Scroll To Top

Planera

Planeringen tar sin utgångspunkt i den föregående fasens dokumenterade analys och bedömning av områden för förbättringsinsatser.

  1. Vilket problem-/utvecklingsområde ser vi i vår verksamhet som vi behöver prioritera?
  2. Analysera bakåt: vad tror vi att problemen beror på, på strukturell, process- och individuell nivå?
  3. Vad hittar vi för belägg som stödjer våra antaganden, på strukturell, process- och individuell nivå?
  4. Analysera framåt: vilka vägar finns framåt? Hur ska vi göra för att komma tillrätta med problemet och utvecklas vidare, på strukturell, process- och individuell nivå?
Klicka för att förstora bilden

I planering av prioriterade områden kan följande vara bra att fundera över och tydliggöra:

  • Vad förväntas utvecklingsinsatserna leda till, ”Vad vill vi ska hända?”
  • Vem ansvarar för vad?
  • Hur ska alla bli delaktiga i processen?
  • Hur ska processen hållas vid liv?
  • Vad säger forskning och beprövad erfarenhet om framgångsrika insatser för genomförandet av verksamheten?
  • Vilka förutsättningar krävs för att utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras?
  • Hur ska återkoppling av genomförande och uppnådda effekter ske?
  • Vilka tidsramar har vi för utvecklingsarbetet?
  • Vilka krav på dokumentation behöver vi ha för att kunna följa upp och utvärdera arbetet?

 

Mål för utvecklingsarbetet

Klicka för att ta del av bild
Klicka för att ta del av bild

Professor Helen Timperley menar att vi ska fokusera på ett eller få mål och vi ska välja de mål som är mest angelägna för den verksamhet vi befinner oss i. Vi ska inte ”springer på alla bollar”.  I Timperleys modell börjar processen med att lärarna identifierar vilka kunskaper och förmågor elever på skolan behöver utveckla för att bättre lyckas i sitt lärande (primärt mål). Nästa steg är att lärarna identifierar de ämnesdidaktiska kunskaper och kompetenser de själva behöver för att hjälpa sina elever att nå kunskaperna och kompetenserna (sekundärt mål).

Inspirerad av modell framtagen av Kristianstad kommun.

Primära mål

Primära mål är de som ligger närmast kärnan och kvalitetens brännpunkt – mötet mellan lärare och elev. De primära målet svarar på frågan – “Vilken kunskap, kompetens eller förmåga behöver våra elever utveckla för att alla ska lyckas?”

Exempel:
“Elever på vår skola behöver utveckla den metakognitiva förmågan”

Sekundära mål

Ett sekundärt mål utgår ifrån ett primärt mål och svarar på frågan ”Vad måste vi lära oss för att tillgodose våra elevers behov så som det uttrycks i primärmålet?”

Exempel:
“Vi behöver utveckla vår kompetens att undervisa på ett sätt som innebär att elevernas metakognitiva förmågor utvecklas”

Planera för förändring

Att leda och genomföra förändring på ett lyckosamt sätt är många gånger utmanande, tidskrävande och lärorikt. Det gäller samtliga i organisationen som ska genomgå omställningen, inte bara ledarna. Detta ställer höga krav på själva förändringsprocessen och
dessutom – ju mer omfattande förändring av nuvarande praxis som står för dörren – desto viktigare att nogsamt planera och leda förändringsprocessen ända in i mål.

Det finns ett flertal modeller och vetenskapliga teorier att välja bland som stöd för förändringsprocesser av olika slag. Vi kommer att lyfta fram två olika vetenskapligt förankrade verktyg som stöd för dig att kunna analysera, planera och leda förändring i din
organisation. Målet är att ni ska få effektiva verktyg att använda i förskolor, skolor och huvudmäns arbete med förändringsledning. Det ena verktyget är utvalda delar av en teori (Rogers, 2003) som i vårt fall används i planeringsstadiet för att kunna analysera
egenskaperna hos själva förändringen. Det andra verktyget, som kallas effektkedja, är hämtat från utvärderingsforskningen. Modellerna är tillämpbara var för sig men kan med
fördel samspela. (Skolverket)
Planera för förändring (5:44)

Ta del av två verktyg för planering av förändring –  Rogers teori samt effektkedja.

Annat stödmaterial

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala