Scroll To Top

Planera

Planeringen tar sin utgångspunkt i den föregående fasens dokumenterade analys och bedömning av områden för förbättringsinsatser.

Vilket problem-/utvecklingsområde ser vi i vår verksamhet som vi behöver prioritera?

Analysera bakåt: vad tror vi att problemen beror på och vilka åtgärder och processer behöver vi då ta till?

Exempel

fysisk lärmiljö – åtgärder för att förbättra en fysisk lärmiljön kan handla om att genomföra förbättringar i lärmiljön, åtgärda brister men också om att skapa medvetenhet och respekt för den fysiska lärmiljön, skaffa sig kunskaper och kompetens om hur en god fysisk lärmiljö skapas etc.

social lärmiljö – åtgärder för att förbättra en social lärmiljö kan handla om förbättringar i den fysiska lärmiljön, trygghetsvandringar för att bli medveten om hur den sociala lärmiljön påverkar, skapa medvetenhet och respekt för det sociala klimatet, skaffa sig kunskaper och kompetens om hur en god social lärmiljö skapas etc.

pedagogisk lärmiljö – åtgärder för att förbättra den pedagogiska lärmiljön kan handla om att skapa samsyn och gemensam struktur för undervisningen, att utveckla samsyn kring bemötande, utveckla gemensamma pedagogiska referensramar och metoder, att skapa medvetenhet och utveckla kunskaper och kompetens för hur en god pedagogisk lärmiljö skapas.

personalens insikter och kompetens – åtgärder för att förbättra personalens insikter och kompetens kan handla om att anställa behöriga lärare och kompetent personal, att arbeta med styrdokument, allmänna råd, läroplaner och sambedömning, att erbjuda fortbildning och kollegialt lärande med fokus på utveckling av undervisning och elevers lärande etc.

personalens möjligheter till kompetensutveckling – åtgärder kan handlar om att skapa struktur, avsätta tid, organisera och skapa förutsättningar för kompetensutveckling etc.

inre organisation – åtgärder kan handla om att organisera för styrning och ledning, drift och utveckling, kommunikation och samarbete, att skapa arbetslag och team med tydliga ansvar och befogenheter etc.

nätverk och samverkan med andra aktörer– åtgärder kan handla om att skaffa kunskap om vilket stöd och vilken kompetens som finns utanför organisationen och organisera för hur samverkan kan ske med andra aktörer etc.

resursfördelning och prioriteringar åtgärder kan handla om att göra tydliga prioriteringar, om att skapa flexiblitet och systemisk förståelse för hur resurser fördelas etc.

Aktiviteter för att nå SKA-målen kan vara snabba åtgärder, strukturella, organisatoriska, individuella, det kan handla om att fatta beslut och göra prioriteringar, sätta igång och skapa förutsättningar för processer.

I planering av prioriterade områden kan följande vara bra att fundera över och tydliggöra:

  • Vad förväntas utvecklingsinsatserna leda till, ”Vad vill vi ska hända?”
  • Vem ansvarar för vad?
  • Hur ska alla bli delaktiga i processen?
  • Hur ska processen hållas vid liv?
  • Vad säger forskning och beprövad erfarenhet om framgångsrika insatser för genomförandet av verksamheten?
  • Vilka förutsättningar krävs för att utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras?
  • Hur ska återkoppling av genomförande och uppnådda effekter ske?
  • Vilka tidsramar har vi för utvecklingsarbetet?
  • Vilka krav på dokumentation behöver vi ha för att kunna följa upp och utvärdera arbetet?

Rektors prioriterade mål

Professor Helen Timperley menar att vi ska fokusera på ett eller få mål och vi ska välja de mål som är mest angelägna för den verksamhet vi befinner oss i. Vi ska inte ”springer på alla bollar”.  I Timperleys modell börjar processen med att lärarna identifierar vilka kunskaper och förmågor elever på skolan behöver utveckla för att bättre lyckas i sitt lärande. Nästa steg är att lärarna identifierar de ämnesdidaktiska kunskaper och kompetenser de själva behöver för att hjälpa sina elever att nå kunskaperna och kompetenserna .

Rektors prioriterade målet bör beskriva ett tidsbestämt, önskvärt, framtida tillstånd och beskriva en målbild för ett läsårs utvecklingsarbete i en viss riktning. Fundera över omfattning, kvalitet, förväntat resultat på personal och organisation samt elever.

Exempel:
“Om ett år (framtida, tidsbestämt) har lärare utvecklat gemensam syn på och kunskap om vilken ledning och stimulans som olika elever behöver i undervisningen (önskvärt tillstånd).

Modellen “Kärnan” kan användas som stöd för att pröva huruvida verksamhetens prioriterade mål har potential att göra stor eller liten skillnad för eleverna. Mål som ligger nära kärnans mitt kan antas göra större skillnad för eleverna än mål som främst handlar om ramar eller formalia. Kan målen formuleras så att de hamnar närmare kärnan?

Inspirerad av modell framtagen av Kristianstad kommun.

 

Planera för förändring

Att leda och genomföra förändring på ett lyckosamt sätt är många gånger utmanande, tidskrävande och lärorikt. Det gäller samtliga i organisationen som ska genomgå omställningen, inte bara ledarna. Detta ställer höga krav på själva förändringsprocessen och
dessutom – ju mer omfattande förändring av nuvarande praxis som står för dörren – desto viktigare att nogsamt planera och leda förändringsprocessen ända in i mål.

Det finns ett flertal modeller och vetenskapliga teorier att välja bland som stöd för förändringsprocesser av olika slag. Vi kommer att lyfta fram två olika vetenskapligt förankrade verktyg som stöd för dig att kunna analysera, planera och leda förändring i din
organisation. Målet är att ni ska få effektiva verktyg att använda i förskolor, skolor och huvudmäns arbete med förändringsledning. Det ena verktyget är utvalda delar av en teori (Rogers, 2003) som i vårt fall används i planeringsstadiet för att kunna analysera
egenskaperna hos själva förändringen. Det andra verktyget, som kallas effektkedja, är hämtat från utvärderingsforskningen. Modellerna är tillämpbara var för sig men kan med
fördel samspela. (Skolverket)
Planera för förändring (5:44)

Ta del av två verktyg för planering av förändring –  Rogers teori samt effektkedja.

Annat stödmaterial

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala