Scroll To Top

Professionellt lärande på Marbäcksskolan

”En lärdom från en mängd utvecklingssatsningar är att det är viktigt att våga prioritera och att ta sikte på vissa mål tills de verkligen är uppnådda. Alla skolor har en gränslös mängd tänkbara utvecklingsområden som man skulle kunna arbeta med. Men att behålla fokus, att vara uthållig, är ett av de viktigaste men också kraftfullaste sätten att arbeta på.”
– Helen Timperley

I analysen av Marbäcksskolans resultat har det visat sig att elevernas förmåga att skriva texter med röd tråd och tydlig struktur, samt deras förmåga att producera texter bör vara prioriterade områden för att förbättra resultaten. Analysen visar också att det är pojkarna som uppvisar störst svårigheter kring dessa förmågor.

Skolforskaren Helen Timperley menar att lärare alltför ofta genomför insatser och tar för givet att de leder till avsedda effekter utan att ta reda på om det verkligen är så, och därför kommer vi att lägga tid i det kollegiala lärandet på Marbäcksskolan för att gå djupare in på bakomliggande orsaker till de resultat vi ser. Genom att lägga tid på analys, tror vi att det kommande utvecklingsarbetet får större genomslag då vår gemensamma förståelse för orsakerna bakom resultatet är större.

Klicka för att förstora bilden.
Klicka för att förstora bilden.

Innehåll, process och upplägg

Arbetet sker i fyra faser:

1) Analysfas
I analysfasen skaffar vi oss en gemensam förståelse för bakomliggande orsaker till de förmågor som eleverna uppvisar. Analysarbetet är processinriktat och genomförs i ett par cykler för att säkerställa delaktighet och att identifiera relevanta faktorer och förutsättningar för elevernas lärande som samtliga lärare kan utveckla kunskaper kring och som i slutändan leder till att elevernas skrivförmåga utvecklas.
– Vad behöver eleverna utveckla för förmågor för att utveckla sin förmåga att producera texter och skriva strukturerat och med en röd tråd?

2) Planeringsfas
I planeringsfasen tar vi fram en plan för vad vi behöver lära oss och ta tag i och i vilken ordning vi ska göra detta.
– Vad behöver vi lära oss för att tillgodose elevernas behov av lärande?

3) Undersökningsfas
När analys och planering är klart börjar det undersökande och kunskapsbildande arbetet, då vi tar del av forskning, försöker omsätta teorier i praktik för att sedan utvärdera effekter av detta. Effekterna av arbetet ska synas i elevernas förmågor, dels i de som är direkt kopplade till det prioriterade målet men även i förmågor som identifierats som viktiga i analysarbetet.
– Vilka effekter har vårt nya agerande på elevernas förmåga?

4) Utvärderingsfas
Denna fas sker till viss del redan under den undersökande fasen. I varje undersökningscykel utvärderas effekterna av arbetet, men det är först i utvärderingsfasen i slutet av termin och i slutet av läsår som vi försöker skaffa oss en gemensam bild av vad vårt professionella lärandet haft för inverkan på elevernas förmåga att skriva, så som det uttrycks i det prioriterade målet.

Analysfas

Lärmöte  Plan för analysfas
1 Mål, process, upplägg
Samtliga lärlag introduceras i hur arbetet är tänkt.
2 Analysfas träff 1 – en fördjupad analys
Lärlagen gör en fördjupad analys utifrån stödmaterial. Lärlagens slutsatser sammanställs av utvecklingsgruppen och ligger till grund för nästa lärlagsträff.
3 Analysfas träff 2 – utmana teorier och begränsa
Lärlagen tar del av utvecklingsgruppens sammanställning av lärlagens slutsatser och diskuterar och reagerar på dessa. Varje lärlag formulerar en tes utifrån analys och prioriterat mål. Utvecklingsgruppen utgår ifrån dessa för att formulera en gemensam tes för skolan.
 4 Analysfas träff 3 – utmana i praktiken och pröva
Lärlagen planerar lektioner för att pröva tesen. Kriterier tas fram som stöd för observation.
Planeringsfasen påbörjas. Utvecklingsgruppen planerar för det undersökande arbetet.
5 Analysfas träff 4 – genomförande och observation
Lärlagen genomför de planerade observationerna för att pröva tesen.
6 Analysfas träff 5 – slutsatser och lärdomar
Erfarenheter och observationer diskuteras i lärlagen och tesen revideras.

Analysfas träff 1 – en fördjupad analys

Var är vi”Ledare och lärare måste kunna samla in detaljerad diagnostisk information om kunskaper och färdigheter hos individer och grupper av elever, för att kunna avgöra vad som begränsar deras engagemang och lärande samt vad som kan vara den bidragande orsaken till att de missförstår saker.”

Huvudsyftet med professionellt lärande är att förbättra de elevresultat som betraktas som viktiga i samhället – resultat som har att göra med lärande, engagemang och välbefinnande./—/För många lärare, och även många ledare, handlar denna förändring om att inta ett helt nytt perspektiv på syftet med de analyser man gör, nämligen att genomföra en professionell undersökning snarare än att gruppera, sätta etikett på eller betygssätta elever.
– Helen Timperley, Det professionella lärandets inneboende kraft

PRIORITERAT MÅL PÅ MARBÄCKSKOLAN

Utveckla elevernas förmåga att producera texter och skriva texter med röd tråd och tydlig struktur 

I analysen av Marbäcksskolans resultat har det visat sig att elevernas förmåga att producera texter och skriva texter med röd tråd och tydlig struktur bör vara prioriterade områden för att förbättra resultaten. Analysen visar också att det är pojkarna som uppvisar störst svårigheter kring dessa förmågor.

Under analysfasen ska vi gå djupare i analysen för att få en gemensam förståelse för bakomliggande orsaker till de förmågor som eleverna uppvisar. Detta ger oss möjlighet att finna generella faktorer och förutsättningar för elevernas lärande som samtliga lärare kan utveckla kunskaper kring och som i slutändan ska leda till att elevernas skrivförmåga utvecklas.

Klicka för att förstora bilden
Klicka för att förstora bilden

Bilden med isberget illustrerar att de brister på förmåga som vi ser hos våra elever kan ha underliggande orsaker som vi inte alltid tar oss tid att undersöka och förstå. Genom att öka vår förståelse och kunskap om dessa orsaker skapar vi bättre förutsättningar för att möjliggöra framsteg i vår undervisning.

Klicka här eller på textrutan nedan för att ta del av verktyg och begrepp som kan hjälpa er att komma ”under ytan” kring förklaringar till varför elever på Marbäcksskolan behöver utveckla sin förmåga att producera texter och skriva texter med röd tråd och tydlig struktur. Läs stöd för den fördjupade analysen och diskutera sedan frågorna nedan.

Stöd för den fördjupade analysen 

Klicka på bilden för att ta del av stödmaterialet som PDF
Klicka på bilden för att ta del av stödmaterialet som PDF

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Frågor att diskutera

Utgå inte bara från nuvarande elevgrupper utan försök att identifiera orsaker och brister i kunskaper och färdigheter som verkar vara återkommande på Marbäcksskolan:

  • Vad framkommer i Skolenkäten? Vilka grundläggande förutsättningar för lärande bedömer ni är relevanta att utveckla på Marbäcksskolan? Vilka självattribut tror ni kan ha stor påverkan på elevernas resultat?
  • Vilka kunskaper och färdigheter behöver våra elever för att utveckla sin förmåga att producera texter och skriva texter med röd tråd och tydlig struktur?
  • Formulera en tes, dvs, er teori om varför elevernas förmåga att producera texter och skriva texter med röd tråd och tydlig struktur ser ut som den gör idag på Marbäcksskolan.
Exempel på bakomliggande orsaker
Exempel på bakomliggande orsaker

Skolans utvecklingsgrupp kommer att ta del av lärlagens anteckningar för att sortera och göra slutsatserna tillgängliga för alla lärlagen.

Analysfas träff 2 – utmana teorier och begränsa

Var är vi”En lärdom från en mängd utvecklingssatsningar är att det är viktigt att våga prioritera och att ta sikte på vissa mål tills de verkligen är uppnådda. Alla skolor har en gränslös mängd tänkbara utvecklingsområden som man skulle kunna arbeta med. Men att behålla fokus, att vara uthållig, är ett av de viktigaste men också kraftfullaste sätten att arbeta på. Skolor måste motstå frestelsen att göra många bra saker om man ska nå fram till ett djupt lärande och en verklig förändring. För att lyckas krävs enligt Timperley att man fokuserar på ett eller få mål som är mest angelägna för den verksamhet man befinner sig i och inte ‘springer på alla bollar”.
– ur Forskning för klassrummet

Nu har samtliga lärlag genom fördjupad analys av bakomliggande orsaker dragit slutsatser om vad eleverna behöver för förutsättningar och kunskaper för att utvecklas vidare utifrån det prioriterade målet. Nu är det viktigt att vi utmanar dessa slutsatser och säkerställer att vi fokuserar på det som är mest angeläget och som vi tror kommer att ge bäst effekter på elevernas resultat.

  1. Ta del av utvecklingsgruppens sammanställning av lärlagens slutsatser och identifierade förmågor/förutsättningar.
  2. Diskutera en slutsats eller identifierad förmåga/förutsättning i taget. Utgå från frågeställningen:
    ”Är det denna kunskap eller förmåga hos våra elever som skulle gagna dem mest för att lyckas bättre i sitt lärande kopplat till det prioriterade målet?”
  3. Sammanställ era tankar kring var och en av de identifierade förmågorna/förutsättningarna.
  4. Rangordna de tre viktigaste förmågorna/förutsättnignarna efter relevans. Utgå ifrån i vilken utsträckning de påverkar elevernas förutsättningar för att utvecklas utifrån prioriterat mål.
  5. Revidera er tes, dvs, er teori om varför elevernas förmåga att producera texter och skriva texter med röd tråd och tydlig struktur ser ut som den gör idag på Marbäcksskolan.

Era anteckningar ligger till grund för skolans gemensamma tes och slutgiltiga sammanställning av relevanta faktorer och förutsättningar utifrån prioriterat mål, vilket också kommer att ligga till grund för utvecklingsarbetet framöver.

Exempel på gemensam tes
Exempel på gemensam tes

Analysfas träff 3 – utmana i praktiken och pröva

Var är viNu har samtliga lärlag tagit del av och fått möjlighet att reagera på varandras slutsatser men också fått möjlighet att ompröva och utveckla det egna lärlagets tes om bakomliggande orsaker utifrån prioriterat mål. Underlaget från samtliga läralag har sedan legat till grund för skolans tes och slutgiltiga sammanställning av relevanta faktorer och förutsättningar.

Den tredje och sista delen i analysfasen handlar om att pröva den gemensamma tesen i praktiken samtidigt som vi gör ett första försök att ta fram kriterier för att få syn på framsteg som vi kan använda i det undersökande arbetet framöver. Prövningen sker genom klassrumsobservationer där observatörer samlar bevis som både stödjer tesen men också bevis för att tesen inte stämmer och behöver revideras.

Att göra

  1. Planera lektion/lektioner som möjliggör för att tesen prövas i praktiken. Bestäm när lektionerna ska genomföras och vem som ska genomföra och vem som ska observera lektionen. Samtliga lärare ska antingen genomföra eller observera lektioner.
  2. Ta fram kriterier som kan fungera som stöd för observationen.  Hur kan vi få syn på det som beskrivs i tesen? Hur kan vi se om tesen inte stämmer?
Exempel på kriterier som kan användas i det undersökande arbetet
Exempel på kriterier som kan användas i det undersökande arbetet

Analysfas träff 4 – genomförande och observation

Genomför de planVar är vierade observationerna och använd era kriterier som stöd för att samla bevis som stärker och utmanar tesen. Förbered er för att återkoppla era iakttagelser till lärlaget.

Analysfas träff 5 – slutsatser och lärdomar

Var är viVar och en reflekterar kring erfarenheter, iakttagelser, funderingar och slutsatser utifrån prövningen av tesen:

  • Utgå från observationskriterierna. Vilka bevis fann ni som stödde tesen? Vilka bevis framkom som falsifierade tesen?
  • Vad får detta för konsekvenser för tesen? Hur behöver tesen revideras/kompletteras?
  • Hur fungerade observationskriterierna? Hur kan dessa revideras för att bättre stödja det undersökande arbetet som väntar.

Detta var den sista delen i analysfasen och framtagandet av den tes som ska ligga till grund för det kommande undersökande arbetet. Utifrån den prövade tesen kommer vi genom lärmodulsarbete undersöka hur vi kan skapa de förutsättningar och beståndsdelar som krävs för att eleverna ska kunna utveckla de färdigheter eller kunskaper som anges i målet.

Planeringsfas

Planeringsfasen påbörjas under analysfasen. Utvecklings-gruppen planerar för det undersökande arbetet genom att besvara följande frågor:

  • Vad behöver våra lärare lära sig för att kunna tillgodose de behov som framkommit i analysen utifrån den prioriterade målsättningen?
  • Vilka kunskapsområden och vilken input ska vi använda i det professionella lärandet?
  • Vad ska vi börja med? Lämplig litteratur, bloggar, förebilder?
  • Vilka förutsättningar behöver vi skapa för lärarnas lärande? Observationer? Lärlagstid? KU-tid?

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala