Kvutis | Kvalitet och Utveckling i Svedala | Sida 3 Scroll To Top

Förstelärare bloggar vårterminen 2017

Förstelärare bloggar kan du följa Svedala kommuns förstelärare, och deras tankar och reflektioner om undervisning. På denna sida finner du en förteckning över samtliga blogginlägg som publicerats under våren 2017, kategoriserade och sorterade så du hittar ett underlag för just de lärprocesser som pågår på din skola och för att möta just de behov som era elever har.

Fortsätt läsa Förstelärare bloggar vårterminen 2017

Share Button

Skolornas resultat fortsätter förbättras

– Jag är stolt över vår personal och vår verksamhet. Vi har en hög ambition och ett starkt fokus på att utveckla en skola för att alla ska lyckas och arbetet ger resultat, menar Daniel Pedersen, utbildningsnämndens ordförande. Kommunen har satt som mål att Svedala kommun varaktigt ska räknas bland de främsta skolkommunerna i landet. Skolor i Svedala kommun ska ständigt förbättra alla barn och elevers resultat, och verksamheten ska också väcka nyfikenhet, lust att lära och vara en trygg miljö för alla barn och elever.

–  Svedala kommun driver ett målinriktat och långsiktigt utvecklingsarbete för att vara en skolkommun i framkant och därför är det glädjande att se att årets genomsnittliga meritvärde åk 9, fortsätter att öka och har förbättrats med 9 poäng från 225 i fjol, till 234 i vår, säger utbildningschef Johan Lundgren. En förklaring till de förbättrade resultaten är verksamheternas medvetna satsningar samt ett hårt arbete för att alla elever ska lyckas.

Lise-lott Nilsson tillträdde som grundskolechef i januari i år och är imponerad över det arbete som sker i kommunen.
– Alla har kämpat hårt tillsammans och samarbete är en nyckel för framgång. Vi ser att höga förväntningar i alla led ger de resultat vi vill, men vi kan inte slå oss till ro nu utan behöver titta på vilka utvecklingsområden som finns och vad vi kan göra för att fortsätta förbättra verksamheten. Vi behöver vässa vår förmåga att göra analyser så att vi kan välja och prioritera rätt saker och lägga kraft på det som har störst effekt för elevernas lärande. Vad kan vi göra för att behörigheten ska öka och vad kan vi göra för att skapa en skola där alla barn och elever möter en skola som skapar engagemang för lärande och ger barn och elever möjlighet att utvecklas.

Alla ska lyckas

Fortsätt läsa Skolornas resultat fortsätter förbättras

Share Button

Samverkan – skola och fritidshem, forskning i korthet

På nyckelträffen den 19 maj i Svedala kommuns satsning “Lärande hela dagen” presenterade Nathalie Lindgren en forsknings-sammanställning om Samverkan – skola och fritidshem. I detta inlägg finner ni presentationen i textform.

Skolan och fritidshemmet har en gemensam läroplan, Lgr11. Vi har olika uppdrag utifrån våra yrkesroller, men det finns väldigt många uppdrag som är gemensamma. Lärare är ofta bra på att vara tydliga och peka ut mål, och fritidspersonal är ofta duktiga på att ta till vara på barns frågor och egna intressen. Genom att förena detta kan vi bidra till ett gott samarbete.

Utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, vet vi att elevernas motivation har stor betydelse för deras lärande. Vi vet också att ett lustfyllt lärande gör det lättare att ta till sig ny kunskap.

Nathalie Lindgren, Kyrkskolan

Som ämneslärare kan man ansvara för de teoretiska bitarna av ett ämne, som sedan fritidspersonalen kan arbeta mer laborativt och konkret med. Likaså kan fritidspersonalen planera för rastaktiviteter som ska främja samarbete och rörelse som sedan ämneslärare kan genomföra tillsammans med eleverna.

Utifrån den forskning som är gjord, visar det sig att fritids-personalens hela pedagogiska kompetens inte nyttjas. Frågan är varför? Det blir ett kostsamt system när man högskoleutbildar pedagoger som istället används som lärarassistenter.

Fortsätt läsa Samverkan – skola och fritidshem, forskning i korthet

Share Button

Barn- och elevhälsoplan

Ett stöd för personal i förskola, grundskola och gymnasieskola i Svedala kommun

Syftet med en gemensam plan är att tydliggöra vad elevhälsa innebär enligt skollagen samt hur vi i Svedala kommun arbetar med elevhälsa. Planen ska skapa förutsättningar för en likvärdig barn- och elevhälsa inom kommunen.

Svedala kommuns skolplan poängterar att alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Målet är att våra barn och unga i förskolan/skolan ska nå de mål som är uppsatta för verksamheten, så långt det är möjligt.

Elevhälsan ska stödja barns och elevers utveckling mot målen genom att främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Alla barn och elever ska uppleva en känsla av att tillvaron i förskolan och skolan är begriplig, hanterbar och meningsfull.

Elevhälsans arbete ska enligt barnkonventionen präglas av ett barnperspektiv dvs alltid se till barnets bästa. Utifrån ålder och mognad ska barnet ges möjlighet att bidra med sina erfarenheter, synpunkter och förslag.

Foto: SPSM.se

 

Elevhälsa börjar i klassrummet

Elevhälsa är ett gemensamt uppdrag. Skolans uppdrag är att främja elevernas hälsa och lärande samt att förebygga ohälsa och hinder i lärandet. Hälsa och lärande förutsätter varandra. Därför är elevhälsa ett ansvar för alla i skolan.

Att trivas och må bra i skolan är en förutsättning för ett gott studieresultat. Elevhälsa handlar om att främja hälsa och skapa förutsättningar för inlärning hos alla elever.

Elevhälsoarbetet bedrivs i skolans alla miljöer, inte minst i klassrummet där läraren spelar en central roll. Elevhälsans kompetenser behöver samverka med den pedagogiska personalen för att utveckla skolornas arbets- och lärandemiljöer.

Det ingår i elevhälsans generellt riktade arbete att:

  • bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa.
  • främja elevers lärande, utveckling och hälsa
  • förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter

Elevhälsans generellt riktade arbete kan handla om insatser som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning.

Ett av syftena med elevhälsans olika kompetenser är att det tvärprofessionella lärandet ska öka. Den samlade elevhälsan kan användas för att driva skolutveckling när det gäller hälsofrämjande och förebyggande insatser

Det kan också innebära att elevhälsan stödjer skolledningen med kompetens, information, råd och utredningar i frågor som har betydelse för elevernas lärande, utveckling och hälsa samt arbetar för en säker och god arbets- och lärandemiljö för eleverna.

Vill du veta mer?

  • Ta del av två filmer från spsm om elevhälsokompetens.
Foto: SPSM.se

En samlad elevhälsa

För elever i grundskolan och gymnasieskolan ska det finnas elevhälsa. För elevhälsans insatser ska det finnas tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande, förebyggande och ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

I förskolan finns ingen lagstadgad elevhälsa. Förskolan ska särskilt uppmärksamma  och hjälpa de barn som behöver stöd i sin utveckling. Hälsoarbetet för barn i förskolan bedrivs via Barnhälsovården.

Barn- och elevhälsa i Svedala

Ansvarig för barn- och elevhälsoarbetet på förskolor och skolor är förskolechef/rektor. Specialpedagoger/speciallärare finns anställda i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan.

Elevhälsan i Resursenheten är ett komplement till förskolors och skolors kompetens. Elevhälsan i Resursenheten består av psykologer, kuratorer, skolsköterskor, skolläkare och ett språkteam bestående av specialpedagoger och logoped:

All elevhälsopersonal ska arbeta enligt Vägledning för elevhälsan och enligt det uppdrag som är formulerat i skollagen.

Arbetet innebär bland annat att:

  • bidra med kompetens i skolans elevhälsoarbete
  • delta i förskolans/skolans arbete med att utforma en god lärmiljö
  • delta i skolutveckling
  • delta i förskolans/skolans värdegrunds och likabehandlingsarbete
  • handleda, ge stöd och konsultation till personal och vårdnadshavare
  • kartlägga och utreda en elevs behov i syfte att nå målen
  • stödja enskilda barn och ungdomar samt grupper
  • samverka med samhällets övriga barn- och familjestödjande verksamheter

På varje grundskola och gymnasieskola finns elevhälsoteam, en samlad elevhälsa, där alla elevhälsans kompetenser finns tillgängliga och samarbetar. Varje skola har tydliga rutiner kring hur elevhälsoarbetet ska se ut.

Alla förskolor har barnkonferenser där specialpedagog och kurator medverkar. Förskolorna har även möjlighet att konsultera skolpsykolog.

Barn- och elevhälsans kompetenser

Resursenhetens elevhälsopersonal arbetar övergripande på huvudmannens uppdrag med att skapa förutsättningar för en likvärdig förskola och skola samtidigt som man är en integrerad del av förskolornas och skolornas barn- och elevhälsoarbete.

Fokus ska ligga på främjande och förebyggande arbete samt att stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan ska initiera och medverka till utveckling samt följa forskning rörande barns och ungdomars hälsa och utveckling. De ska delta i skolans samlade arbete för en god lärandemiljö, en god fysisk samt psykosocial arbetsmiljö.

MEDICINSK KOMPETENS  ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 

Elevhälsans medicinska insats (EMI) är en egen verksamhetsgren inom elevhälsan, här ingår skolsköterskor och skolläkare. Insatsen styrs av Hälso och sjukvårdslagen (SOSFS 1997:8). EMI övertar Barnhälsovårdens uppdrag att följa barns utveckling.

Den medicinska insatsen ska tillföra medicinsk kompetens samt omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet i grundskolan och gymnasieskolan genom att:

  • verka för god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö för eleverna i skolan enligt Arbetsmiljölagen
  • erbjuda konsultation/handledning till pedagoger och övrig skolpersonal kring medicinska/omvårdnadsfrågor
  • identifiera och stödja elever med funktionsnedsättning eller andra svårigheter. Initiera samverkan med övrig elevhälsa och medverka vid utredningar.
  • utföra hälsobesök enligt basprogram i syfte att följa elevernas hälsa, utveckling och tillväxt
  • vid behov erbjuda kontakt med skolläkare
  • ge vaccinationer enligt folkhälsomyndighetens vaccinationsprogram.
  • genom individ och gruppsamtal motivera till medvetna val och livsstilsförändringar.
  • bidra med kompetens kring ANDT och sex och samlevnad
  • erbjuda rådgivande samtal till vårdnadshavare
  • bidra med en samlad kunskap kring elevernas fysiska och psykiska hälsa på skolnivå.
  • vara en resurs när det gäller arbetet med likabehandlingsplan och krisplan.
  • delta i skydds- och allergironder.
  • erbjuda enklare sjukvård, rådgivning och uppmuntra till egenvård. Vara tillgängliga genom tex öppna mottagningar.

PSYKOLOGISK KOMPETENS

Den psykologiska kompetensen ska tillföra kunskap om barns lärande och utveckling till förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Psykologens roll är att:

  • erbjuda fortbildning kring psykologiska metoder/kunskaper till arbetslag och övrig personal
  • medverka i  gemensamma utvecklingsprocesser med förebyggande och hälsofrämjande mål.
  • ge handledning/konsultation till personal kring barn och elever i behov av särskilt stöd exempelvis inlärningssvårigheter, koncentrationssvårigheter och problemskapande beteende.
  • genomföra utredningar och bedömningar av enskilda elever för att bidra i arbetet med att utforma pedagogiska strategier.
  • bidra med kunskap om psykisk ohälsa.
  • vara en resurs i förskolans, grundskolans och gymnasieskolans krishantering.

PSYKOSOCIAL KOMPETENS

Arbetet inriktas på att stödja det pedagogiska arbetet med det psykosociala perspektivet vid val av arbetsformer och arbetssätt i skolan. Kuratorns roll är att minska riskfaktorer och öka skyddsfaktorer, inom och runt om eleven genom att:

  • medverka i utvecklingsprocesser kring bemötande och barns delaktighet
  • ge råd och stöd till personal, vårdnadshavare och elever i frågor som påverkar förskolan/skolan.
  • göra sociala utredningar vid eventuellt mottagande till grundsärskola
  • göra bedömningar utifrån risk- och skyddsfaktorer
  • ge stöd till pedagoger kring grupprocesser
  • bistå personal vid svåra samtal
  • ge handledning, konsultation och rådgivning utifrån ett socialt perspektiv
  • bidra med kunskaper om samhällets stödsystem
  • bistå med samordning av möten mellan olika aktörer
  • vara en resurs i förskolans, grundskolans och gymnasieskolans krishantering.

SPRÅKTEAM

Språkteamets arbete fokuserar på tidiga insatser när det gäller barn och elever med språklig sårbarhet och hörselnedsättningar samt att vara delaktig i arbetet kring att utveckla lärmiljön i klassrummet.

Resursenhetens språkteam bidrar med att:

  • bistå med logopedisk och specialpedagogisk kompetens med fokus på språk och hörsel
  • utbilda och handleda pedagoger i syfte att utveckla lärmiljön för elever med språklig sårbarhet
  • följa och stödja elever med språklig sårbarhet och/eller hörselnedsättning samt handleda deras pedagoger
  • delta vid kartläggningar med språkliga frågeställningar
  • ansvara för kontakten med Regions Skånes hörselenhet och logopedmottagning
  • samarbeta vid övergångar när det gäller språk och hörsel

SPECIALPEDAGOGISK KOMPETENS

I Svedala kommun är den specialpedagogiska kompetensen organiserad och anställd på respektive förskola och skola. Specialpedagoger ska genom ett relationellt perspektiv tillföra kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete genom att:

  • ge specialpedagogisk handledning och konsultation till pedagogisk personal
  • följa upp, utvärdera och stödja utvecklingen av verksamhetens lärandemiljöer
  • kartlägga hinder och möjligheter i skolmiljön i syfte att skapa en tillgänglig lärmiljö
  • kartlägga elevers behov av särskilt stöd, genomföra pedagogiska utredningar och bedömningar samt utforma och genomföra åtgärdsprogram

Rätten till stöd

Alla elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. De som lätt når de lägsta kunskapskraven ska också stimuleras för att nå längre. Om en elev däremot riskerar att inte nå kunskapskraven, ska han eller hon snabbt få stöd i form av extra anpassningar.

Innan en elev får särskilt stöd måste skolan göra en kartläggning vilket bl a kan innebära att se över sina pedagogiska metoder, resursfördelning och organisation. Man måste också titta på hur den aktuella elevgruppen fungerar.

Det krävs inga diagnoser för att få stöd, det är elevens behov som avgör.

Elevhälsan har ett uppdrag att stödja elevers lärande mot målen vilket innebär att elevhälsans kompetenser

  • är delaktiga i uppgiften att identifiera och åtgärda problem i elevens lärande, utveckling och hälsa
  • deltar i arbetet med att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar
  • aktivt bistår elever som behöver särskilt stöd

(Källa: Vägledning för elevhälsan)

Vad behöver vi fortsätta att göra? Hur ser vår nya gemensamma praktik ut?

 

Ledning och stimulans

Barn och elever behöver ledning, stimulans och ibland olika former av stöd för att lyckas i sitt lärande och sin personliga utveckling. Förskolan och skolan behöver skapa en lärmiljö som är tillgänglig för alla barn och elever. Utöver den ledning och stimulans som alla elever behöver och har rätt att få i sitt lärande finns stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, och särskilt stöd.

Extra anpassningar

Ibland kan en elev behöva mer i skolan utöver den ordinarie undervisningen om risk finns för att man inte når målen. Detta kan ske i form av extra anpassningar inom ramen för undervisningen, eller i form av särskilt stöd. Insatsernas varaktighet och omfattning är det som skiljer särskilt stöd åt från extra anpassningar.

Extra anpassningar handlar om att göra undervisningen mer tillgänglig för eleven och att möta de behov som eleven har. För detta behövs inget formellt beslut. Detta kan exempelvis vara enskilt schema över skoldagen, extra instruktioner eller alternativa lärverktyg, men även extra färdighetsträning eller specialpedagogiska insatser under en kortare period. Anpassningar dokumenteras i elevens individuella utvecklingsplan (IUP) eller på annat sätt.

Särskilt stöd

Särskilt stöd är av mer omfattande karaktär och kan ofta inte innefattas i den ordinarie undervisningen. Innan beslutet om särskilt stöd tas behöver skolan göra en kartläggning, vilket resulterar i att rektor beslutar kring behovet av särskilt stöd. Detta måste dokumenteras i ett åtgärdsprogram för eleven. Exempel på särskilt stöd kan vara regelbundna specialpedagogiska insatser under en längre tid, särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång. (skolverket.se)

Källa: lararforbundet.se

I Svedala kommun använder vi Skolverkets riktlinjer för pedagogisk utredning. Riktlinjerna innefattar kartläggning och pedagogisk bedömning inför beslut om  åtgärdsprogram.

Stöd till förskola och skola

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) är en samarbetspartner till och bidrar med kunskap och kompetens till förskolor och skolor i hela landet.  SPSM erbjuder specialpedagogiskt stöd, svarar på frågor och erbjuder kompetensutveckling när det gäller att skapa lärmiljöer som är utvecklande och tillgängliga för alla.  Utgångspunkten i stödet är att alla barn och elever ska få en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga.

Särskilt stöd och åtgärdsprogram går att överklaga

Åtgärdsprogrammet är ett dokument där skolan skriver ned vilka behov eleven har och hur skolan ska tillgodose dem. Både innehållet i ett åtgärdsprogram och beslut om att inte göra ett åtgärdsprogram kan överklagas av en elev som fyllt 16 år och av elevens vårdnadshavare.

Kommunen ansvarar för att ordna skolverksamheten på ett sånt sätt att alla elever har möjlighet att delta i undervisningen på sina villkor.

Vill du veta mer?

Skolbyte och skolval

Vårdnadshavare kan ansöka om skolbyte inom kommunen. Detta görs på Svedala kommuns hemsida.

En vårdnadshavare kan även ansöka om plats i en fristående förskola eller skola i eller utanför hemkommunen för sitt barn. Huvudregeln är att en fristående förskola eller skola ska vara öppen för alla barn och elever som har rätt att gå i där. Även barn och elever i behov av särskilt stöd kan, precis som alla andra, välja den fristående förskola och skola de vill gå på. Finns det plats på förskolan eller skolan har alla som grundregel rätt att gå där oavsett om förskolan eller skolan ligger i den kommun där man är bosatt eller i en annan kommun. Det är huvudmannen för förskolan eller skolan som bestämmer hur många barn eller elever som kan tas emot på där. Hemkommunen har ingen skyldighet att erbjuda skolskjuts om vårdnadshavare väljer en annan skola än den kommunen skulle placerat eleven i.

Det finns fristående skolor som specialiserat sig på elever i behov av särskilt stöd. Dessa skolor är ofta en kombination av HVB (Hem för vård och boende) och LSS (Lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade). För att få plats här krävs samarbete mellan socialtjänst, LSS och skola. Förutsättningen är att vårdnadshavare väljer denna skola och att kommunen beviljar placeringen.

Vill du veta mer?

Andra skolformer

Grundsärskola

Grundsärskolan är till för de barn som bedöms att inte kunna nå grundskolans kunskapsmål beroende på att de har en utvecklingsstörning/intellektuell funktionsnedsättning. Även barn som fått ett betydande bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, kan läsa enligt grundsärskolans läroplan och kursplan om de inte kan nå de kunskapsmål som gäller för grundskolan.

Om inte nämnda förutsättningar är uppfyllda ska eleven stanna kvar i grundskolan och få det stöd eleven har rätt till där.

Mottagande i grundsärskola

För att ett mottagande i grundsärskola ska ske, krävs psykologisk, medicinskt, social och pedagogisk utredning. Beslut fattas av chef för resursenheten.

Vill du veta mer?

Specialskola

I specialskolan kan bland annat elever som är döva eller har en hörselnedsättning gå. Utbildningen ska så långt det är möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskolan. Specialskolan har tio årskurser. Det finns fem regionala och tre nationella specialskolor.

Elever som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan kan tas emot i specialskolan om de:

  • är döva eller hörselskadade.
  • har en grav språkstörning.
  • är dövblinda.
  • har en synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning.

Specialpedagogiska myndigheten (SPSM) fattar beslut om en elev kan tas emot i specialskolan.

Vill du veta mer?

Journalhantering och annan dokumentation

I skolan finns olika dokumentationskrav. Dokumentationskrav gäller framförallt ärenden som leder till ett myndighetsbeslut till exempel beslut om särskilt stöd, disciplinära åtgärder samt beslut om  mottagande i grundsärskola. Dokumentationen sker i journalföringssystemet PMO.

Vid kränkande behandling anmäls och dokumenteras via DF respons.

Skolsköterskan/läkare innefattas av patientsäkerhetslagen och för löpande patientjournal. Psykolog och logoped har skyldighet att föra patientjournal när denne utför hälso- och sjukvård. Kuratorn har dokumentationsskyldighet när det gäller ärendehandläggning vid enskilda elevärenden. För psykosociala insatser inom ramen för faktiskt handlande finns inget dokumentationskrav. Dokumentationskrav gäller även för specialpedagog/lärare i ärendehandläggning av enskilda elever exempelvis vid utredning/kartläggning runt en elev i behov av särskilt stöd.
(Källa: Vägledning för elevhälsan; Skolverket och Socialstyrelsen)

Sekretess i elevhälsan

Elevhälsans psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser tillhör samma verksamhetsgren och kan om det behövs för att handlägga ett ärende lämna sekretessbelagda uppgifter mellan sig.

Elevhälsans medicinska insats är självständig i förhållande till resten av elevhälsan.Skolläkaren och skolsköterskan har en stark sekretess och får inte lämna uppgifter om en elev de behandlar om det inte står klart att eleven eller de närstående inte lider men av att uppgifterna lämnas ut. Om det är nödvändigt att lämna en sådan uppgift för att eleven ska kunna få det stöd hon eller han behöver får elevhälsans medicinska insats ändå lämna uppgiften till resten av elevhälsan eller den särskilda elevstödjande verksamheten.

Olika uppgifter har olika starkt sekretesskydd. Stark sekretess gäller för uppgifter om en elevs hälsotillstånd och andra personliga förhållanden inom hela elevhälsan; den medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatsen.

Om vårdnadshavaren, eller myndig elev, samtycker kan även sekretessbelagda handlingar lämnas ut.

För särskild elevstödjande verksamhet i övrigt, (när annan personal ger stöd till eleven) gäller svag sekretess, det vill säga sekretessen gäller bara om man kan anta att eleven eller någon anhörig till henne eller honom lider men om man lämnar ut uppgiften.
(Källa: Vägledning för elevhälsan; Skolverket och Socialstyrelsen)

Samverkan –  samarbete

Syftet med en samlad elevhälsa enligt skollagen är att arbetet ska resultera i en god lärmiljö för eleven. För att möjliggöra detta behöver elevhälsan och lärare samverka.

Skolan har också till uppgift att förbereda eleven på arbetslivet, här är ett samarbete med studie- och yrkesvägledning viktigt.

Samarbete med vårdnadshavare

Förskola, skola och vårdnadshavare har ett gemensamt ansvar för  att skapa de bästa förutsättningarna för barnets/elevens lärande och utveckling. Grunden i samarbetet är att skapa en tillitsfull relation.

Extern samverkan

Ibland är situationen sådan att det handlar om flera delar av barnets/elevens livssituation än den del som berör förskolan/skolan. Det kräver ofta fler kompetenser än vad förskolan/skolan kan erbjuda, och då är det viktigt att det finns ett nära och fungerande samarbete med andra som är till stöd för barns och ungas utveckling.

Exempel på sådana kompetenser finns hos Socialtjänsten, Barn- och ungdomspsykiatrin, Barn- och ungdomshabiliteringen, Barnhälsovården, Ungdomsmottagningen, Logopedmottagningen och Tandvården.

Remiss

Elevhälsans professioner har möjlighet att skicka remiss vidare till hälso- och sjukvården om det handlar om skolrelaterade problem eller ett barns utveckling.  Det är en individuell bedömning från fall till fall om en remiss är befogad. Det finns enligt skollagen inga krav på diagnos för att en elev ska få det stöd som den har rätt till för att nå målen.

SIP – Samordnad Individuell plan

Både socialtjänsten och hälso- och sjukvården har en skyldighet att ta initiativ till samordnad individuell plan om de ser att insatser behöver samordnas för att ett barn ska få rätt hjälp och stöd. Det kan till exempel vara:

  • när ett barn behöver ha kontakt med flera olika samhällsinstanser samtidigt såsom förskolan, skolan, socialtjänsten, LSS-verksamheten och barn- och ungdomspsykiatrin
  • när barnets vårdnadshavare lägger ner mycket tid på att förmedla information mellan olika verksamheter
  • när ett barn inte går i skolan

Förutom socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan till exempel förskolan, skolan och polisen vara med i planeringen.

Vill du veta mer?

Anmälningsplikt vid misstanke att barn far illa

Alla som arbetar i förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola har ett personligt ansvar att anmäla vid misstanke om att ett barn far illa. Denna skyldighet kvarstår även om information om oron lämnas till annan såsom kurator, rektor eller kollega. Kurator eller skolsköterska kan vara ett stöd i att formulera anmälan samt även i fortsatt kontakt med socialtjänsten. Rektor/förskolechef har ansvaret för barnen i sin förskola/skola och ska alltid informeras om att anmälan görs.

Förskolan/skolan informerar vårdnadshavarna om att anmälan görs. Vid misstanke om sexuella övergrepp eller fysisk misshandel kontaktas socialtjänsten utan att föräldrarna informeras. Vid tveksamhet kan socialtjänstens mottagning konsulteras.

Som tjänsteman kan man inte vara anonym. Om anmälan sker per telefon ska den bekräftas skriftligt efteråt. All personal är skyldig att lämna uppgifter som kan ha betydelse för socialtjänstens utredning.

Placerade barns skolgång

Barn och unga i samhällsvård (familjehemsvård, HVB) har samma rätt till skolgång som andra barn. Vägledningmodellen SAMS är ett verktyg för skolor att säkerställa en fungerande samverkan för elevernas bästa.

Forskning visar att placerade barn har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. Många underpresterar dessutom i skolan trots normal begåvning. Samtidigt är en lyckad skolgång en av de viktigaste faktorerna för barnets utveckling.

Målet är att förbättra situationen för de placerade barnen. Det är viktigt att samverkan mellan socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården fungerar bra.

Prioriterade områden i Svedala

Alla förskolor och skolor ska ha ett kvalitetsarbete där olika utvecklingsområde prioriteras och följs upp utifrån förskolans och skolans behov.

Att utveckla en tillgänglig lärmiljö, att följa upp elevernas närvaro samt arbetet med Ungas hälsa är viktiga utvecklingsområden för skolorna under kommande läsår.

Tillgänglig lärmiljö

Som ett led i Svedalas arbete med att alla ska lyckas ska vi utveckla goda lärmiljöer. Alla barn och elever ska ges möjlighet att ta del av lärande och gemenskap i förskolan och skolan och utvecklas så långt som möjligt utifrån målen för utbildningen.

”Skollagen slår fast att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning. Genom att göra lärmiljön tillgänglig, skapa förutsättningar för alla elever att vara delaktiga och ett inkluderande arbetssätt där olikheter tillåts vara en tillgång, skapas förutsättningar för likvärdig utbildning.”
(Källa: SPSM.se)

”Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för barn och elever oavsett funktionsförmåga. Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet. Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande.”
(Källa: SPSM.se)

”Tillgänglighetsmodellen tar ett helhetsgrepp på tillgänglig utbildning och omfattar, utöver kunskap om den fysiska miljön som lokalernas utformning, även kunskap om konsekvenser av funktionsnedsättning för lärande, socialt samspel och valet av pedagogiska strategier. När de tre hörnen i modellen – social, pedagogisk och fysisk miljö – samspelar utifrån barnets och elevens behov och förutsättningar kan utbildningen bli tillgänglig.”
(Källa: SPSM.se)

Närvaro

Svedala kommun har en Närvaroplan på Kvutis som ett stöd i arbetet med oroande skolfrånvaro.

När en elev saknas i skolan finns det som regel en komplex problembild bakom och för att hjälpa behövs en förståelse för elevens situation.

Elevhälsan samlade kompetens behöver tillvaratas. En fungerande samverkan mellan skola och andra verksamheter är av stor vikt.

Ungas psykiska hälsa

Psykisk ohälsa är ett aktuellt och växande samhällsproblem. Skolorna behöver därför,i samarbete med respektive elevhälsa, utveckla tydligare strategier för elevhälsoarbete inom det psykiska området. Ett sådant arbete behöver bedrivas förebyggande och hälsofrämjande.

Insatserna behöver också vara generella, det vill säga omfatta samtliga elever. Dels handlar det om hälsofrämjande insatser som stärker elevernas möjlighet att möta påfrestningar som kan generera negativa känslotillstånd. Dels handlar det om insatser som förebygger ytterligare konsekvenser av sådana negativa erfarenheter, och minskar risken för att psykisk ohälsa utvecklas.

I Svedala arbetar vi tillsammans med Ungas Hälsa, utifrån levnadsvaneundersökningen som genomförs vart fjärde år.

Förklaring och definitioner av begrepp

Barnets perspektiv: Barnets perspektiv är varje barns syn på sitt eget liv och sin omvärld. Det är baserat på barnets ålder, mognad, erfarenheter, tradition, kultur och nuläge. Barnets perspektiv kan därför förändras under barnets uppväxt. Barnets perspektiv kommer fram först när barnet själv får berätta – den vuxne måste därför säkerställa att barnets perspektiv beaktas genom att fråga och lyssna till barnet.
(Källa: Barnombudsmannen)

Barnperspektiv: Barnperspektiv är den enskilda vuxnes syn på barnet, på barndom och barndomens villkor. Vi bygger vårt perspektiv på våra egna erfarenheter från vår barndom, hur våra barn har det och hur vi ser barn runtomkring oss. Även faktorer som tradition och kultur finns med i den vuxnes barnperspektiv. Vi kan också prata om samhällets barnperspektiv. Med detta menar vi det generella barnperspektivet i samhället som speglas till exempel genom lagstiftning, allmänna råd, föreskrifter, normer och attityder.
(Källa: Barnombudsmannen)

Barnrättsperspektiv: Att anlägga ett Barnrättsperspektiv i frågor som berör barn innebär att ha barnkonventionen som utgångspunkt. Detta innebär att se frågan utifrån alla de rättigheter varje barn har i konventionen och hur dessa har tolkats av FN:s barnrättskommitté i dess rekommendationer och allmänna kommentarer. Alla rättigheter är inte relevanta i alla frågor som berör barn, men för att säkerställa ett barnrättsperspektiv ska minst barnkonventionens fyra grundprinciper genomsyra frågan.
(Källa: Barnombudsmannen)

Delaktighet: en elevs delaktighet i skolans alla sammanhang utgörs av samspelet mellan det individuella förutsättningarna och lärmiljön. Alla elever ska ha samma möjligheter till delaktighet i sin lärmiljö.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Elevhälsa: en god elevhälsa skapas av de vuxna i skolan och genom deras förhållande till varandra liksom av hur lärare och annan skolpersonal bemöter eleverna och hur eleverna bemöter varandra och sina lärare. Begreppet elevhälsa står här för samspelet mellan hälsa och lärande, d.v.s. att elever som mår bra lär sig och att elever som lär sig mår bra.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Elevhälsan: elevhälsan ska enligt Skollagen ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsan som team behöver definieras på varje skola.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Elevhälsokompetens: för att komma åt ett mer förebyggande och hälsofrämjande arbete behöver skolans ledning och personal kritiskt granska och analysera sin egen verksamhet. Skolor har olika förutsättningar och utmaningar. Därför behöver varje skola utforska och utveckla sin skolas elevhälsokompetens. Att höja skolans elevhälsokompetens står för en process där alla behöver involveras i arbetet att systematiskt utveckla skolans förmåga att möta elevers olika och specifika behov.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Funktionsförmåga: funktionsförmåga hör i hög grad ihop med människans välmående. Den kan definieras utifrån nivån på de resurser en individ har.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Funktionshinder: ett funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på sådana begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet samt bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och demokratiska processer. Det handlar framför allt om bristande tillgänglighet i omgivningen.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Funktionsnedsättning: en funktionsnedsättning är en nedsättning av den fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmågan. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller ett annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd och skador kan vara bestående eller övergående.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Förebyggande arbete: förebyggande arbete innebär att förhindra uppkomsten av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problematik, det vill säga åtgärder för att minska risken för ohälsa. Målet med förebyggande åtgärder är att reducera riskfaktorers inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorer. Det förebyggande arbetet utgår från ett patogent perspektiv (att det finns risk för sjukdom).
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Hälsofrämjande/främjande arbete: hälsofrämjande arbete innebär att stärka eller att bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Hälsofrämjande arbete innebär att arbeta med friskfaktorer för att uppnå generella hälsovinster. Det hälsofrämjande arbetet utgår från ett salutogent förhållningssätt i syfte att främja alla elevernas hälsa, lärande och utveckling.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Kompetens: kompetens är ett verktyg för att lösa problem. Den utvecklas och förändras av att användas. Det som anses som kompetens varierar mellan olika områden och över tid. Det som räknas som kompetens idag är inte det samma som igår eller imorgon.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Likvärdighet: undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Salutogent förhållningssätt: ett förhållningssätt som utgår ifrån teorier och begrepp som fokuserar på resurser och hälsa. Fokus flyttas från det som inte fungerar till det som fungerar.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Systematiskt elevhälsoarbete: systematiskt elevhälsoarbete är en arbetsprocess kring hälsa och lärande som gör kvalitet och likvärdighet synligt i arbetet att utveckla tillgängliga lärmiljöer där alla på skolan görs delaktiga.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Tillgänglighet: tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för barn och elever oavsett funktionsförmåga. Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet. Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Åtgärdande arbete: åtgärdande arbete innebär att hantera mer akuta problem och situationer som uppstått i en organisation, grupp eller hos en individ.
(Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Share Button

VFU-seminarium – filmade presentationer

Den 13 februari var det dags för terminens första VFU-seminarium
med temat förskola och skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

  • Utvecklingsstrateg Michael Rystad talade om att gå ifrån individuella erfarenheter till beprövad erfarenhet på vetenskaplig grund.
  • Förstelärare Stina Landén och Sofie Palm talade om att göra fördjupade analyser som stöd för utvecklingsarbete på Marbäcksskolan.
  • Nyckelpersoner i Utbildningsprogrammet “Undervisning i förskolan” Lenita Norlén och Maria Malmberg talade om learning study på Tegelbrukets förskola.
  • Förstelärare Björn Persson talade om en resa mot kollegialt lärande på Nils Fredriksson Utbildning.

Fortsätt läsa VFU-seminarium – filmade presentationer

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala