Scroll To Top

Närvaroplan

Inget barn väljer frivilligt att stanna hemma från skolan under långa perioder. Inget barn väljer frivilligt att misslyckas i skolan, riskera följdproblematik i form av ångest- eller depressionssymptom och kraftigt minska sina chanser till ett liv där man kan försörja sig själv.

Förklaringarna till skolfrånvaro kan alltså inte sökas hos barnet i form av diagnoser eller begrepp som vilja och motivation. Det är alltid i miljön runt hemmavarande elever som svaren finns. Runt dessa elever finns skolan och en familj som försöker hjälpa barnet. Det är få föräldrar som medvetet bidrar till att barnet blir hemmavarande. Att som förälder veta vad man ska göra kan däremot vara svårt. Föräldrar till barn med hög skolfrånvaro upplever inte sällan att de får negativ feedback från skolan. Föräldrar har ofta starka skuldkänslor för att de inte klarar av att få barnet till skolan, de är hårt ansatta och det är vanligt förekommande med sjukskrivningar. Men både elev och föräldrar har precis samma dröm som andra. Eleverna uttrycker en stark önskan om att gå i skolan och känna sig som alla andra.

Inslag om hemmasittare på REA (SVT). Den handlar om Lydia och hennes väg tillbaka till skolan. Intressant del från 0-5:13

Barn har, enligt FN:s barnkonvention, rätt till utbildning. Varje skoldag och varje lektion är viktig för eleverna och detta behöver genomsyra hela skolans verksamhet. Särskilda åtgärder ska enligt barnkonventionen vidtas för att främja skolnärvaro och minska avhopp.

Problemet med skolfrånvaro berör inte enbart skolväsendet. Skolan och andra samhällsaktörer måste agera för att elever ska få sin rätt till utbildning tillgodosedd. Elever har rätt till det stöd och de utmaningar som krävs för att de ska känna att det är tryggt och meningsfullt att gå till skolan och möjligt att utvecklas enligt utbildningens sociala och kunskapsmässiga mål. I en betydelsefull skola är närvaro centralt, eleverna har rätt till en skola i vilken de kan och vill vara, verka och lära.

Syftet med denna handlingsplan är att vara ett stöd för det främjande och åtgärdande arbetet när det gäller skolnärvaro.

I utredningen Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94) lyfts sex centrala utvecklingsområden, illustreade med hjälp av följande målbeskrivningar:

  1. Inom elevhälsan fokuseras det närvarofrämjande och det frånvaroförebyggande arbetet, mindre tid ägnas därför åt åtgärder som krävs när frånvaron väl är ett faktum.
  2. Närvaroregistreringen är snabb och tillförlitlig vilket gör det möjligt att upptäcka frånvaro i ett tidigt skede.
  3. Uppföljning och analys av problematisk frånvaro ligger till grund för snabba reaktioner och samordnad handling.
  4. Gedigen kartläggning leder till att rätt åtgärder vidtas.
  5. Det finns en stor kunskap i skolan kring vad som främjar närvaro.

Olika samhälleliga aktörer samverkar utifrån en gemensam problembeskrivning och målbild.

Elevhälsan

I enlighet med Skollagens kapitel 2 paragraf 25 ska det finnas elevhälsa bestående av specialpedagog eller speciallärare, skolsköterska, skolläkare, psykolog och kurator.

Elevhälsan som helhet och dess olika yrkesgrupper är viktiga när det gäller närvaroarbetet på skolor. Elevhälsan har en central betydelse när det gäller att främja närvaro och förebygga och åtgärda frånvaro.

I Svedala kommun används ibland andra benämningar, exempelvis Elevhälsoteam eller Elevhälsomöte.

 

Metodstöd för skolnärvaro

Länk till Metodstöd för skolnärvaro – Översikt

Rapportera och analysera frånvaro

  • Undervisande lärare rapportera varje lektionstillfälle i Infomentor/Dexter
  • Oanmäld frånvaro rapporteras omgående till vårdnadshavare. Närvaroansvarig ringer vårdnadshavare samma dag
  • Närvaroansvarig sammanställer och analyserar frånvaron, både anmäld och oanmäld
  • Rapporterar till rektor varje månad
Hitta mönster (PDF)
Vad kan det innebära att vara Närvaroansvarig (PDF)

 

 

 

 

 

 

 

Länk till:

 

Uppmärksamma och anpassa

  • När kriterierna för Problematisk frånvaro uppfylls samtalar mentor med elev och vårdnadshavare, om möjligt och lämpligt enskilt med var och en
  • Gör överenskommelser kring vad som kan hjälpa eleven att komma till skolan
  • Vid behov görs extra anpassningar
  • Nytt möte med utvärdering efter ca två veckor, om möjligt och lämpligt enskilt med elev och vårdnadshavare

 

Kartlägga och analysera

  • Om frånvaron fortsätter ansvarar mentor för att det görs Pedagogisk kartläggning vid oroande frånvaro och Pedagogisk utredning
  • Mentor och specialpedagog analyserar och gör förslag till ytterligare anpassningar
  • Anpassningarna diskuteras i arbetslaget och kommuniceras därefter i möte med elev och vårdnadshavare, om möjligt och lämpligt enskilt med var och en
  • Utvärderingsmöte med elev och vårdnadshavare inom ca två veckor, om möjligt och lämpligt enskilt med var och en
  • Vid fortsatt frånvaro anmäls ärendet till rektor
Pedagogisk utredning (PDF)
Pedagogisk kartläggning vid oroande skolfrånvaro (PDF)

 

 

 

 

 

 

 

Länk till:

 

Tvärprofessionella insatser och analys

  • Elevhälsan tar upp ärendet
  • Rektor ger i uppdrag till någon i elevhälsan att göra Fördjupad pedagogisk och social kartläggning vid oroande frånvaro
  • Analys och planering av Extra anpassningar och särskilt stöd genomförs av elevhälsoteamet
  • Berörd personal erbjuds handledning och rådgivning
  • Studie- och yrkesvägledare samtalar med elev och vårdnadshavare, om möjligt var och en för sig
  • Rektor kallar elev och vårdnadshavare till möte gällande insatserna, om möjligt och lämpligt enskilt med var och en
  • Uppföljningsmöte ofta, ca varannan vecka, om möjligt och lämpligt enskilt med var och en
  • Om frånvaron fortsätter bjuder rektor in socialtjänsten till nästkommande uppföljningsmöte för att göra orosanmälan och om möjligt och lämpligt hjälpa vårdnadshavarna att göra en ansökan om stöd
Fördjupad pedagogisk och social kartläggning (PDF)
Närvarofrämjande extra anpassningar och särskilt stöd (PDF)

 

 

 

 

 

 

 


Länk till:

 

Intensifierade insatser

  • Om frånvaron kvarstår krävs samverkan med externa instanser
  • Rektor kallar berörda till SIP – samordnad individuell plan
  • SIP-mötet eller därpå följande tjänstemannamöte utmynnar i förslag till handlingsplan med beskrivning av överenskomna insatser
  • Samarbetspartners kan vara Socialtjänsten, BUP, Första linjen, HAB, LSS, Vårdcentralen, övrig Hälso- och sjukvård, SPSM, Ungas fritid, Närpolisen, Vårdhundsteamet
  • Skolpliktsanmälan till huvudman
Skollagen om skolpliktsanmälan (PDF)
Checklista för SIP-möte (PDF)
Riktlinjer för frånvarohantering och skolpliktsbevakning (PDF)

 

 

 

 

 

 

Länk till:

En informationsfilm om  SIP som berör alla åldrar (3:00)

 

Alla barn kan

Skolnärvaro, hälsa och deltagande är det övergripande målet, vägarna dit kan se olika ut. När en elev saknas i skolan finns det som regel en komplex problembild bakom, för att förstå och kunna bidra till att hjälpa behövs en förståelse för elevens situation. I kartläggningen och i sökandet efter rätta insatser är elevens tankar och upplevelser centrala. En elev som varit hemma en tid känner sig inte sällan sviken, osäker och rädd, så det kan ta tid att vinna elevens förtroende. När eleven väl berättar hur den tänker och känner så gäller det att öppna sina sinnen och lyssna förutsättningslöst. Eleven är den som kan ge nycklarna som behövs för att möjliggöra skolnärvaro. När det är svårt för eleven att prata, eller när eleven är instängd i sitt rum kan exempelvis en vårdhund bidra till att skapa förutsättningar för en dialog. Ett öppet sinne, tålamod och lyhördhet är det som gäller.

 Tänk utanför boxen

När en elev vill komma till skolan men bara orkar vara med på rasten eller äta lunch är det av stor vikt att detta uppmuntras.

– All skolnärvaro är bättre en skolfrånvaro.

Om en elev vill vara med sina kamrater men inte orkar ta del av undervisningen, så är det bra att stödja lusten att umgås med kamrater.

– Social interaktion är bättre än isolering och ensamhet.

Om en elev känner sig otrygg inför att byta om eller duscha men har en önskan om att vara med på idrotten så är det viktigt att uppmuntra viljan till rörelse.

– Deltagande är bättre än icke deltagande.

Om en elev slår volter i luften ovanför längdhoppsgropen, försök inte mäta hur långt hoppet är.

– Kreativitet och sökandet efter egna vägar är viktigare än att strömlinjeformat agera utifrån det förgivettagna.

Uppmuntra växande och lärande oavsett hur det förhåller sig till de aktuella kunskapsmålen.

– Betrakta elever med hög skolfrånvaro som en läranderesurs för skolutveckling.

Arbeta för skolnärvaro utifrån en medvetenhet om att elevens förmågor och intressen visar vägen till det som på sikt kan leda till lärande, växande och måluppfyllelse gällande både läroplanens sociala mål och läroplanens kunskapsmål.

Friskfaktorer

  • Tidig upptäckt – snabb lösning
  • Eleven är unik – ingen metod passar alla
  • Ge positiv uppmärksamhet och handled elev vid återgång till skolan efter en eller flera lektioners frånvaro
  • Eleven delaktig – var lyhörd i interaktionen
  • Är eleven hemma – möts i hemmet
  • Ge hjälp att komma till skolan
  • Ge hjälp att stanna kvar i skolan
  • Eleven ”väljer” en vuxen på skolan som bryr sig och har tid – god relation
  • Inledningsvis möjlighet till skolåtergång i mindre sammanhang
  • Fungerande mat/sov/skolarbetsrutiner
  • God hälsa – hälsostödjande insatser
  • Egna fritidsaktiviteter, helst tillsammans med jämnåriga
  • Förhållningssätt: flexibilitet, kreativitet, tänk utanför boxen och möt eleven i det som intresserar eleven
  • Engagerade och lyhörda vuxna
  • Optimism och positivt bemötande
  • Flexibel mötesstruktur i skolan, med elever och vårdnadshavare var för dig om möjligt och lämpligt
  • Trygghetsskapande åtgärder
  • Arbetet för skolskolnärvaro – en del av den dagliga verksamheten
  • Närvaroansvarig eller närvaroteam på skolan
  • Kartlägg innan åtgärder
  • Olika orsaker – olika insatser
  • Kartläggning som grund för samsyn
  • Samverkan

Riskfaktorer

Några exempel på bakomliggande riskfaktorer

  • Bristande rutiner för närvarorapportering och analys
  • Bristande uppföljning och insatser
  • Stora grupper/klasser
  • Eleven görs ej delaktig
  • Bristande anpassningar i undervisningssituationer
  • Fobi, separationsångest, trakasserier, kränkningar, mobbing
  • Miljön (stark ljudnivå, otryggt, stökig eller smutsig skolmiljö)
  • Otrygga eller smutsiga toaletter
  • Överbelastad och otillgänglig elevhälsa
  • Schema med luckor eller få lärarledda lektioner
  • Hög personalomsättning
  • Bristande studievägledning
  • Bristande stressreducerande planering på övergripande nivå
  • Bristande hjälp med studieteknik och stresshantering
  • Undervisning oengagerade eller på fel nivå
  • Pedagogiken oflexibel – alla ska göra lika
  • Oflexibel hållning hos skolpersonal när det gäller bemötande och regeltolkning (det som brister uppmärksammas mer än det som fungerar)
  • Eleven är i behov av särskilt stöd, men får inte den hjälp hen behöver
  • Särskilda förmågor (eventuellt i kombination med särskilda svårigheter) eleven får inte den hjälp eller stimulans hen behöver
  • Svårt med sociala relationer och får inte den hjälp hen behöver
  • Beroendeframkallande beteenden, till exempel mobil/databeroende
  • Skol- och stadiebyten
  • Otrygga hemförhållanden
  • Dödsfall/Skilsmässa
  • Flytt eller nytt syskon
  • Psykisk- och fysisk ohälsa
  • Neuropsykiatriska funktionsvariationer
  • Övervikt eller undervikt
  • Bristande möjligheter till återhämtning och vila i skolan
  • Bristande kommunikation mellan skola och vårdnadshavare
  • Vårdnadshavare som är oroliga för barnet och betraktar lindriga sjukdomstillstånd som legitim grund för skolfrånvaro
  • Vårdnadshavare som själva haft det svårt i skolan
  • Vårdnadshavare sjukskrivna

Dokument

Filmer

Läs mer

 

Handlingsplanen för skolnärvaro är skapad av Närvaroteamet som med stöd av SPSM varit verksamt i Svedala kommun från februari 2016 till och med juni 2017.

Vi vill rikta ett stort tack till Alla Barn i Skolan i Norrköping, Närvaroteamet i Bjuv samt specialpedagog Marie Åkerlund på Naverlönnskolan i Svedala. Ni har frikostigt delat med er av era erfarenheter, klokskap och ert material, och därmed bidragit till denna handlingsplan.

Juni 2017
Monica Ribbnäs och Eunice Moon

 

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala