Scroll To Top

Språkutvecklingsguide

Alla ska lyckas!

För att lyckas måste alla  elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet och språket ger oss möjlighet att bli delaktiga i samhället. Att arbeta språkutvecklande innebär mycket mer än att lära elever läsa och skriva. Skolspråket är annorlunda än vardagsspråket, att behärska ämnesspråket är en förutsättning för att lära sig och förstå ämnesinnehållet. Nedanstående språkutvecklingsguide har läroplanerna och skolans kursplaner som utgångspunkt.

Att arbeta språkutvecklande är också är också ett av förskolans stora uppdrag men denna språkutvecklingsguide riktar sig främst till skolan. Vill du läsa mer om kulturell identitet, modersmål och nationella minoritetsspråk i förskolan följ bifogad länk.

Språket i läroplanen

Grundskolan – Lgr 22
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära sammanlänkade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Gymnasieskolan – Gy11
Enligt läroplanen för gymnasieskolans (Gy11) övergripande mål och riktlinjer ska förtrogenhet med det svenska språket befästas genom undervisning i många av skolans ämnen. Skolans uppdrag är att ge eleven möjlighet att träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och inse konsekvenser av olika alternativ. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens. Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling.

Så här arbetar vi i Svedala kommun

Språkutvecklande arbete i alla åldrar och i alla ämnen

Språket är vårt främsta redskap för lärande i alla situationer och ämnen. Våra elever måste få rikligt med möjligheter att samtala med barn och vuxna i olika sammanhang. Ett språkutvecklande arbetssätt ska ligga i den proximala utvecklingszonen, det vill säga steget över barnens språkliga förmåga.  Att behärska språket innebär att i både tal och skrift kunna uttrycka och tolka ämnets begrepp, centrala tankegångar, känslor som ämnet väcker, fakta och åsikter (det vill säga lyssna, tala, läsa och skriva på ett adekvat sätt inom ramen för ämnet). Alla elever gynnas av ett språkutvecklande fokus i alla situationer och i alla ämnen. Ett aktivt arbete med bild- och strukturstöd som en del i ett språkutvecklande arbetssätt stöttar språkutvecklingen och stärker förståelsen för ord, begrepp och det specifika ämnesinnehållet. Visuellt stöd ger tid för att tolka samt visualiserar och förtydligar och är till stöd för samtliga barn och elever. I Svedala Kommun används Widgit Online som verktyg.

Språkutvecklande arbetssätt i skolan

Förstelärare bloggar  kan du följa Svedala kommuns  förstelärare och deras tankar och reflektioner om undervisning.  Här kan du läsa några av de inlägg som handlar om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik.

Läs mer om språkutvecklande arbetssätt i skolan:

ur_spraketbarkunskapen
UR – Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt.

Läsinlärning och läsförståelse

Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel följande kompetenser vilka barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden:

  • fonemisk medvetenhet (förmågan att kunna rikta sin uppmärksamhet på språkets minsta betydelseskiljande byggstenar, fonemen)
  • bokstavskännedom
  • syntaktisk förmåga (förmågan att sätta ihop och förstå meningar i talspråkliga sammanhang)

Barn behöver också utveckla sitt ordförråd, träna sig att fokusera på uppgifter (uppgiftsorientering) och utmanas kognitivt i sitt tänkande om texter som läses högt för dem. Man pratar om läsningens fem dimensioner:

  • fonologisk medvetenhet
  • ordavkodning
  • flyt i läsningen
  • läsförståelse
  • läsintresse

Inom läsforskningen är man internationellt någorlunda överens om att nybörjarundervisningen ska vara genomtänkt, strukturerad och innehålla phonics (förstå sambandet mellan språkljud och bokstav).

Målet för all läsning är att kunna förstå det som läses. En automatiserad avkodning med läsflyt är viktiga delar av läsutvecklingen.  Läsaren måste också ha tillägnat sig strategier och förmågor för att förstå det som står i texten (vilket å sin sida stöder läsflytet). Läraren har en viktig roll för elevernas utveckling av läsförståelsen. Läsförståelse uppkommer nämligen inte automatiskt som en följd av mycket läsning, utan elever måste ofta undervisas i hur de skall uppnå en god läsförståelse. Idag är läsförståelsen en mycket central förmåga i våra dagliga liv.

God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare. En god läsförmåga ökar också förmågan att ta del av skönlitteraturens spännande värld som ger möjlighet till rekreation och personlig utveckling. (prof. M. Reichenberg).

Palinscar och Brown (1984) tittade på hur goda läsare gör för att förstå den text de läser och identifierade några återkommande strategier läsarna använder sig av. Strategierna är grunden för det som har kommit att kallas Reciprok undervisning, RU.

Dessa är följande:

  • att förutspå
  • att ställa frågor
  • att klargöra otydligheter
  • att sammanfatta texten

Läs mer om läsinlärning och läsförståelse:

Skrivinlärning och skrivutveckling

Skrivandet är en process som bygger på specifika kognitiva och språkliga förmågor. Att skriva är ett viktigt redskap för att utveckla språk och tänkande. Läsutveckling och skrivutveckling hänger tätt samman, det vill säga läsande gynnar skrivutvecklingen och skrivande gynnar läsutvecklingen.

Det är viktigt att eleverna får många tillfällen att se skriftspråket användas, skriva i meningsfulla sammanhang samt öva sin egen skrivförmåga, tillsammans med kamrater och enskilt. Tidigt stöd av talsyntes och talande tangentbord förstärker sambandet mellan ljud och bokstav. Det krävs minst lika många timmars träning för att bli en god skrivare som för att bli en god läsare. Det är viktigt att i sitt skrivande skapa riktiga mottagare för att veta vem man skriver till/för.

Skrivutvecklingens fem dimensioner:

  • stavning
  • meningsbyggnad och textform
  • funktionell skrivning
  • skapande skrivning
  • intresse och motivation

Läs mer om skrivinlärning och skrivutveckling:

Verksamhetsstöd

Skolbibliotek och barnbibliotek

I Svedala kommun har skolbiblioteken en viktig roll i skolans pedagogiska verksamhet. Skolbiblioteken ska tillhandahålla skönlitteratur, faktaböcker och för skolan lämpliga texter. Skolbibliotekarien ska arbeta mot samma mål som skolans övriga verksamhet. Detta sker exempelvis genom lässtimulerande arbete, möjlighet att ge “rätt bok till rätt elev”, att tillhandahålla lättlästa böcker samt erbjuda undervisning i MIK (Medie- och informationskunnighet).

Skolbibliotekarien har också kompetens kring läskompensation. Elever i behov av läskompensatoriskt stöd kan lyssna på talböcker. Alla skolbibliotek i Svedala kommun har särskilt tillstånd från regeringen att ladda ner talböcker från MTM via Legimus.se. Eleverna kan få tillgång till tjänsten Egen nedladdning.

Skolbibliotekarien vill väcka läslust och läsglädje och arbetar därför dagligen med läsfrämjande insatser – till exempel bokprat, temaläsning, gruppläsning och utställningar på biblioteket. Andra lässtimulerande insatser är inköp av gruppläsningsböcker och evenemang som Svedalas Bokjury och Sommarboken.

Läs mer om skolbibliotek och barnbibliotek:

Modersmål och flerspråkighet

Flerspråkiga elever som ges möjlighet att utveckla sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla  kunskaper inom andra områden. Av skollagen framgår att grundskolan och gymnasieskolan ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Ett välutvecklat modersmål stödjer lärprocessen i andra språk. Elever med tidigare erfarenhet av skolgång i ursprungslandet bör tidigt få möjlighet att fortsätta sin kunskapsutveckling på modersmålet parallellt med att de lär sig svenska. Det är därför viktigt med studiehandledning på modersmålet. (Greppa språket 2012, skolverket).

Läs mer om modersmål och flerspråkighet:

IKT – Informations- och kommunikationsteknik

Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 22, ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Alternativa lärverktyg i skolan bidrar till att ge  elever ökad tillgänglighet, delaktighet och bättre förutsättningar för högre måluppfyllelse och bör vara ett naturligt inslag i all undervisning. Från och med 2017 är skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens förtydligat  i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner.

Läs mer om IKT:

Specialpedagogisk och logopedisk kompetens

Specialpedagogisk kompetens finns på skolorna till stöd för elever som behöver anpassningar i undervisningen för att utveckla och stärka sin språk-, läs- och skrivförmåga. Specialpedagoger, speciallärare och logopeder är delaktiga i arbetet kring att utveckla lärmiljön för alla elever i skolan.

Avstämning

Det finns nationella avstämningar som varje förskollärare/lärare ska genomföra:

I Svedala kommun samlar huvudmannen in :

  • Resultat från Hitta språket
  • Måluppfyllelse i svenska, årskurs 1, 2 och 3 (december och juni)
  • Nationella prov i svenska, årskurs 3, 6, 9, samt gymnasiet

Ett komplement till de nationella avstämningarna rekommenderas. Nedanstående material för kartläggningar inriktar sig på specifika förmågor inom språk-, läs-, och skrivutveckling. Materialen som föreslås är normerade för att ställa resultatet i relation till det förväntade för åldern. I tabellen redovisas vilken förmåga kartläggningen i de olika årskurserna mäter samt alternativa material som finns för att mäta just denna förmåga.

Resultaten analyseras för att få en bild av nuläget och för att bedöma hur undervisningen bör utformas framåt. Analysen genomförs i arbetslaget tillsammans med speciallärare och specialpedagog.

I följande länk finns ett urval av kartläggningsmaterial för att följa elevers språk-, läs- och skrivutveckling. I en pedagogisk läs- och skrivutredning  på individnivå rekommenderas att vissa specifika delar ingår. För råd och stöd i genomförande följ denna länk.

Läs mer om kartläggningsmaterial:

Fortsatta insatser

När man som pedagog i sina avstämningar noterar att en elev inte följer den förväntade utvecklingen trots kvalitativ undervisning bör man reflektera över vilka fortsatta insatser som kan vara till gagn för eleven. De fortsatta insatserna kan vara i form av extra anpassningar inom klassrummets ramar eller särskilt stöd.  Beslutet kring dessa insatser bör föregås av en utredning av elevs behov av särskilt stöd som visar inom vilka områden den aktuella eleven behöver extra stöd. I de avstämningar som görs ska de elever för vilka resultatet indikerar stödbehov och där pedagogen befarar att eleven inte kommer att uppnå skolans kunskapskrav skyndsamt ges stöd. 

Litteratur

Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse, Fk-årskurs 3 – Westlund, B.

Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse,  Mellanstadiet – Westlund, B.

Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse, Högstadiet – Westlund, B.

Arbeta formativt med digitala verktyg – Diaz, P.

Att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskolans och skolans tidiga årskurser – Pavey, B.

Att läsa faktatexter – undervisning i kritisk och eftertänksam läsning – Gear, A.

Att skriva faktatexter – medveten och explicit skrivundervisning – Gear, A.

Reading power : Att aktivera elevernas tänkande när de läser – Gear, A.

Att undervisa nyanlända – metoder, reflektioner och erfarenheter–  Kaya, A.

Bornholmsmodellen – språklekar i förskoleklass – Lundberg et al

Greppa Språketämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet – Skolverket

Böcker om pedagogisk användning av surfplattan – https://www.pappasappar.se/boktips/

Den meningsfulla högläsningen – Körling, A.

Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid –  Cummins, J.

Framgångsrik läs- och skrivundervisning – Tjernberg, C.

Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning – red. Barbro Bruce

Få syn på språket – Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen – Skolverket

God läsutvecklingkartläggning och övningar– Lundberg et al

God skrivutveckling – kartläggning och undervisning – Lundberg et al

Lyft språket, lyft tänkandet – Gibbons, P.

Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken – Johansson, B, Sandell Ring, A.

Nyanlända elever i mitt klassrum – språkutveckling med digitala resurser – Basaram, H.

Skrivundervisning – processinriktat skrivande i klassrummet – Tjernberg, C.

Språk i alla ämnen – handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning – Stehagen, H.

Språkinriktad undervisning: en handbok – Hajer. M, Meestringa, T.

Språklig sårbarhet i förskola och skola – barnet, språket och pedagogiken – Bruce et al.

Stärk språket, stärk lärandet – Gibbons, P

Kontaktpersoner

Språkteamet i Svedala Kommun. Om du har synpunkter eller förslag gällande informationen ovan så tar vi tacksamt emot dem.

Språkutvecklingsguiden reviderades 2023-08-17

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala