Scroll To Top

SKA-dokumentation

För att veta att arbetssätt, arbetsformer och utvecklingsinsatser faktiskt leder till att målen uppnås och ger avsedd effekt behöver arbetet och resultaten följas upp och dokumenteras kontinuerligt.

Dokumentationen ska visa på vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Den behövs för att kunna följa en kvalitetsutveckling över tid och för att kunna se effekterna av utvecklingsarbetet. Dokumentationen möjliggör spridning av kunskap och erfarenhet och kan bli ett underlag för beprövad erfarenhet.

Dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet bör ge svar på frågorna:

  • Var är vi? Måluppfyllelsen inom de områden vi följt upp och utvärderat för att få en nulägesbild av verksamhetens kvalitet och likvärdighet.
  • Vart ska vi? Analys av faktorer som påverkat måluppfyllelsen och av förbättringsbehov. Prioriterade områden för förbättringsinsatser för att uppnå de nationella målen.
  • Hur gör vi? Planering av förbättringsinsatser inom prioriterade områden där förväntade effekter, tidsplan och ansvarsfördelning samt former för utvärdering framgår.
  • Hur blev det? Jämförelse med förväntad effekt av respektive förbättringsinsats. Lärdomar som grund för långsiktig säkring eller som utgångspunkt för förnyade insatser.

I skollagen finns ingen detaljerad reglering av hur dokumentationen ska utformas eller vad den ska innehålla, den ska i största möjliga mån utformas efter lokala behov och förutsättningar. Dokumentationen kan utformas på olika sätt till exempel genom loggbok, portfolio, foto eller film. Det viktiga är att man har ett tydligt syfte med dokumentationen och att den görs kontinuerligt.

Kom ihåg att använda underlag som redan finns dokumenterade. Det finns redan tillgång till statistiska uppgifter och sammanställningar över exempelvis lärares behörighet och fortbildning, personaltäthet, betygs- och provresultat. Det finns ofta individuella utvecklingsplaner, studieplaner eller åtgärdsprogram samt enkätresultat och BRUK-skattningar. Dessa kan behöva kompletteras med beskrivande texter om hur arbetsprocesser, organisation eller lärandemiljö påverkat måluppfyllelsen.

Det är rektorns roll att skapa rutiner och former för dokumentation som fungerar för enhetens kvalitetsarbete. Även att prioritera och hjälpa till med att fokusera är en viktig uppgift.

Att fundera över:

  • Vilka planeringar, uppföljningar och beslut behöver finnas dokumenterade och på vilket sätt?
  • Vilken befintlig dokumentation kan vi använda, till exempel statistiska uppgifter på lärarbehörighet, personaltäthet, elevresultat, utvecklingsplaner, åtgärdsprogram etc?
  • Hur omfattande behöver dokumentationen vara för att den ska var tillräcklig som underlag för analys?
  • När och hur ska olika analyser och bedömningar av måluppfyllelsen göras och dokumenteras under året och vem ansvarar?

Alla som är involverade i genomförandet, både personal och elever, ska också medverka i uppföljnings- och dokumentationsarbetet.

SKA-dokumentation

  • Dokumentationen ska innehålla rektors analys, rektors åtgärder, och skolans utvecklingsområden, områden att säkerställa samt punkter att följa upp.
  • Läsårssammanfattning, åtaganden och målsättningar fastställs och dokumenteras en gång per år. Om dessa kompletteras under läsåret ska ändringarna dateras. Inför SKA-uppföljningar gör rektorer daterade uppdateringar i dokumentet i de grå rutorna avsedda för detta.
  • Senast den 30 juni ska en sammanfattning av årets kvalitetsarbete ha sparats i mappen av rektor.
  • Dokumentet gäller läsårsvis och redigering sker löpande i ett och samma dokument.
  • I augusti påbörjas nytt dokument, med föregående läsårs definierade mål för den egna skolan som utgångspunkt.
  • Inför SKA-samtal uppdateras dokumentets resultat av verksamhetscontroller: L:UtbildningArbetsmapp ledning-stab-chefer1 SKA-dokumentation
  • Rektor sparar ner sin version, uppdaterar/fyller på informationen senast 5 arbetsdagar innan planerat SKA-samtal.

 

Sammanställning av läsåret

Rektor gör en sammanställning av SKA  en gång per läsår. SKA-sammanställningen fokuserar på:

  • tidigare prioriterade mål,
  • nationella mål samt
  • de fyra förutsättningsområdena; god miljö, organisation, resursfördelning och personal

Slutsatser i sammanfattningen ska svara på frågan – Vad behöver skolan utveckla och åtgärda för att tillgodose elevernas behov av lärande, engagemang och välbefinnande?

I slutsatsen utvecklar rektor resonemang kring:

  • Vad behöver åtgärdas (röd),
  • Vad behöver utvecklas (gul) och
  • Vad behöver säkerställas detta läsår (grön),
Klicka för att förstora bilden

Vad behöver åtgärdas

Åtgärder handlar om görande och förändringar som kan ske omedelbart. Det kan handla om rutiner som ska tas fram, följas eller ändras, om samtal och möten som ska genomföras, om organisationsförändringar och anställningar, om kartläggningar eller utvärderingar som ska göras, om uppdrag som ska förändras eller fördelas, om införskaffande av resurser etc

Klicka för att förstora bilden

Exempel: Rutin för registrering av frånvaro i Infomentor behöver tas fram och tillämpas. Denna rutin ska vara på plats och tillämpas från läsårsstart. Uppföljning av åtgärd kommer att ske den 1 september och den 1 november.

 

Vad behöver säkerställas

Att säkerställa handlar om att följa upp sådant som är implementerat/har fungerande rutiner, men som ännu inte är institutionaliserat och automatiserat i verksamheten. Det kan handla om rutiner, uppdrag, arbetssätt, förhållningssätt, regler, möten, informationsflöden etc

Klicka för att förstora bilden

Exempel: Skolan genomför sedan två år tillbaka elevledda utvecklingssamtal enligt en modell framtagen på skolan. Framöver ligger utvecklingsarbetet främst på att skapa en god arbetsmiljö på skolan, och då de elevledda utvecklingssamtalen ännu inte är institutionaliserade behöver dessa säkerställas för att kvaliteten ska bibehållas. Uppföljning kommer dels att ske genom utvärdering i arbetslagen i december och i juni och dels genom enkäter i samband med vårterminens utvecklingssamtal.

 

Checklista

Klicka för att förstora bilden

Åtaganden att åtgärda och säkerställa sammanställs i en checklista.

 

Vad behöver utvecklas – prioriterade mål

Prioriterade mål handlar om långsiktigt förändrings- och utvecklingsarbete som innebär förändringar i förhållningssätt, kultur, kompetens och professionalisering. Det finns två typer av prioriterade mål, dels övergripande prioriterade mål som gäller för hela grundskolan i Svedala kommun, och dels lokala prioriterade mål som endast gäller för skolenheten. Det är utvecklingsorganisationen som arbetar med de prioriterade målen.

Klicka för att förstora bilden

Exempel: Lärarna behöver utveckla undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och förbättra skolans förmåga att utveckla elevernas förmåga att känna engagemang för lärande.

De prioriterade målen sammanställs i en målöversikt, där mål, aktiviteter och datum för uppföljning anges.

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala