SKA-dokumentation | Kvutis Scroll To Top

SKA-dokumentation

För att veta att arbetssätt, arbetsformer och utvecklingsinsatser faktiskt leder till att målen uppnås och ger avsedd effekt behöver arbetet och resultaten följas upp och dokumenteras kontinuerligt.

Dokumentationen ska visa på vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Den behövs för att kunna följa en kvalitetsutveckling över tid och för att kunna se effekterna av utvecklingsarbetet. Dokumentationen möjliggör spridning av kunskap och erfarenhet och kan bli ett underlag för beprövad erfarenhet.

Dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet bör ge svar på frågorna:

  • Var är vi? Måluppfyllelsen inom de områden vi följt upp och utvärderat för att få en nulägesbild av verksamhetens kvalitet och likvärdighet.
  • Vart ska vi? Analys av faktorer som påverkat måluppfyllelsen och av förbättringsbehov. Prioriterade områden för förbättringsinsatser för att uppnå de nationella målen.
  • Hur gör vi? Planering av förbättringsinsatser inom prioriterade områden där förväntade effekter, tidsplan och ansvarsfördelning samt former för utvärdering framgår.
  • Hur blev det? Jämförelse med förväntad effekt av respektive förbättringsinsats. Lärdomar som grund för långsiktig säkring eller som utgångspunkt för förnyade insatser.

I skollagen finns ingen detaljerad reglering av hur dokumentationen ska utformas eller vad den ska innehålla, den ska i största möjliga mån utformas efter lokala behov och förutsättningar. Dokumentationen kan utformas på olika sätt till exempel genom loggbok, portfolio, foto eller film. Det viktiga är att man har ett tydligt syfte med dokumentationen och att den görs kontinuerligt.

Kom ihåg att använda underlag som redan finns dokumenterade. Det finns redan tillgång till statistiska uppgifter och sammanställningar över exempelvis lärares behörighet och fortbildning, personaltäthet, betygs- och provresultat. Det finns ofta individuella utvecklingsplaner, studieplaner eller åtgärdsprogram samt enkätresultat och BRUK-skattningar. Dessa kan behöva kompletteras med beskrivande texter om hur arbetsprocesser, organisation eller lärandemiljö påverkat måluppfyllelsen.

Det är rektorns roll att skapa rutiner och former för dokumentation som fungerar för enhetens kvalitetsarbete. Även att prioritera och hjälpa till med att fokusera är en viktig uppgift.

Att fundera över:

  • Vilka planeringar, uppföljningar och beslut behöver finnas dokumenterade och på vilket sätt?
  • Vilken befintlig dokumentation kan vi använda, till exempel statistiska uppgifter på lärarbehörighet, personaltäthet, elevresultat, utvecklingsplaner, åtgärdsprogram etc?
  • Hur omfattande behöver dokumentationen vara för att den ska var tillräcklig som underlag för analys?
  • När och hur ska olika analyser och bedömningar av måluppfyllelsen göras och dokumenteras under året och vem ansvarar?

Alla som är involverade i genomförandet, både personal och elever, ska också medverka i uppföljnings- och dokumentationsarbetet.

SKA-dokumentation

  • Dokumentationen ska innehålla rektors analys, rektors åtgärder, och skolans utvecklingsområden, områden att säkerställa samt punkter att följa upp.
  • Läsårssammanfattning, åtaganden och målsättningar fastställs och dokumenteras en gång per år. Om dessa kompletteras under läsåret ska ändringarna dateras. Inför SKA-uppföljningar gör rektorer daterade uppdateringar i dokumentet i de grå rutorna avsedda för detta.
  • Senast den 30 juni ska en sammanfattning av årets kvalitetsarbete ha sparats i mappen av rektor.
  • Dokumentet gäller läsårsvis och redigering sker löpande i ett och samma dokument.
  • I augusti påbörjas nytt dokument, med föregående läsårs definierade mål för den egna skolan som utgångspunkt.
  • Inför SKA-samtal uppdateras dokumentets resultat av verksamhetscontroller: L:UtbildningArbetsmapp ledning-stab-chefer1 SKA-dokumentation
  • Rektor sparar ner sin version, uppdaterar/fyller på informationen senast 5 arbetsdagar innan planerat SKA-samtal.

 

Sammanställning av läsåret

Rektor skriver en sammanfattning en gång per läsår.

SKA-sammanfattning fokuserar på:

  • utvärdering och utvärdering av tidigare prioriterade mål,
  • resultat utifrån de nationella målen samt
  • utvärderingar av de fyra förutsättningsområdena; god miljö, organisation, resursfördelning samt personal
  • framåtriktade slutsatser inför kommande läsår

I slutsatsen utvecklar rektor resonemang kring kommande läsårs SKA-arbete:

  • Vad behöver åtgärdas under läsåret (röd),
  • Vad behöver utvecklas under läsåret (gul) och
  • Vad behöver säkerställas under läsåret (grön)

Slutsatser i sammanfattningen ska svara på frågan:

Vad behöver skolan utveckla och åtgärda för att tillgodose elevernas behov av lärande, engagemang och välbefinnande?

Klicka för att förstora bilden

 

Prioriterade mål och åtaganden

Analysera bakåt:

  • I vilken mån är prioriterade mål och åtaganden uppfyllda?
  • Vad har vi sett genom våra resultat? Primärt (eleverna) och sekundärt (personalen)?
  • Vilka lärdomar har vi gjort?

Analysera framåt:

  • Vad behöver vi fortsätta att göra? Hur ser vår nya ”Community of practice” (gemensam praktik) ut?
  • Vad är viktigast att prioritera för att stärka alla elevers förutsättningar att lyckas?
Klicka för att förstora

 

Resultat utifrån de nationella målen

I vilken mån uppfyller skolan de centrala målen för verksamheten?

I vilken mån uppfyller förskoleklass, skolor och fritidshem målen om att barn och elever ska förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar?

  • BRUK förutsättningar område 2 – normer, värden och inflytande
  • Skolenkät – grundläggande värden i undervisning/lärande
  • Skolenkät – grundläggande värden på skolan

I vilken mån uppfyller våra skolor och fritidshem samt vuxenutbildning målen för de kunskaper varje elev ska utveckla?

  • BRUK förutsättningar område 3 – kunskap, utveckling och lärande
  • Resultat i form av nulägesbedömningar, betyg, NP etc

I vilken mån uppfyller våra förskolor, skolor och fritidshem målen för barns och elevers inflytande samt elevers ansvar?

  • BRUK förutsättningar område 2 – normer, värden och inflytande
  • Skolenkät – delaktighet och inflytande, ordningsregler
Vilka mönster kan urskiljas vad gäller t.ex. målområden, ämnen, årskurser, klasser eller grupper? Vilka trender kan urskiljas i relation till tidigare år?

Vilken bild ger egna undersökningar av området? (t.ex. resultatanalyser, enkäter, observationer, intervjuer, samtal med personal, elever etc)

Vilken bild ger andra källor av den egna verksamheten inom området (bl.a. Siris, Skolinspektionens tillsyn och granskning)?

Klicka för att förstora

 

God miljö för lärande

Fysisk, pedagogisk, psykosocial, digital lärmiljö

I vilken grad miljön är säker, trygg och i övrigt god?

  • Skolenkät – studiero, ordningsregler, trygghet, förhindra kränkningar
  • Incidentrapporter
  • Anmälan om kränkande behandling
  • Trygghetsvandringar, elevhearings 

Gruppernas storlek och sammansättning?

  • Statistik – elever per klass
  • Rektors organisatoriska tänk – hur har grupperna satts samman och utifrån vilka premisser

I vilken grad miljön präglas av trygghet och studiero?

  • Skolenkät – trygghet, studiero

I vilken grad elevhälsan är förebyggande och hälsofrämjande och stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål?

  • BRUK förutsättningar område 1 – varje skolas utveckling
  • BRUK 1.3 – elevhälsan
  • Skolenkät – elevhälsa
Klicka för att förstora

 

Organisation

Vilka förutsättningar verksamheterna har för att genomföra utbildningen enligt de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer?

I vilken mån det finns lokaler och utrustning för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas?

  • Tänk på externa resurser – vaktmästare, måltid, städ, elevhälsa, modersmål etc
  • BRUK förutsättningar område 1 – varje skolas utveckling, kriterierna 6, 7 och 8.
  • BRUK förutsättningar område 3 – kunskap, utveckling och lärande, kriterierna 3 och 11.
Klicka för att förstora

 

Personal

Nödvändiga insikter
I vilken mån rektorer, lärare och annan personal vid skolenheterna har de nödvändiga insikter i skollag, läroplaner och andra föreskrifter som gäller för skolväsendet?

  • BRUK förutsättningar område 2 – Normer, värden och inflytande, kriterierna 2 och 4.
  • BRUK förutsättningar område 3 – kunskap, utveckling och lärande, kriterierna 4, 6, 9, 10, 13.

Kompetent personal
I vilken mån rektor, lärare, fritidspedagoger och studie-och yrkesvägledare uppfyller behörighetskrav?

  • Statistik från Skolverket

Tillgången till personal med kompetens att tillgodose elevernas behov av specialpedagogiska, medicinska, psykologiska och psykosociala insatser?

  • Rektors beskrivning.

Tillgång till personal med kompetens att tillgodose elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet?

  • BRUK förutsättningar område 4 – Övergång, samverkan och omvärld, kriterierna 8 och 9.

Kompetensutveckling
Personalens möjlighet till en sådan kompetensutveckling att verksamheten kan uppfylla de nationella målen?

  • BRUK förutsättningar område 2 – Normer, värden och inflytande, kriterium 1.
  • BRUK förutsättningar område 3 – Kunskaper, utveckling och lärande, kriterium 1.
Klicka för att förstora

 

Resursfördelning

Hur det ser ut med resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas? Vilka prioriteringar har gjorts?

  • Rektors beskrivning.
  • BRUK förutsättningar område 3 – kunskap, utveckling och lärande, kriterium 5.
  • Skolenkät – anpassningar efter elevens behov
Klicka för att förstora

 

Slutsatser, mål, åtaganden för kommande läsår

Vad behöver lärare och verksamhet för att kunna tillgodose barnens behov av lärande, engagemang och välbefinnande? Slutsatser, prioriterade mål och åtaganden för kommande läsår.

Analys som förklarar varför ni valt målen och hur det kopplas till era resultat och data.

Beskriv mål, aktiviteter och åtaganden som behöver göras kommande läsår. Målbilden bör både ha en primär målbeskrivning (eleverna) – vilka effekter aktiviteterna förväntas få på eleverna och en sekundär målbeskrivning (personalen) – vilka effekter aktiviteterna förväntas få på verksamheten.

Klicka för att förstora

 

Resultatmål för läsåret

Ange ett mätbart resultatmål för läsåret – vilka resultat kommer verksamheten kunna leverera?

  • Nationella prov och Bornholmsmodellen
  • Läsa – skriva – räkna
  • Alla ämnen, behörighet
  • Nulägesbedömningar åk 3, åk 6 samt meritvärde åk 9
Klicka för att förstora

 

Vad behöver åtgärdas

Åtgärder handlar om görande och förändringar som kan ske omedelbart för att följa lagar, förordningar, riktlinjer och bestämmelser. Det kan handla om rutiner som ska tas fram, följas eller ändras, om samtal och möten som ska genomföras, om organisationsförändringar och anställningar, om kartläggningar eller utvärderingar som ska göras, om uppdrag som ska förändras eller fördelas, om införskaffande av resurser etc

Klicka för att förstora

Inför SKA-uppföljningar gör rektorer daterade uppdateringar i den grå rutan.

 

Vad behöver säkerställas

Att säkerställa handlar om att följa upp sådant som är implementerat/har fungerande rutiner, men som ännu inte är institutionaliserat och automatiserat i verksamheten. Det kan handla om rutiner, uppdrag, arbetssätt, förhållningssätt, regler, möten, informationsflöden etc

Klicka för att förstora

Inför SKA-uppföljningar gör rektorer daterade uppdateringar i den grå rutan.

 

Vad behöver utvecklas – prioriterade mål

Prioriterade mål handlar om långsiktigt förändrings- och utvecklingsarbete som leder till förbättringar i kvalitetens brännpunkt – mötet mellan verksamhet och elev. För varje mål beskrivs både en primär och en sekundär målsättning. Den primära målsättningen är den som ligger närmast kvalitetens brännpunkt och svarar på frågan ”vilken kunskap kompetens eller förmåga behöver våra elever utveckla för att alla ska lyckas?”. Den sekundära målsättningen utgår från ett primärt mål och svarar på frågan ”vad måste vi lära oss för att tillgodose våra elevers behov utifrån det primära målet?”

Klicka för att förstora

1.       Rektor analyserar målområdet för att klargöra ett nuläge. Hur ser elevernas pedagogiska, fysiska och psykosociala lärmiljö ut? Vilka behov har eleverna? Vilka behov har personal och verksamhet.

2.       Utifrån analys beskrivs ett prioriterat mål för verksamheten.

3.       Slutligen beskrivs de aktiviteter som ska leda till att det prioriterade målet nås.

Klicka för att förstora

Inför SKA-uppföljningar gör rektorer daterade uppdateringar i den grå rutan samt gör en processkattning utifrån de prioriterade målen genom att kryssa och datera kryssen i matris under respektive mål. Läs om de fyra faserna som används i matrisen.

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala