Innehållsförteckning

Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar baserade på den enskilde lärarens intresse och ansvar ger någon varaktig effekt. Effekten blir ofta att den individuella kompetensutvecklingen i de flesta fall slutar just hos läraren. Däremot finns allt mer stöd för att systematisk kompetensutveckling under lång tid som baseras på skolbaserade aktiviteter, klassrumsobservationer, reflektion över dessa, och med inslag av utomstående expertis har stor chans att göra varaktigt avtryck i verksamheten. Detta finns till exempel beskrivet i en av de största metastudierna av forskning kring lärares professionsutveckling, Teacher Professional Learning and Development: Best Evidence Synthesis Iteration, som sammanställts av den nyzeeländska forskaren Helen Timperley och hennes kollegor.

Även studier som har gjorts av det brittiska centret Evidence for Policy and Practice Information (EPPI) ger stöd för att kollegial kompetensutveckling ger mer effekt än individuell, centret är världsledande på systematiska översikter för utbildningsområdet. EPPI lyfter fram att det är viktigt att lärare får identifiera sina egna fortbildningsbehov och att det finns processer som uppmuntrar, utvidgar och strukturerar den professionella dialogen och som möjliggör för lärare att pröva nya lärdomar i undervisningen. Institutet summerar: ”Den samlade bilden om vad som ger positiv effekt indikerar att kontinuerlig kollegial fortbildning för lärare har en stor potential att spela en avgörande roll vid tolkning och implementering av skolreformer i praktiken.”

För svensk del lyfter forskaren Lars Mouwitz i Hur kan lärare lära? fram vikten av att engagera lärare i projektens utformning, genomförande och utvärdering och att aktiviteter som inbegriper hela ämnesgruppen har stor betydelse. Mouwitz ser problem i att lyfta ut enskilda lärare och ge extern fortbildning eftersom läraren inte kan hävda sig vid återkomsten till kollegor och traditionell skolkultur. Sammantaget måste lärarnas kunnande om klassrumspraktik uppmärksammas och förädlas, och förändringar av arbetssätt måste utgå från denna kunskapspotential i förening med ny forskning. Läs vidare i Forskning för klassrummet (kapitel 3)

Ola Henningsson, om Lärares professionella lärande, Timperley (8:50)

Kollegialt lärande

Kollegialt lärande och utveckling kräver ett långsiktigt systematiskt arbete över flera års tid och därför är det väl investerad tid att ta fram en plan för hur arbetet ska bedrivas. Ta del av några olika modeller för kollegialt lärande som kan användas för att utveckla beprövad erfarenhet och fundera över vilka modeller som passar er bäst?

Auskultation och lektionsobservationer

Att få hjälp av en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. I dessa lärmoduler får du möjlighet att träna dig i att göra kvalitativa observationer av undervisning:
– Lektionsobservation 1
– Lektionsobservationer 2
Ta del av Ullvigymnasiets upplägg för ett läsårs arbete med lektionsobservationer:
– Lektionsobservationsupplägg
– Tematiskt lektionsobservationsupplägg.

Teacher Learning Communities:

Teacher Learning Communities (TLC) är Dylan Wiliams modell för lärande möten och inbegriper en tydlig samtalsstruktur samt mall för personlig handlingsplan. Ta del av exempel på handlingsplan, av lärare på Röda skolan i Svedala. Läs om hur man arbetat med kollegialt lärande på Täby Enskilda Gymnasium med alltifrån nätverksträffar och auskultation till TLC och TeachMeets. Läs mer i Från lärare till skolor – om att införa formativ bedömning i större skala och NTI-gymnasiets upplägg att Arbeta i lärande team.

Lärmoduler

En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Genom att arbeta med lärmodulscykler uppfyller ni både Skollagens krav på arbete för beprövad erfarenhet samtidigt som ni arbetar med en modell för fortbildning som har stöd i forskning. Läs mer om lärmoduler.

Kollegahandledning med fokus på undervisning

På modellskolorna i Jönköping och Ängelholm används en variant av kollegahandledning med fokus på undervisning. Läs om samtalsmodellen i Samtalskonst i praktiken (s.14). Denna modell kan fungera för att diskutera praktik och undervisningsfrågor men måste kompletteras med någon form av input/teori t.ex. i form av litteraturcirklar och -seminarier för att praktiken också ska kunna utgå från vetenskaplig grund.

Förstelärare bloggar om Professionellt lärande

På Förstelärare bloggar kan du följa Svedala kommuns förstelärare, och deras tankar och reflektioner om undervisning. Nedan finner du några av de inlägg som handlat om professionellt och kollegialt lärande. Varje blogg avslutas med 3-5 diskussionsfrågor så att bloggtexten på ett enkelt sätt ska kunna diskuteras i ett lärlag nära dig.