Språklig begåvning eller begåvningsspråk?

Från och med höstterminen 2020 startade Svedala kommun grundsärskola med inriktning ämnen. De elever som mottas i grundsärskola har bedömts inte kunna nå grundskolans kunskapskrav på grund av att de har en intellektuell funktionsnedsättning, IF. Intellektuell funktionsnedsättning benämns ibland, i formella dokument, fortfarande för utvecklingsstörning. Vad innebär en intellektuell funktionsnedsättning och hur ser relationen mellan generell begåvning och språklig förmåga ut?

Gamla filosofer har länge ställt sig frågan “Vilket kom först, tanken eller språket?”. Kan man tänka utan språk? Kan ett spädbarn, som ännu inte har begrepp för föremål och händelser i sin omgivning, tänka? Kan det finnas olika typer av tänkande? Ett som är bundet till språk och ett som inte är det?

I skolan förväntas eleverna ta emot, bearbeta och uttrycka språklig information. Det är, i huvudsak, via språket som man tar emot och redovisar kunskap. Det är i huvudsak genom språket vi redovisar vår begåvning men kan man då anses vara begåvad utan att ha en välfungerande språklig förmåga? Om man är i språklig sårbarhet och inte ges tillfälle att ta in och redovisa kunskap på annat sätt än via en språklig kanal, hur påverkas då ens kunskapsinhämtning och generella begåvning?

Det begåvningstest som främst används i skolans värld består av fem olika bedömningsområden. Två av dessa områden anses vara stödsystem till övriga tre. Ett av de tre områden, som anses vara huvudsakliga, bedömer verbal funktion. Barn och elever med IF har utmaningar gällande verbala uppgifter. Det finns således starka indikationer för att jobba extra med språkliga anpassningar och språklig stimulans för denna barn- och elevgrupp.

Ord är godtyckliga, abstrakta ljudsekvenser som vi har lärt oss att tolka och därmed har de fått en betydelse. Att göra en sådan tolkning kräver i sig en kognitiv förmåga. Om man har en utmaning i att tolka och uttrycka sig via språk och inte ges vidare utmaning i det, utvecklas då inte individens begåvning? Den sanna kopplingen mellan språk och begåvning är inte fullständigt känd. Känt är dock att ett välutvecklat språk stöttar och utvecklar individens begåvning.

Hur gör man då för att balansera mellan att anpassa och utmana? Vi ska ju, utöver att guida eleverna mot en måluppfyllelse, också rusta dem för livet. Av vikt är att man konkretiserar sitt språk. Att man ger eleverna möjlighet att ta till sig kunskap på ett sådant sätt att man som pedagog kompenserar för en språklig sårbarhet. Ett sätt att göra detta är att ge barnen och eleverna möjlighet att se språket via en visuell kanal; bilder och filmer är några exempel. Att man också ger barnen och eleverna möjlighet att uttrycka sin kunskap på annat sätt än enbart via språk.

  • Hur konkretiserar du din undervisning?
  • Vilka alternativa redovisningsalternativ av kunskap ger du dina elever?

I Barn- och elevhälsan i Svedala kommun finns skolsköterskor, kuratorer, psykologer och ett språkteam. Språkteamet fortsätter att blogga men framöver kommer även andra yrkeskategorier att blogga. Nästkommande blogginlägg tar ett psykologiskt perspektiv på begåvning. Stay tuned!

Länkar: Kan man tänka oberoende av språk?

Inlägget är författat av Ulrika Trivin, Språkteamet, Barn- och Elevhälsan

Share Button