“Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning” – Helen Timperley i Lärarnas nyheter.

Mål

I analys av Naverlönnskolans resultat 2015 framkom ett strategiskt behov att vi behöver arbeta med att utveckla elevernas motivation och förmåga att ta ansvar. Dessa förmågor kan samlas under begreppet entreprenöriellt lärande som lyfts fram i Lgr11 och av Skolverket.

“Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta.” – Skolverket

Målkriterier

Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se).

Kollegialt lärande i arbetslagen

Syftet med arbetslagens arbete:
Att lära oss mer om våra undervisningsmetoder i syfte att engagera eleverna för sitt lärande och utveckla deras förmåga att ta ansvar för och känna tillit till sin förmåga.

Lärmodulsarbetet innebär undersökande och kunskapsbildande samtal. Syftet är att bygga upp kunskap och att förvärva expertkunskap. Genom att arbeta med undersökande och kunskapsbildande cykler gör vi det till en vana att undersöka våra nuvarande övertygelser:

• Att lyfta fram våra personligt valda teorier om undervisningsmetoder. Att vi tillåts utgå från våra föreställningar om hur saker och ting hänger ihop: Låt oss intressera oss för vad vi tror, hur vi tolkar omvärlden, våra erfarenheter.
• Att vi stimuleras att fördjupa våra kunskaper inom ett konceptuellt ramverk. Vi skapar en helhet och hänger upp vår nya kunskap på en röd tråd.
• Att utveckla ett metakognitivt lärande och en förmåga till självlärande. Att vi tar fasta på metakognitiva strategier: Hur lär man sig nya svåra saker?

Läsårsavstämning

Vid uppföljning av läsårets arbete framkom att:

• Innehållet i lärmodulerna inte alltid passat med undervisningen. Det faktum att varje modul har haft ett eget tema har upplevts spretigt. När vi valde att förlänga arbetet med en modul och gjorde vissa anpassningar  blev det bättre. Vi bör arbeta med färre teman och istället gå på djupet inom dessa. Aktiviteterna bör vara av allmändidaktisk karaktär så att de inte styr undervisningens innehåll.
• Målsättningen med det kollegiala lärandet, att utveckla elevernas engagemang, har ibland kommit i skymundan. Vi bör tydliggöra målsättningen, utvärdera efter målsättningen och dela erfarenheter utifrån vad som varit framgångsrikt eller mindre framgångsrikt utifrån målsättningen.
• Modellen har ibland upplevts som upprepande. Regelbundna konferenser, efter varje modulcykel, där arbetslagen delar med sig av varandra kan införas för att bryta upp lärmodularbetet.
• Diskussioner och observationer har varit bra för att få samsyn och varit bra för de kollegiala diskussionerna. Prestigen har släppt när diskussionerna har kommit igång och läsning och förberedelse i moment A har inneburit gemensamma referensramar  som underlättat och möjliggjort för diskussioner mellan lärare.
• Lärmodulsarbetet har skett i arbetslagen. Det finns ett behov av att arbeta och utvecklas tillsammans i ämneslagen också.
• Det tog lite tid att hitta en formen för arbetet. Ledningsgruppen behöver göra kontinuerliga avstämningar i arbetet dels för att kunna göra förändringar och anpassningar och dels för att stödja varandra kollegialt i arbetet med lärmoduler. Det är viktigt att ledningsgruppen äger lärmodularbetet – arbetssätt, målsättning och innehåll.
• Det är inte optimalt att läsa texter digitalt och möjlighet för analoga alternativ är önskvärda.

Utvärdering, avstämning och fortsatt arbete

Förslag på frågor för utvärdering och avstämning av det kollegiala lärandet vid läsårets slut:

• Vilka åtgärder har vi prövat som lett till ökat beteendemässigt engagemang och ansvar (plikt), dvs, som lett till att eleverna i högre grad är på plats, är i tid, har med sig rätt material etc?
  • I vilka sammanhang ser vi tecken på förbättring?
  • I vilka sammanhang ser vi inte tecken på förbättring?

• Vilka åtgärder har vi prövat som lett till ökat känslomässigt engagemang och ansvar (lust), dvs, som lett till att eleverna känner engagemang och ansvar för relationer med kamrater och lärare, vill träffa sina lärare och kamrater, vill vara på lektioner etc.
  • I vilka sammanhang ser vi tecken på förbättring?
  • I vilka sammanhang ser vi inte tecken på förbättring?

• Vilka åtgärder har vi prövat som lett till ökat kognitivt engagemang och ansvar (intresse), dvs, som lett till att eleverna i högre grad är intresserade av lektionernas innehåll, att eleverna söker förståelse och vill lära sig etc.
  • I vilka sammanhang ser vi tecken på förbättring?
  • I vilka sammanhang ser vi inte tecken på förbättring?

Under lå 16/17 föreslås följande förändringar:

• För att få fokus och möjliggöra fördjupning och för att möjliggöra för analog läsning föreslås att lärmodulerna lå16/17 kopplas till gemensam läsning av en bok t.ex. “Att följa lärandet” av Dylan Wiliam. Ta del av förslag.
• Arbetet i arbetslagen behöver synliggöras genom uppföljningar i ledningsgrupp och genom att ett par konferenser under terminen ägnas åt erfarenhetsutbyte mellan arbetslagen. Ämneslagens arbete skulle kunna följa arbetslagens arbete för att möjliggöra både för utveckling och tillämpning inom respektive ämne. Ledningsgruppen kan få återkommande stöd under läsåret eller stöd vid behov av Michael Rystad.
• Förstelärare får i uppdrag att synliggöra processen under spridningskonferenser och ansvarar för upplägg och innehåll för dessa dagar.  Andra möjliga uppdrag kan vara observationer och handledning utifrån identifierade behov i arbetslag och ledning.
• Vi behöver tydliggöra målsättningen genom att utvärdera efter målsättningen, dela erfarenheter utifrån vad som varit framgångsrikt eller mindre framgångsrikt utifrån målsättningen och prata om arbetet på ett sätt som anknyter till målsättningen t.ex. arbetet för “Ansvar och motivation för lärande”

Inputmöjligheter

Dylan Wiliam, “Formativ bedömning”, Linedu, Malmö

Balli Lelinge, om relationell kompetens och relationsbyggande, föreläsning/workshops