapporterar till rektor kontinuerligt enligt skolans lokala rutiner.

Rutin för frånvaroregistrering i grundskolan   Alla scheman läggs in i Infomentor (en webblösning för dokumentation, och kommunikation som används i Svedala kommuns grundskolor). Alla lärare använder Infomentor för frånvarorapportering. Vårdnadshavare har möjlighet att sjukanmäla och kolla upp sitt barns frånvaro i Infomentor. Via Infomentor skickas SMS till vårdnadshavarna för elever som en omedelbar respons på ej anmäld frånvaro. Om vårdnadshavare inte kan nås på detta sätt skickas meddelandet till person på skolan som rektor utser. Denna får då i sin tur kontakta vårdnadshavare. Rektor ansvarar för att personal på skolan har kännedom om vilka rutiner som finns angående bevakning av skolplikten.

Rutin för frånvaroregistrering i gymnasiet Frånvaroregistrering på Nils Fredriksson Utbildning sker via Dexter. Läs vidare på NFU:s elevguide.

Uppmärksamma och anpassa

  • När kriterierna för Problematisk frånvaro uppfylls samtalar mentor med elev och vårdnadshavare, om möjligt och lämpligt enskilt med var och en
  • Gör överenskommelser kring vad som kan hjälpa eleven att komma till skolan
  • Vid behov görs extra anpassningar
  • Nytt möte med utvärdering efter ca två veckor, om möjligt och lämpligt enskilt med elev och vårdnadshavare. Mentor ansvarar och dokumenterar.

uppföljning fr

Kartlägga och analysera

  • Om frånvaron fortsätter ansvarar mentor för att det görs Pedagogisk kartläggning vid oroande frånvaro och Pedagogisk utredning
  • Mentor tillsammans med elevhälsan analyserar och gör förslag till ytterligare anpassningar
  • Anpassningarna diskuteras i arbetslaget och kommuniceras därefter i möte med elev och vårdnadshavare, om möjligt och lämpligt enskilt med var och en
  • Utvärderingsmöte med elev och vårdnadshavare inom ca två veckor, om möjligt och lämpligt enskilt med var och en. Mötet dokumenteras.
  • Vid fortsatt frånvaro anmäls ärendet till rektor
  • Rektor ska skyndsamt anmäla frånvaron till huvudman, enligt blankett för detta.

Tvärprofessionella insatser och analys

  • Elevhälsan tar upp ärendet
  • Rektor ger i uppdrag till någon i elevhälsan att göra Fördjupad pedagogisk och social kartläggning vid oroande frånvaro
  • Analys och planering av Extra anpassningar och särskilt stöd genomförs av elevhälsoteamet
  • Berörd personal erbjuds handledning och rådgivning
  • Studie- och yrkesvägledare samtalar med elev och vårdnadshavare, om möjligt var och en för sig
  • Rektor kallar elev och vårdnadshavare till möte gällande insatserna, om möjligt och lämpligt enskilt med var och en
  • Uppföljningsmöte ofta, ca varannan vecka, om möjligt och lämpligt enskilt med var och en
  • Om frånvaron fortsätter görs orosanmälan enligt gällande rutiner.

Intensifierade insatser

  • Om frånvaron kvarstår krävs samverkan med externa instanser
  • Rektor kallar berörda till samordnad individuell plan (SIP).
  • SIP-mötet eller därpå följande tjänstemannamöte utmynnar i förslag till handlingsplan med beskrivning av överenskomna insatser
  • Samarbetspartners kan vara Socialtjänsten, Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Barn- och ungdomshabiliteringen,  Vårdcentralen, övrig hälso- och sjukvård, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Ungas fritid, Närpolisen
  • Om insatser inte ger resultat vänder sig skolan till huvudmannen med en begäran om beslut om vitesföreläggande.

Vitesföreläggande Om insatser inte ger resultat vänder sig skolan till huvudmannen med en begäran om beslut om vitesföreläggande. I 7 kap skollagen 23 § anges:

”Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter.”

Kommunen använder sig av vitesföreläggande endast efter att skolan i samverkan med vårdnadshavare, försökt komma till rätta med situationen på andra sätt.

  • Anmälan av ärende sker till ansvarig (områdeschef för grundskola, grundsärskola, gymnasium och vuxenutbildning) för vidarebefordran till utbildningsnämnden. Anmälan skall beskriva elevens situation och innehålla en redogörelse för de anpassningar och åtgärder som skolan har vidtagit för att komma tillrätta med elevens frånvaro.
  • Om det finns anledning att tro att familjen flyttat kontaktas skattemyndigheten och försäkringskassan.
  • Om eleven fortfarande inte kommer till skolan överlämnas ärendet till utbildningsnämnden för ställningstagande om eventuellt vitesföreläggande.
  • Nämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, d.v.s. Förvaltningsrätten i Malmö. Vite utdöms av förvaltningsrätten efter ansökan av utbildningsnämnden.

Alla barn kan

Skolnärvaro, hälsa och deltagande är det övergripande målet, vägarna dit kan se olika ut. När en elev saknas i skolan finns det som regel en komplex problembild bakom, för att förstå och kunna bidra till att hjälpa behövs en förståelse för elevens situation. I kartläggningen och i sökandet efter rätta insatser är elevens tankar och upplevelser centrala. En elev som varit hemma en tid känner sig inte sällan sviken, osäker och rädd, så det kan ta tid att vinna elevens förtroende. När eleven väl berättar hur den tänker och känner så gäller det att öppna sina sinnen och lyssna förutsättningslöst. Eleven är den som kan ge nycklarna som behövs för att möjliggöra skolnärvaro. När det är svårt för eleven att prata, eller när eleven är instängd i sitt rum kan exempelvis en vårdhund bidra till att skapa förutsättningar för en dialog. Ett öppet sinne, tålamod och lyhördhet är det som gäller.

Tänk utanför boxen 

När en elev vill komma till skolan men bara orkar vara med på rasten eller äta lunch är det av stor vikt att detta uppmuntras. 

– All skolnärvaro är bättre en skolfrånvaro.

Om en elev vill vara med sina kamrater men inte orkar ta del av undervisningen, så är det bra att stödja lusten att umgås med kamrater.

– Social interaktion är bättre än isolering och ensamhet.

Om en elev känner sig otrygg inför att byta om eller duscha men har en önskan om att vara med på idrotten så är det viktigt att uppmuntra viljan till rörelse. 

– Deltagande är bättre än icke deltagande.

Om en elev slår volter i luften ovanför längdhoppsgropen, försök inte mäta hur långt hoppet är.

– Kreativitet och sökandet efter egna vägar är viktigare än att strömlinjeformat agera utifrån det förgivettagna.

Uppmuntra växande och lärande oavsett hur det förhåller sig till de aktuella kunskapsmålen.

– Betrakta elever med hög skolfrånvaro som en läranderesurs för skolutveckling.

Arbeta för skolnärvaro utifrån en medvetenhet om att elevens förmågor och intressen visar vägen till det som på sikt kan leda till lärande, växande och måluppfyllelse gällande både läroplanens sociala mål och läroplanens kunskapsmål.

Friskfaktorer

  • Tidig upptäckt – snabb lösning
  • Eleven är unik – ingen metod passar alla
  • Ge positiv uppmärksamhet och handled elev vid återgång till skolan efter en eller flera lektioners frånvaro
  • Eleven delaktig – var lyhörd i interaktionen
  • Är eleven hemma – möts i hemmet
  • Ge hjälp att komma till skolan
  • Ge hjälp att stanna kvar i skolan
  • Eleven ”väljer” en vuxen på skolan som bryr sig och har tid – god relation
  • Inledningsvis möjlighet till skolåtergång i mindre sammanhang
  • Fungerande mat/sov/skolarbetsrutiner
  • God hälsa – hälsostödjande insatser
  • Egna fritidsaktiviteter, helst tillsammans med jämnåriga
  • Förhållningssätt: flexibilitet, kreativitet, tänk utanför boxen och möt eleven i det som intresserar eleven
  • Engagerade och lyhörda vuxna
  • Optimism och positivt bemötande
  • Flexibel mötesstruktur i skolan, med elever och vårdnadshavare var för dig om möjligt och lämpligt
  • Trygghetsskapande åtgärder
  • Arbetet för skolskolnärvaro – en del av den dagliga verksamheten
  • Närvaroansvarig eller närvaroteam på skolan
  • Kartlägg innan åtgärder
  • Olika orsaker – olika insatser
  • Kartläggning som grund för samsyn
  • Samverkan

Riskfaktorer

Några exempel på bakomliggande riskfaktorer

  • Bristande rutiner för närvarorapportering och analys
  • Bristande uppföljning och insatser
  • Stora grupper/klasser
  • Eleven görs ej delaktig
  • Bristande anpassningar i undervisningssituationer
  • Fobi, separationsångest, trakasserier, kränkningar, mobbing
  • Miljön (stark ljudnivå, otryggt, stökig eller smutsig skolmiljö)
  • Otrygga eller smutsiga toaletter
  • Överbelastad och otillgänglig elevhälsa
  • Schema med luckor eller få lärarledda lektioner
  • Hög personalomsättning
  • Bristande studievägledning
  • Bristande stressreducerande planering på övergripande nivå
  • Bristande hjälp med studieteknik och stresshantering
  • Undervisning oengagerade eller på fel nivå
  • Pedagogiken oflexibel – alla ska göra lika
  • Oflexibel hållning hos skolpersonal när det gäller bemötande och regeltolkning (det som brister uppmärksammas mer än det som fungerar)
  • Eleven är i behov av särskilt stöd, men får inte den hjälp hen behöver
  • Särskilda förmågor (eventuellt i kombination med särskilda svårigheter) eleven får inte den hjälp eller stimulans hen behöver
  • Svårt med sociala relationer och får inte den hjälp hen behöver
  • Beroendeframkallande beteenden, till exempel mobil/databeroende
  • Skol- och stadiebyten
  • Otrygga hemförhållanden
  • Dödsfall/Skilsmässa
  • Flytt eller nytt syskon
  • Psykisk- och fysisk ohälsa
  • Neuropsykiatriska funktionsvariationer
  • Övervikt eller undervikt
  • Bristande möjligheter till återhämtning och vila i skolan
  • Bristande kommunikation mellan skola och vårdnadshavare
  • Vårdnadshavare som är oroliga för barnet och betraktar lindriga sjukdomstillstånd som legitim grund för skolfrånvaro
  • Vårdnadshavare som själva haft det svårt i skolan
  • Vårdnadshavare sjukskrivna

Dokument

Filmer

Läs mer

Närvaroguiden reviderades 2020-12-17

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala