Scroll To Top

Stöd för att utveckla undervisning

Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav.

 

Planera

Planeringsstöd
Skolverkets ”Planera ett arbetsområde”

Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare.

Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering.

Vid planeringen bör läraren:
  • tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven,
  • identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper,
  • skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete,
  • välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del,
  • utgå från erfarenheter från tidigare utvärderingar av den egna undervisningen,
  • utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla så att eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen, samt
  • samordna planeringen av undervisningen med andra lärare, så att arbetsbelastningen blir rimlig för eleverna

– Skolverket

Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning.

 

Strukturera

av Kristoffer Creutz
av Kristoffer Creutz

Välstrukturerade lektioner med tydlig inledning, undervisningdel och avslutning kan både bidra till trygghet, studiero och ett
gott undervisningsklimat samtidigt som det möjliggör för dig som
pedagog att vara flexibel och fokusera på innehåll och lärande.

Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för
genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Ett stöd kan vara att utgå från lektionsstruktur på Spångholmsskolan eller från Creutzs lektionsmall. Annat stöd finner du i Cirkelmodellen, Caroline Wendles Mall för en standardiserad lektion eller Markus Anhages fyrablocksmodell.


Markus Anhages fyrablocksmodell

 

Kriterier för god undervisning

Sherp har framhållit att det inte finns någon självklar koppling mellan arbetssätt och en elevaktiv lärprocess. Arbetssätt som man vanligtvis kopplar ihop med traditionell förmedlingspedagogik kan visa sig vara ett gott exempel på elevaktivt arbete. Det är inte arbetssättet i sig som är elevaktivt utan lärprocessen som är aktiv.

Elevaktiv helklassundervisning
I den elevaktiva undervisningen står läraren inför en större grupp elever och hanterar klassen med hjälp av sin kunskap, föreläsartalang och förmåga att fånga elevernas intresse för det ämne eller kunskapsområde de är experter på. De förklarar med exempel som eleverna känner igen. Dessa lärare skapar eller tar vara på tankeutmanande situationer, ställer tankeutmanande frågor till eleverna och får dem att fundera och dra slutsatser. Läraren ger utrymme för elevernas frågor och vidareutvecklar dessa frågor. Eleverna blir därigenom medskapande i en kunskapande process.
Elevpassiv helklassundervisning
Den elevpassiva katederundervisningen styrs helt av läraren. Undervisningen är välplanerad och har ofta en innehållsmängd som inte ger utrymme för utvikningar. Stoffet står i centrum, undervisningsmaterialet dominerar och elevernas frågor och associationer i anknytning till detta påverkar inte lektionsupplägget i någon högre utsträckning. Arbetsområdet avslutas ofta med ett prov.
Läraraktiv handledning
Läraraktiv handledning innebär att läraren deltar i elevernas problemlösningsarbete efter att ha fångat upp eller skapat frågor och obalanser som eleverna har behov av att få någon ordning på. Lärarens handledning inriktas på att ge struktur åt arbetsgången, vidga och fördjupa elevernas frågor genom att utmana deras föreställningar samt att ge stöd vid informationssökning. För en aktiv handledning kan läraren behöva organisera självgående arbete för de elever som inte deltar i en handledningssituation eller dela upp en grupp elever på flera lärare.

Lärarpassiv handledning
En vanlig studiesituation är att eleverna sitter och arbetar var och en för sig. Läraren går runt och förklarar, förtydligar och hjälper eleverna. Eleverna förväntas arbeta självständigt med uppgifter i läroböcker eller arbetsblad, enligt mer eller mindre strukturerade arbetsscheman. Lärarinsatsen ligger i huvudsak i planeringen av arbetsområdet. Under själva arbetet är läraren mer passiv.

En liten andel förmedlingspedagogik eller helklassundervisning (mindre än en fjärdedel av tiden) kan för övrigt vara ett tecken på att man i för hög grad individualiserar undervisningen. Helklassundervisning under mer än tre fjärdedelar av tiden kan vara ett tecken på att läraren i för hög grad kontrollerar elevernas aktiviteter, att läraren är aktiv i högre grad och eleverna i mindre grad. Relationen reception-produktion bör vara balanserad.

Trygg, stödjande och uppmuntrande lärmiljö
Läraren skapar en positiv atmosfär
  • Läraren talar till eleverna på ett positivt sätt
  • Läraren visar värme och empati mot alla elever
  • Läraren skapar ett tillåtande klimat och strävar efter att eleverna ska känna sig trygga
  • Läraren ser till att eleverna vågar ta risker och göra försök – misstag ses som tillfällen till lärande
Läraren bemöter eleverna med respekt
  • Läraren lyssnar på vad eleverna har att säga, låter eleverna tala till punkt
  • Läraren bemöter elevernas åsikter med intresse, allvar och respekt
  • Läraren uppmuntrar eleverna att lyssna på varandras åsikter med intresse, allvar och respekt
Läraren har positiva förväntningar på eleverna och stöttar deras självtillit
  • Läraren ger eleverna talutrymme och uppmuntrar dem att delta i samtal i grupp eller helklass
  • Läraren ger positiv respons på elevernas inspel och ansträngningar
  • Läraren uppmuntrar eleverna att göra sitt bästa och att våga sikta högre
  • Läraren visar positiva förväntningar på elevernas förmåga
  • Läraren värdesätter och visar respekt för alla elevers arbetsinsatser
  • Läraren uppmärksammar på ett konstruktivt sätt elever som förefaller passiva eller oengagerade i olika aktiviteter
Läraren upprätthåller studiero
  • Läraren ingriper vid nedsättande uttryck mellan elever, negativa kommentarer, suckar, blickar etc.
  • Läraren ser till att eleverna kan utföra sina arbetsuppgifter utan att störas av kamrater
Individanpassning, variation och utmaningar
Läraren ser till att arbetet under lektionen är tankemässigt utvecklande
  • Läraren ställer öppna frågor där svaret inte är givet
  • Läraren ger eleverna möjlighet att tänka efter innan de yttrar sig
  • Läraren hjälper eleverna att utveckla sina utsagor och argumentation med hjälp av uppföljande frågor
  • Läraren använder sig endast undantagsvis av korta kontrollfrågor eller fråga-svarsmönster (dvs. IRE-mönster som inte gynnar elevernas förståelse och kunskapsutveckling)
  • Läraren ger eleverna möjligheter att reflektera och problematisera
  • Läraren ger eleverna uppgifter som stimulerar deras egen aktivitet
  • Läraren ger eleverna stöd genom att visa på och låta dem utveckla olika lärandestrategier
Läraren anpassar undervisning till eleverna i gruppen
  • Läraren tar sin utgångspunkt i elevernas erfarenheter och tidigare lärande
  • Läraren låter eleverna arbeta i olika takt med uppgifter
  • Läraren anpassar innehållet, t.ex. ämnesområde, svårighetsnivå, efter elevernas intressen och förutsättningar
  • Läraren anpassar arbetsformer efter elevernas behov och intressen
  • Läraren ger eleverna möjlighet att välja bland uppgifter med olika innehåll inom det aktuella kunskapsområdet
  • Läraren ser till att eleverna får uppgifter som är utmanande utifrån deras förutsättningar
  • Läraren ger eleverna uppgifter ”utan tak”, dvs. av sådan art att eleverna på olika sätt kan fördjupa sig och aktivt arbeta med dem under hela den avsatta tiden
Läraren ser till att elever med behov av stöd under lektionen får sådant
  • Läraren ser till att eleverna får hjälp med sitt arbete under lektionen
  • Läraren ger vid behov elever möjlighet att träna och ägna mer tid åt olika moment och aktiviteter
  • Läraren ger eleverna tillgång till de lärverktyg och hjälpmedel de behöver
Läraren varierar undervisningen
  • Läraren låter eleverna prova på olika arbetssätt och arbetsformer
  • Läraren låter eleverna få arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra
  • Läraren skapar variation och balans mellan lärarledda genomgångar och elevaktivitet
  • Läraren låter eleverna möta olika typer av medier i undervisningen, t.ex. IT.
Tydlighet i mål, innehåll och struktur
Läraren genomför en genomtänkt lektionsstart
  • Läraren välkomnar eleverna och gör en tydlig och intresseväckande lektionsstart
  • Läraren anger målen för lektionen
  • Läraren presenterar aktiviteterna som ska ske under lektionen och syftet med dessa
  • Läraren sätter in lektionen i ett större sammanhang, gör en koppling till tidigare lektioner eller till andra ämnesområden
Läraren genomför en välstrukturerad lektion
  • Läraren ger lektionen ett logiskt flöde där uppgifter tydligt hör ihop med inledande genomgångar och kunskapsmål
  • Läraren skapar överblick och sammanhang
  • Läraren skapar balans mellan lärarledda genomgångar och elevaktivitet
  • Läraren ser till att eleverna har tydliga uppgifter och roller i gruppaktiviteter
  • Läraren ser till att övergången mellan planerade aktiviteter genomförs utan att ordningen störs
Läraren ger tydliga beskrivningar, förklaringar och sammanfattningar
  • Läraren förklarar hur enskilda moment och uppgifter hör ihop med lektionens övergripande kunskapsmål eller inledande genomgång
  • Läraren använder ett språk eleverna förstår
  • Läraren sammanfattar olika moment och gör klart för sig att alla elever förstår
  • Läraren skapar en balans mellan mer avancerade uttryck och mer vardagsnära språk, mellan abstrakt och konkret
  • Läraren använder olika hjälpmedel och/eller exempel från vardagslivet för att förtydliga
  • Läraren bryter vid behov ned övergripande mål i hanterliga delmål
Läraren kontrollerar att eleverna förstått
  • Läraren ställer utvecklande frågor för att få en bild av elevernas förståelse
  • Läraren låter någon elev inför hela klassen eller elever gruppvis summera kontentan
  • Läraren går runt bland eleverna/grupperna för att fånga upp deras förståelse
Läraren gör ett tydligt sammanfattande lektionsslut
  • Läraren avslutar lektionen på ett planerat sätt
  • Läraren gör en sammanfattning av lektionsinnehållet
  • Läraren gör en anknytning till nästa lektion
  • Läraren anknyter till något annat relevant sammanhang
Uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet
Läraren använder sig av formativ bedömning under lektionen
  • Läraren följer upp hur eleverna arbetar med olika uppgifter och ger eleverna konstruktiv och uppgiftsorienterad feedback
  • Läraren använder arbetsmetoder där elevernas arbeten redovisas och bearbetas vidare vid behov
  • Läraren ger eleverna återkoppling om vad de behöver utveckla och hur de kan gå tillväga för att uppfylla kunskapskraven
Läraren ger eleverna tillfälle att reflektera över undervisningen och sitt lärande i förhållande till kunskapskraven
  • Läraren samtalar med eleverna, eller låter eleverna samtala, om vad som lärts i undervisningen
  • Läraren samtalar med eleverna, eller låter eleverna samtala, om arbetsprocesserna
  • Läraren låter eleverna utvärdera lektionens innehåll och form
  • Läraren låter eleverna få träning i att själva reflektera över och utvärdera sitt lärande

Utmaningar och kognitivt stöd

Gibbons/Cummins fyrfältare  är bra som stöd för att förstå vad en eller flera elever upplever i en undervisningssituation och hur väl undervisningen hamnar i elevernas proximala utvecklingszon.

Utmaningar och stöd

Eleverna behöver utmanande undervisning med hög stöttning t.ex. i form av tankestöttor, modeller, tekniker och verktyg som de kan använda för att ta sig an utmaningarna. Utan stödet upplevs den utmanande undervisningen som för svår och eleverna blir frustrerade. Däremot kan undervisning med hög stöttning men som saknar utmaningar upplevas som trygg samtidigt som den ger låg inlärning. Litet stöd och för få utmaningar leder till att eleverna kan bli uttråkade.

– Fundera över en lektion som du haft där eleverna verkat antingen, engagerade, frustrerade, uttråkade eller kanske alltför bekväma. Hur skulle du kunna förändra undervisningen för att utmana eleverna mer eller för att stödja eleverna bättre?

Läs mer om lärarstöd i undervisning.
Läs vidare i Skolinspektionens observationsguide.
Läs Johan Lindströms 20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv.
Ta del av Doug Lemovs föreläsning Teach lika a champion (1:31:15).
Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning.

 

Bedömning för lärande

I Svedala arbetar vi med bedömningsforskaren Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för att öka elevernas medvetenhet och lärande.

Se även Daniel Nordströms film Från (be)dömning av lärande till bedömning för lärande (26:50)

Lärares analysfrågor om bedömarpraktik
  • Tror jag att alla mina elever kan uppfylla alla delar av kunskapskraven? Vad kan hindra dem?
  • Hur vet jag att eleverna har förstått vad de ska lära sig?
  • Hur vet mina elever vad jag lägger vikt vid när jag bedömer deras uppgifter eller prestationer?
  • I vilken omfattning ger jag eleverna återkoppling som berättar om kvaliteten på arbetet/prestationen?
  • I vilken omfattning är min praktik sådan att eleverna får återkoppling som de lär av och som hjälper dem vidare i sin kunskapsutveckling?
  • Hur använder jag den återkoppling jag ger eleverna för att identifiera elevernas behov och planera därefter?
  • Hur ger jag eleverna möjlighet till att värdera det egna arbetet? I vilken omfattning bedömer eleverna varandras uppgifter/arbete efter tydliga kriterier?
  • I vilken omfattning använder jag elevernas responser/svar för att ta reda på vad eleverna förstår och för att planera den vidare undervisningen?

ur Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter.

John Hattie's checklista för Synligt lärande
1. Jag är aktivt engagerad i och brinner för att undervisa och lära.
2. Jag ger eleverna flera olika möjligheter att lära baserat på ytligt och djupt tänkande.
3. Jag känner till mina lektioners lärandemål och kriterier för måluppfyllelse och berättar om dem för mina elever.
4. Jag är öppen för lärande och att själv aktivt lära.
5. Jag har ett varmt och omtänksamt klassrumsklimat där misstag välkomnas.
6. Jag söker regelbunden återkoppling från mina elever.
7. Mina elever arbetar aktivt med att bli medvetna om sin inlärning (det vill säga, de har förmåga att göra bedömningar).
8. Jag kan identifiera framsteg i inlärningen på många olika nivåer av kursplanen i mina elevers arbete och aktiviteter.
9. Jag har en lång rad undervisningsstrategier i min dagliga undervisningsrepertoar
10. Jag använder bevis på inlärning för att planera nästa steg med eleverna.

 

TYDLIGA MÅL OCH KRITERIER FÖR FRAMGÅNG

Vad ska eleverna lära sig?

Att tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång.
I de svenska kurs- och ämnesplanerna motsvaras målen för undervisningen av de förmågor som undervisningen ska utveckla och som finns uppräknade under rubriken Syfte. Målen för elevens kunskapsutveckling motsvaras av kunskapskraven. Eleverna behöver förstå syftet med undervisningen och känna sig delaktiga i detta. Målen måste vara tydliga och begripliga för eleverna och de bör få möjligheter att lära sig förstå skillnader i kvalitet mellan olika prestationer. Detta kan ske genom att elever och lärare diskuterar och värderar exempel på arbetsprestationer av olika kvalitet eller att bedömningsexempel arbetas fram tillsammans med eleverna.

Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning.

Hur du involverar eleverna i bedömningsarbetet (11:52)

Visa exempel på hur resultatet kan se ut

Om Du blir ombedd att skriva ett juridiskt bindande dokument skulle du nog uppleva en viss osäkerhet både kring hur du skulle lägga upp texten och kring vilket språk du skulle använda. Men genom att ta del av olika exempel av både bättre och sämre kvalitet så skulle dina möjligheter att lyckas, öka. Tekniken handlar alltså om att att komplettera en instruktion eller en genomgång med olika exempel av skiftande kvalitet för att visa eleverna strategier eller modeller för hur de ska göra och hur goda kvaliteter ser ut. Det räcker inte med att visa exempel på god kvalitet. Eleven behöver variationen för att kunna urskilja vad som är bra från vad som är mindre bra, och gärna utifrån en eller ett par olika aspekter som läraren tillhandahåller t.ex. i form av en matris. Läs Kamelfrökens text att tydliggöra mål om hur hon använde elevexempel för att visa på kvaliteter. Ett sätt att arbeta med exempel är genom genrepedagogikens cirkelmodell och ett annat exempel på hur tydliga strategier kan användas ser du i filmklippet våra läsfixare. På Enlasandeklass.se kan du läsa om olika lässtrategier som eleverna kan använda vid läsning.

The Big Five

Detta är inte en av Dylan Wiliams tekniker, men fungerar för att tydliggöra mål och kunskapskrav. The Big Five är ett försök att analysera fram fem kärnförmågor i läroplanernas ”långsiktiga mål”.  De fem kan användas för att skapa tydlighet för elever och för att kunna finna gemensamma nämnare mellan ämnen, men bör användas med insikten om att de alltid måste tolkas utifrån läroplanen och alltså inte kan ersätta läroplanens mål. Göran Svanelid är upphovsmann till The Big Five och följande förklaring är hämtat från Göran Svanelids blogginlägg på hemsidan bedomningforlarande.se.

De flesta människor kopplar säkert samman uttrycket ”The Big
5” med de fem vilda djur (leopard, elefant, noshörning, afrikansk buffel och lejon) som jagas på de afrikanska savannerna. I min, och numera i tusentals andras, pedagogiska värld så står uttrycket för de fem viktigaste förmågorna i Lgr 11. De fem förmågorna har jag funnit genom att analysera samtliga skolämnens kursplaner. De återfinns syftestexten och särskilt tydliga blir de i de så kallande ”långsiktiga målen”, d.v.s. i de punkter som avslutar syftestexterna. Efter min analys fann jag att det var följande fem förmågor som ”allt” handlade om:

  • Analysförmåga
  • Kommunikativ förmåga
  • Begreppslig förmåga
  • Förmågan att hantera information
  • Metakognitiv förmåga

Klicka för att hämta The big five A3 eller The big five och förmågorna i Lgr11. Filerna är hämtade från Facebookgruppen The Big Five, en grupp där läroplanens förmågor, diskuteras och analyseras. Läs också artikel i Lärarnas nyheter. Du kan även se föreläsning där Göran Svanelid föreläser om TB5, del1(1:27:42) , del2(1:12:05), eller titta på animationen Lgr11 och TheBig5 (4:17). Camilla Allequist, Svärtingehus skola i Norrköping har gjort en saga för de minsta där de fem stora djuren på savannen förklarar de fem förmågorna i TB5. Sagan heter ”Kvällarna på savannen”.

Fler undervisningstekniker
  • Att konkret förklara mål, innehåll, bedömnings-kvaliteter och kvalitetsskillnader Beskriv vad eleven ska kunna efter undervisningen. Titta på bloggen Flippat klassrum, där bland annat förmågorna och pedagogiska planeringar presenteras i filmform.
  • Dela undervisningsmålen med eleverna Detta kan göras i början av lektionen, men kan också göras en bit in i undervisningen och tänk på att referera till detta under undervisningens gång.
  • Lektionsuppdrag En variant på att dela målen genom att inleda lektionen med att ge eleverna ett uppdrag: ”I slutet av lektionen ska ni kunna gissa vad målet för lektionen har varit”.
  • Transparent bedömning Att berätta för eleverna vad som bedöms/räknas och vad som inte bedöms/räknas
  • Planera frågor Planera utifrån de frågor som du vill att eleverna ska kunna ställa eller besvara efter lektionens slut.
  • Måldialog Ett strukturerarat lärande och reflekterande samtal mellan lärare och elev, om bedömning – om målens innebörd och kunskapskravens betydelse:
    • Vad menas med att…?
    • När behöver du kunna det?
    • Hur kan du göra för att lära dig?
    • Vem kan du lära dig med?
    • Hur kan du visa att du kan?
    • När vet du att du verkligen kan?”
  • Att arbeta med matriser Att arbeta med matriser för att tydliggöra förväntningar på uppgiften.
  • En perfekt lösning Låt eleverna samarbeta för att komma fram till en perfekt lösning på en uppgift, vilket kan vara ett svar, en text eller något annat. Till exempel kan eleverna få i uppgift att var och en på sitt håll lösa uppgiften för att sedan, i grupp, värdera, jämföra och korrigera. De ”perfekta lösningarna” kan sedan användas som målbilder för ett individuellt arbete.
  • Odd man out Ge elever 3 eller 4 arbeten att bedöma och be dem enas om vilken som ska bort? Detta tvingar eleverna att ta ställning till kriterier och ta beslut om vad som särskiljer kvaliteter. Ibland ska något bort för att det är utmärkt, ibland för att det inte är tillräckligt bra, ibland av någon annan anledning.

Frågor som utgår ifrån Dylan Wiliams fem nyckelstrategier: Frågorna kan användas som stöd för att få syn på och diskutera kvalitéer i  undervisning/verksamhet.
– Elevfråga
– Lärarfråga

Fråga 1 )
– Vi pratar om mål för undervisningen i skolan
– Jag pratar om mål för undervisningen med mina elever
Aldrig – ibland – ofta – dagligen

Fråga 2)
– Jag kan förklara vad jag lärt mig under dagen
– Eleverna kan förklara vad de lärt sig under dagen
Nej – om jag får stöd – om det intresserar mig – på egen hand

Fråga 3)
– Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena
– Eleverna vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena
Nej – i vissa fall – i de flesta fall – ja

Fråga 4)
– Läraren använder olika exempel för att förklara
– Jag använder olika exempel för att förklara
Sällan – ibland – ofta – alltid

 

SKAPA AKTIVITETER SOM SYNLIGGÖR LÄRANDE

Vad kan de redan?

Att möjliggöra effektiva klassrumsdiskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som skapar synliga tecken på elevernas lärande.

Undervisningen bör utformas så att det framgår både för lärare och för elever i vilken utsträckning eleverna har lärt eller förstått dvs. var de befinner sig i förhållande till målen. Den formativa bedömningen är en del av undervisningen. Kvaliteten på de uppgifter som eleverna arbetar med eller de frågor som ställs i klassrummet har betydelse för om eleverna får möjlighet att visa sina kunskaper. Med utgångspunkt från den information läraren samlar in om elevernas kunskaper kan läraren göra ändringar i sin planering och undervisning för att bättre kunna möta elevernas behov och förutsättningar.

Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning.

Multimedverkande frågor

Om du använder dig av traditionell handuppräckning i klassrummet, det vill säga att eleverna räcker upp händerna för att svara på frågor, så är det oftast bara en liten del av elevgruppen som aktiveras och vars utveckling gynnas. Genom att använda multimedverkan kan du få hela klassen att bli aktiv vilket ökar samtliga elevers lärande. Tekniken går ut på att istället för att kasta ut frågor då och då, så ägnas tid till att planera ett fåtal frågor. Frågorna ska vara av öppen karaktär och eleverna ska få ett begränsat antal svarsalternativ (4-5).

 Exempel:
Från vilket år skulle du säga att andra världskriget var ofrånkomligt?
1) 1914       2) 1929       3) 1932       4) 1939

Det är lätt att förledas till att tro att t.ex. 4:a är det ”rätta svaret”, men en elev som till exempel hävdar att svar 2 är rätt kanske har ett resonemang kring att börskraschen 1929 är en viktig bidragande orsak till 2:a vk och har därmed visat att denne kan se orsak och samband i historia.

När läraren ställer frågan till klassen ska samtliga elever besvara den samtidigt, t.ex. genom att hålla upp en skylt med en bokstav/siffra, hålla upp ett eller flera fingrar eller genom att skriva svaret på ett papper. Alla svar blir synliga samtidigt och läraren kan dela ut ordet till olika elever för att få höra resonemang bakom svaren. Det finns många varianter på denna teknik och ett sätt att aktivera eleverna ytterligare kan vara att eleverna få prata ihop sig två och två innan de håller upp sina svar. På det viset har de fått resonera och pröva sina tankar innan de lyfts i klassen.

Se animation om multimedverkande frågor (2:10).

Elevaktiverande handuppräckning

Om du använder multimedverkande frågor kan handuppräckning istället användas till andra saker än för att svara på frågor. Om du upplever att eleverna är ofokuserade eller om du vill ha klassens uppmärksamhet för att lyfta en fråga eller ge ett exempel kan du använda handuppräckning. Instruera eleverna att när du räcker upp handen så vill du att de ska:

– Vända sig framåt, tystna och sträcka upp handen
När alla händer är uppe vet du att du har klassens uppmärksamhet och att de är mottagliga för det du har att säga. Elever som inte ser att du räcker upp handen märker snart att kamraterna tystnat och sträckt upp händerna.

Att aktivera eleverna i en diskussion

Effekten som du får vid multimedverkande frågor, att alla elever aktiveras, kan även uppnås i spontana klassdiskussioner. Istället för att ge ordet till de elever som tänker snabbt och räcker upp handen först, kan ordet ges till en elev antingen slumpartat, att namnet dras ur en hög, eller genom att använda en förberedd lista så att alla är garanterade att få ordet vid något tillfälle. Dylan Wiliam vill att det ska vara mindre ”pingpong” i klassrumsdiskussionerna, att läraren kastar ut en fråga till eleverna som svarar tillbaka till läraren som sedan kastar ut en ny fråga. Istället vill han ha mer ”basket”, att läraren ställer en fråga till en elev som först får svara, för att sedan kasta den vidare till en annan elev som får kommentera och kanske ställa en fråga som en tredje elev får besvara. Allt för att aktivera eleverna! Om en elev inte känner att den kan svara får den ta hjälp av kamrater, för att därefter värdera de svar som kamraterna gett. På så sätt har eleven aktiverats och ges möjlighet att reflektera kring frågan samtidigt som en acceptans för att ”fel” svar inte är dåliga svar.

En variant på ovanstående kan användas för att aktivera elever som lyssnare när en kamrat redovisar. Före redovisningen får eleverna veta att någon i klassen kommer att få sammanfatta det viktigaste i det som sägs. Efter redovisningen slumpas en elev som återger innehållet, därefter kan ytterligare någon elev göra en sammanfattning eller komplettera den första elevens svar.

Exit pass/ lärkvitto

För att undvika att syftet med den enskilda lektionen inte uppnås och att elever missförstår kritiska aspekter och därmed inte har de kunskaper som krävs för det fortsatta arbetet kan du använda dig av ett så kallat lärkvitto. Ett lärkvitto är en fråga som läraren förberett och som testar om eleverna förstått det som lektionen syftat till att lära ut. Lektionen avslutas med att läraren ställer den förberedda frågan till eleverna, och som de måste besvara och lämna in för att få lämna lektionen, därav namnet. Läraren kan snabbt läsa igenom elevernas svar och får då en uppfattning om hur väl undervisningen fallit ut. Läraren behöver varken spara eller ge återkoppling på elevernas svar, men bör anpassa nästa undervisningstillfälle efter utfallet. Om alla elever visat att de förstått så kan undervisningen fortsätta som planerat. Är det ett fåtal som inte förstått finns alltid möjligheten att hjälpa dem enskilt. Skulle det visa sig att det är många som inte förstått det väsentliga så bör nästa undervisningstillfälle ägnas åt att lösa svårigheterna. Läs Fredagsprov och Gensvar direkt på LR-bloggar och se Kristoffer Creutz lektions-vlogg för att ta del av goda exempel på lärkvitton. En variant på lärkvitto kan göras i form av en entrance ticket där eleverna måste kunna besvara en fråga innan de får komma in i klassrummet. Denna fråga kan t.ex. baseras på lärkvitto-svar från föregående lektion.

Fler undervisningstekniker
  • Ställ frågor som skapar tänkande, öppna och rika frågor, se filmen Feta frågor i BFL och Questioning toolkit. En god idé kan vara att reflektera och värdera de frågor som man väljer att ställa. Det gör det möjligt att identifiera och välja ut bra frågor, centrala frågor som för lärandet framåt.

– En modell för frågor som synliggör tänkande, är Varför är ___ ett exempel på ___ ?-frågor. Istället för att t.ex. fråga om ”Är magnesium en metall?” kan läraren fråga ”Varför är magnesium ett exempel på metall?”. Genom att formulera frågan enligt modellen möjliggör vi för läraren att få syn på elevens tankar istället för om de har ”rätt” eller ”fel”.

– En annan typ av frågor är kontrastfrågor. Istället för att fråga ”Hur var livet under apartheid?” kan läraren fråga ”Hur skilde sig livet för svarta och vita åt under apartheid?”. ”Är fladdermusen ett däggdjur?” kan istället formuleras som ”Varför är fladdermusen ett däggdjur men inte pingvinen?”

Utöka responstiden Viktigt att ge eleverna tid att funderar efter det att man ställt en fråga, ett vanligt misstag är att man inte lämnar utrymme för tanke.

Följdfrågor skapar möjlighet till fördjupning och meningsfulla tillrättavisningar/guidning

Lärandefokus Flytta fokus från att leta efter det ”rätta svaret” till att hjälpa eleven utveckla sitt kunnande.

Formativa fraser Klicka här för att läsa om 28 formativa fraser som kan användas för leda elever till tankar om hur de ska agera för att utvecklas.

  • Att synliggöra lärande och missförstånd

– Den grumligaste punkten (muddiest point) Att ta reda på vad eleverna tyckte var svårt. Se animation där tekniken förklaras>>

Diagnostiska frågor – använda frågor som synliggör elevens förståelse t.ex. ”Kan en triangel ha två räta vinklar?”

Besvara påståenden, att läraren använder sig av påståenden som eleverna måste tänka kring och förhålla sig till t.ex. ”Det var Rysslands fel att första världskriget bröt ut!”

On the fly assessment, att snabbt ta reda på vad eleverna i en klass uppfattat av lektionen, vilket kan göras med en fråga som alla besvarar via GoogleDocs eller att skriva ner svaret på en fråga.

  • Alignment (undervisning där syfte, innehåll och utvärdering/bedömning tydligt knyts samman)
  • Flippat klassrumFlipped classroom där lektionstiden är lika med ”tid med läraren”. Läraren Karin Brånebäck har gjort en jämförelseguide mellan det traditionella och det flippade och på Kunskapshubben.se finner du Årstaskolans bibliotek med flippade filmer. Ta också del av exempel på flippfilmer av lärare på Marbäckskolan, i Svedala. Matris för hur du kan tänka flippat kring vanliga läxor.
  • Utvärdera undervisning

– Vad är anledningen till att det gick bra/dåligt?

– Varför är detta bra/problematiskt?

– Hur kan eleverna ha tänkt?

– Hur undervisade jag om det här?

– Hur vet jag att det gick bra eller dåligt?

  • 3-2-1-metoden Låt eleven utifrån lektion, tema, nästa dags arbete, finna något av följande:

– 3 saker du lärt dig, 2 frågor du har, 1 sak du vill dela med dig av.

– 3 likheter mellan, 2 förutsägelser, 1 något annat.

– 3 saker som var viktigast, 2 frågor, 1 sak jag vill lära mig mer om. Et c

  • Name in a hat (finns som app), namn på glasspinnar eller lista för att kunna systematiskt slumpa fram vem som ska aktiveras under en lektion t.ex. ställa en fråga, sammanfatta, reflektera et c
  • Tankekartor Använd dig av tankekartor kopplade till förmågorna för att synliggöra helheten. Se exempel gjort av (Malin Forsberg, lärare i Göteborg)
  • Tänkande tummar Eleverna använder tummen för att visa om de håller med eller inte håller med ett påstående, ”Är talet på tavlan rätt uträknat?” eller för att visa om de förstår eller inte förstår det som håller på att behandlas i undervisningen (uppåt=förstår, åt sidan=osäker eller nedåt=förstår inte). Tanken är att läraren genom ”tänkande tummar” snabbt kan få en bild av hela klassens tankar/förståelse.
  • Lektionsreferat Lektionen avslutas med att läraren går igenom allt som har hänt under lektionen, från start till slut. Denna uppgift kan även ges till elever som med fördel kan vara informerade om sitt uppdrag redan vid lektionens början.
  • Speed-dating Eleverna får parvis prata med varandra under en minut, 30 sekunder per person, om om vad de lärt sig. När en minut har gått, byter eleverna samtalspartner och får ännu en gång formulera sig under 30 sekunder.
  • PMI-analys Låt eleverna utvärdera lektionen med hjälp av en PMI-analys (plus, minus, intressant). Vad var bra med lektionen? Vad var mindre bra? Vad var intressant och fick dem att tänka till?
  • Inlärningslogg Eleverna får ett antal frågor eller meningar som inte är avslutade och som syftar till att hjälpa eleverna att få syn på sitt lärande. Exempel på en muntlig variant.
  • Bästa felet Läraren inleder lektionen med en uppgift och uppgiftens syfte är att avslöja hur eleverna tänker kring ett visst problem. Eleverna skriver sina lösningar på lappar som samlas in.  En snabb genomläsning är allt som behövs för att hitta goda exempel på misstag som eleverna gör och ett par av dessa plockas ut för gemensam analys i klassen. Se hur läraren Leah Alcala gör när hon arbetar med My Favorite No.

Frågor som utgår ifrån Dylan Wiliams fem nyckelstrategier: Frågorna kan användas som stöd för att få syn på och diskutera kvalitéer i  undervisning/verksamhet.
– Elevfråga
– Lärarfråga

Fråga 5)
– Jag deltar i samtal i undervisningen genom att säga vad jag tycker
– Eleverna deltar i samtal i undervisningen genom att säga vad de tycker
Aldrig – ibland – ofta – dagligen

Fråga 6)
– Läraren utvärderar undervisningen
– Jag utvärderar undervisningen
Sällan – efter längre tid – efter en kort tid – varje lektion

Fråga 7)
– Jag får möjlighet att visa vad jag kan på flera olika sätt
– Eleverna får möjlighet att visa vad de kan på flera olika sätt
Aldrig – ibland – ofta – alltid

 

ÅTERKOPPLING SOM FÖR LÄRANDET FRAMÅT

Hur ska eleven göra för att komma vidare?

Att ge feedback som utvecklar lärandet, återkoppling som får mottagaren att tänka.
Läraren, men också eleven själv och andra elever, kan ge återkoppling som kan föra lärandet framåt. Återkopplingen bör kunna användas av eleven för att minska avståndet mellan nuvarande förmåga och den förmåga som undervisningen syftar till att utveckla. Den kan också bidra till att stärka en dialog mellan lärare och elev om hur eleven ska göra för att närma sig målen.

Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning.


Så kan du arbeta med formativ bedömning (4:00)

Two stars and a wish - Två stjärnor och en önskan

Som lärare kan det vara svårt att begränsa omfattningen av och arbetet med återkoppling och en grundregel kan vara att återkopplingen ska skapa mer arbete för eleven, det är det som får dem att utvecklas, än vad som krävs av läraren för att ge den. En alltför ambitiös återkoppling kan få effekten att eleven inte vet var de ska börja fokusera och Two stars and a wish är ett sätt att skapa en modell för återkoppling som är rimlig för eleven att ta emot och lära sig av. Som namnet, Two stars and a wish, antyder ska återkopplingen fokusera på två saker som eleven visat i sin prestation, samt en sak som eleven kan utveckla. Eleverna får alltså en återkopplingen som ger eleverna svar på vad de har gjort som de ska försöka åstadkomma igen och samtidigt får de en utmaning att arbeta vidare med. Samma modell kan användas när eleverna tränas i kamratbedömning och ger varandra respons. Läs om kamratbedömning på Svedalas Förstelärare bloggar och se Två stjärnor och en glödlampa (6:46)

Återkoppling genom anpassning

Som nämndes om metoden Två stjärnor och en önskan, kan det vara svårt att begränsa omfattningen av och tiden som läggs ner på återkoppling till eleverna, men all återkoppling behöver inte ske som feed-back till varje enskild elev. Återkoppling genom anpassning avser återkoppling till elever i form av att undervisningen anpassas efter elevernas behov i det arbete som just då pågår, så som med tekniken Exit pass. Till exempel kan en lärare vars elever arbetar med att skriva texter, samla in texterna i slutet av lektionen och läsa igenom dem. Istället för att kommentera till varje enskild elev, skapar läraren sig en bild av vad eleverna behöver mer undervisning kring och vid nästa lektionstillfälle kan läraren inleda med att lösa några av de svårigheter som uppmärksammats.

Fler undervisningstekniker
  • GPS-metoden Vart ska vi? Var är vi? Hur ska vi komma dit?
  • Ge återkoppling som bekräftar, utmanar och klargör

– Återkopplingen kopplas till uppgiften, lärandet

– Återkoppling som får konsekvenser och leder till revidering av arbete/tanke

– Gå från görandeåterkoppling till lärandeåterkoppling

– Bekräfta det som är bra och tala om varför

– Vad behöver förbättras och varför

– Ge feedback utifrån vad eleven skulle ha lärt sig/lärandemål

– Återkoppling ska generera tänkande (fokus på hur de ska gå vidare)

  • Ta reda på om eleven förstår feedbacken

– Vad ska du göra nu?

– Förstår du varför?

– Hur kommer du lägga upp ditt fortsatta arbete?

– Vad vill du att detta ska resultera i?

  • Från den kollektiva återkopplingen till den individuella

– Kamratbedömning/opponering kan vara ett sätt att ge individuell återkoppling

– Feedback utifrån matriser kan vara ett sätt att skapa förutsättningar för självskattande feedback

  • Ge bara halva svaret, att berätta för eleven vad för problem som finns i arbetet men att låta eleven själv finna och bearbeta det t.ex. ”du har ett argument i detta stycket som saknar exempel” eller ”du har gjort fyra särskrivningar i andra stycket”.
  • Ge tid för bearbetning av återkoppling Återkopplingen ska ge eleven mer arbete än det tog för dig som lärare att ge återkopplingen.
  • Planera för användning av återkoppling Planera in hur eleven ska arbeta med återkoppling till exempel att eleven tar med gensvaret till nästa arbete.

Frågor som utgår ifrån Dylan Wiliams fem nyckelstrategier: Frågorna kan användas som stöd för att få syn på och diskutera kvalitéer i  undervisning/verksamhet.
– Elevfråga
– Lärarfråga

Fråga 8)
– Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet
– Eleverna får veta hur det går för dem i skolarbetet
Sällan – efter längre tid – efter en kort tid – direkt i undervisningen

Fråga 9)
– Vad händer när du får veta hur det går för dig
– Vad händer överlag när eleverna får veta hur det går för dem
Ingenting – de vet vad de lärt sig – de vet vad de ska gå vidare – De vet hur och vill arbeta vidare med de tips de fått

 

ATT AKTIVERA ELEVERNA SOM RESURSER FÖR VARANDRA, GENOM TILL EXEMPEL KAMRATBEDÖMNING

Hur kan eleverna stödja varandras lärande? 

Aktivera eleverna som lärresurser för varandra

När elever bedömer varandras arbete och ger återkoppling kan det bidra till att de blir mer förtrogna med hur uppgifter av olika kvalitet ser ut. Deras förmåga att göra självbedömningar kan stärkas genom ett aktivt arbete med kamratbedömning.

Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning.

Kamratbedömning

Det finns många olika metoder för att låta eleverna bedöma varandras arbeten, men oavsett hur det görs är det viktigt att eleverna tränas i hur det ska göra och vad de ska fokusera på i sin bedömning. Genom att ge eleverna hållpunkter kring vad de ska titta efter, både kring det kamraten uppvisat och kring det som är önskvärt att förbättra, ökar kvaliteten på responsen och genom att introducera Two stars and a wish får eleverna hjälp med att balansera bedömningen. När elever arbetar med kamratbedömning sker reflektion kring den egna prestationen vilket starkt bidrar till elevernas lärande:Kan man göra på det viset? Har jag gjort så här? Så vill jag också göra!

Att lära varandra

I en klass där kunskaperna kring något specifikt i undervisningen skiftar, vilket kan ha synliggjorts genom t.ex. genom en Exit pass föregående lektion, kan läraren utnyttja eleverna som lärresurser för varandra. De elever som känner sig säkra sätts samman med elever som ännu inte förstått och får till uppgift att instruera och förklara för sina kamrater. Det finns forskning som säger att elever har lättare att ta till sig återkoppling som de får av sina kamrater än om läraren säger samma sak. De säkra eleverna utmanas genom att behöva klargöra sina tankar så att någon annan kan förstå dem och de elever som ännu inte förstått får hjälp att förstå utan att känna sig bedömda av sin lärare.

Fler undervisningstekniker
  • Modellera En framgångsrik teknik att använda när eleverna ska lära sig något nytt, är att arbeta igenom modellen tillsammans med eleverna. På så sätt kan eventuella frågor och missförstånd klargöras och eleverna vet vad som förväntas av dem.
  • Låna kompetens av varandra t.ex. kan elever som lärt sig ett moment i undervisningen i sin tur visa de som ännu inte har gjort momentet. En annan variant kan vara att låta gruppmedlemmar få olika ansvarsområden i ett gruppsamtal t.ex. samtalsledare, observatör, sammanfattare et cetera.
  • På turné Avbryt pågående arbete och uppmana eleverna att resa sig upp och cirkulera runt i klassrummet för att titta på/värdera/inspireras av de andra elevernas arbeten.
  • Utvärdera proffsen Diskutera feedback i TV (t.ex. X-factor) – Vad är bra? Vad vill de själva ha för feedback?
  • Think, pair, share (snöbollsmodellen). Börja med att låta eleverna reflektera/besvara en fråga individuellt. Därefter paras de ihop två och två och diskuterar med/värderar/ställer frågor till varandra för att slutligen antingen paras ihop med ytterligare ett par eller för att lyfta tankar/svar/frågor i helklass.
  • Feedback utifrån preflight checklist En checklista som eleverna kan ha som stöd då de går igenom varandras arbeten. Det kan handla om att formalia, olika punkter som ska finnas med, olika kvaliteter som ska värderas i texten. Syftet är att hjälpa eleverna att ge kvalitativ och relevant feedback till varandra.
  • Kamratbedömning av objekt och inte av subjekt Låt grupper av elever bedöma andra gruppers elevarbeten. Om den vars text blir bedömd inte är närvarande vid bedömningen, blir det lättare för eleverna att förstå vikten av att feedbacken är begriplig för mottagaren och att det är en text och inte är en person som ska bedömas.
  • Karusellen Genom denna brainstormteknik, kan du få en grupp elever att snabbt skapa många idéer. Varje grupp består av 3-5 elever som alla fått en penna i gruppens färg. Under 2-5 minuter ska medlemmarna skriva ner så många idéer som möjligt. Nästa steg är att alla grupper lämnar sitt papper och sina idéer och förflyttar sig ett steg medurs. Nu sitter gruppen vid en annan grupps idépapper och ska under de nästa 2-5 minuterna komplettera den andra gruppens idépapper. Övningen fortgår tills alla grupper har brainstormat på alla papper för att slutligen vara tillbaka vid sin egen ursprungsstation. Den sista uppgiften för gruppen blir att värdera de idéer som de nu har framför sig, för att sedan börja arbetet.
  • Skapa en lärvägg i klassrummet En anslagstavla där elever kan skriva upp/sätta upp frågor som uppkommer i undervisningen. Uppmuntra eleverna till att försöka besvara varandras frågor.
  • Undervisningstips till tusen kallas en lektionstipsbank som finns utlagd på Lektion.se Här finner du allt ifrån tips på hur du skapar diskussioner till hur du kan arbeta med grupp- och pararbete.

Frågor som utgår ifrån Dylan Wiliams fem nyckelstrategier: Frågorna kan användas som stöd för att få syn på och diskutera kvalitéer i  undervisning/verksamhet.
– Elevfråga
– Lärarfråga

Fråga 10)
– Vi hjälper och stöttar varandra i skolarbetet
– Eleverna hjälper och stöttar varandra i skolarbetet
Aldrig – ibland – ofta – alltid

Fråga 11)
– Vi tränar på att bedöma varandras arbeten
– Eleverna tränar på att bedöma varandras arbeten
Aldrig – sällan – ibland – ofta

Fråga 12)
– Jag använder mig av de tips som jag får av mina kamrater i klassen
– Eleverna använder sig av de tips som de får av sina kamrater i klassen
Aldrig – sällan – ibland – ofta

 

ATT FÖRMÅ ELEVERNA ATT TA LÄRANDET I EGNA HÄNDER, GENOM TILL EXEMPEL SJÄLVSKATTNING

Hur kan eleven bedöma och styra det egna lärandet?

Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess

Elevens förmåga att ta ansvar för och styra det egna lärandet kan stärkas genom att eleven ges möjlighet att lära sig att själv bedöma sitt arbete.

Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning.

Att låta eleven leda sitt utvecklingssamtal

Att låta eleven förbereda och leda sitt eget utvecklingssamtal är inget som Dylan Wiliam presenterat, men som sker på många håll i Sverige. Ett samtal som eleven förberett tillsammans med lärare och ibland med andra elever som stöd, bidrar till att öka elevens medvetenhet och till att minska risken med att utvecklingssamtalet inte blir ett en- eller tvåpartssamtal, utan det trepartssamtal som det är tänkt att vara. Läs mer om elevledda utvecklingssamtal

Tillgång till nödbroms

Dylan Wiliam hävdar att om du ger eleverna fungerande kommunikationskanaler så kommer eleverna också att använda dem. Tanken är att skapa möjlighet för elever att på
ett enkelt och inte alltför utmärkande sätt kunna signalera när läraren tappat dem i undervisningen eller då de behöver ytterligare stöd och hjälp för att förstå. Till exempel kan läraren dela ut pappmugggar med tre olika färger till eleverna. Eleverna instrueras att visa hur väl de hänger med i undervisningen genom att välja att synliggöra en av färgerna. Grön mugg betyder att eleven hänger med i undervisningen, gul betyder att eleven har svårt att förstå och röd att läraren helt har tappat eleven. Om det dyker upp gula eller röda muggar är det en tyst signal till läraren att stanna upp och lösa de svårigheter som uppkommer t.ex. genom att låta någon av de ”gröna” eleverna berätta hur de uppfattat/förstått det som lektionen handlar om. Elever med röda muggar behöver alltså inte räcka upp handen och säga att de inte förstår, vilket kan bidra till att fler elever markerar när de inte hänger med i undervisningen. När muggarna är gröna igen betyder det att undervisningen kan fortsätta. Naturligtvis behöver det inte röra sig om färgade pappmuggar, utan vad som helst kan användas, så länge det finns en tydlig överenskommelse kring hur det ska fungera. Till exempel kan eleven lägger en penna i hörnet av bänken för att visa att de inte förstår.

Fler undervisningstekniker
  • PMW (Paint My Way), en framgångskarta – Låt eleverna synliggöra, konkretisera och måla ut sin förståelse, kunskaps- och begreppsbildning inom ett visst ämne eller temaarbete genom att arbeta med tankekartor. Modellen är utarbetad av Josef Holmqvist och beskrivs i en artikel på Skollyftet och i denna film.
  • Checklistor (preflight) En checklista som eleven ska gå igenom innan han eller hon lämnar in ett arbete. Det kan handla om att man ska ha läst igenom allt, låtit någon annan läsa, kolla att man förstår alla ord man använder och att man annars slagit upp dem. Eleverna lär sig redigera sig själva.
  • Självbedömning – utifrån mål, matriser, exempel, ”two stars and a wish” eller The Big Five et c
  • Fokusera på att lära eleverna att tänka ”Jag förstår inte” istället för ”Jag kan inte”
  • Tre före mig/C3B4ME (See three before me) – att träna eleven i att ta ansvar. Eleverna ska alltid försöka undersöka tre källor innan läraren tillfrågas. Dessa källor kan vara alltifrån böcker, klasskamrater, internet, instruktioner et c, innan läraren tillfrågas.
  • Rollspel Låt eleven bli programledare och leda diskussioner
  • Granska läraren Läraren förklarar för eleverna att vissa saker ofta blir fel när lärare ska ha undervisningsgenomgångar och därför behöver läraren elevernas hjälp att upptäcka och skriva ner så många av dessa misstag som möjligt. Därefter kan eleverna paras ihop för att plocka fram ett par punkter att diskutera och klargöra i helklass.
  • Loggbok, där eleven får reflektera kring sitt lärande. T.ex. kan eleven skriva ner vad de lärt sig och vilka frågor som uppkommit under lektionen. En loggbok kan användas tillsammans med flera andra tekniker såsom ”Exit pass” eller GPS-metoden.
  • Här är tre olika sätt att organisera elevernas självvärdering:

1. Stanna upp och reflektera: Eleverna utvärderar sitt eget arbete genom att ta en paus på några minuter och reflektera över vad de har lärt sig t.ex. genom att använda sig av en trappmodell se film från Älvängenskolans trappa (12:45)

2. Leta efter progressionen i sitt eget lärande: Eleverna utvärderar och väljer ut något i sina egna arbeten som bevis för lärande och utveckling. De måste kommentera hur de ser att de har förbättrats.

3. Arbeta mot kriterier: Eleverna reflekterar kring sitt eget arbete utifrån kriterier som bestäms i förväg för uppgiften. Eleverna bör leta efter bevis på att de uppfyller kriterierna. Har de gjort vad som krävs för att nå sitt mål?

  • Involvera eleverna i planerandet av både innehåll och arbetssätt i undervisningen. Genom att låta eleverna förstå förväntningarna (vad som ska läras) gärna genom exempel, och möjligheterna att nå dit (hur det ska läras) blir elevens arbete effektivare samtidigt som tydligheten ökar. Att huret fungerar kan utvärderas och diskuteras tillsammans med eleverna under arbetets gång och förändras.
  • Nästa gång Detta är en variant på lärkvitton, och syftar till att göra eleverna mer delaktiga i planerandet av undervisningen. Lektionen avslutas med att eleverna får svara på tre frågor:

1) Det här jag nöjd med:

2) Det här vill jag arbeta vidare med nästa gång?

3) Det här vill jag att vi går igenom nästa gång?

Efter lektionen går läraren igenom vad eleverna skrivit för att kunna anpassa nästa lektion efter elevernas önskningar. Om läraren är tydlig med att knyta nästa lektion till vad som kommit fram i nästagång-lapparna bidrar det till att öka elevernas motivation och känsla av delaktighet.

  • Veta – tro – lära Genom att låta eleverna reflektera utifrån nedanstående frågor kan du på ett enkelt sätt göra dem delaktiga i planerandet av undervisningen. Frågorna är:

1) Vad vet du med säkerhet redan idag om ämnet?

2) Vad tror du dig veta, men som du inte är helt säker på?

3) Skriv ner frågor som du skulle vilja ha svar på?

4) Hur kan vi tillsammans ta reda på svaren på dessa frågor?

Börja med att presentera det ämnesområde som ska behandlas, gärna tillsammans med relevant centralt innehåll från kursplanen. Därefter ställer du en fråga åt gången och varje fråga följs upp med 5 minuters kortskrivande. När alla frågor besvarats samlas elevernas reflektioner in. Nu vet du vad eleverna känner att de vet, vilka föreställningar de har om ämnet och vad de är nyfikna på och vill lära sig mer om. Utifrån denna kunskap kan du nu planera undervisningen i ämnesområdet.

Frågor som utgår ifrån Dylan Wiliams fem nyckelstrategier: Frågorna kan användas som stöd för att få syn på och diskutera kvalitéer i  undervisning/verksamhet.
– Elevfråga
– Lärarfråga

Fråga 13)
– Jag kan bedöma mitt eget arbete
– Eleverna kan värdera/bedöma sina egna prestationer
Nej – om de får stöd – om det intresserar dem – på egen hand

Fråga 14)
– Jag säger till om det är någonting som jag inte förstår
– Eleverna säger till om det är någonting som de inte förstår
Sällan – ibland – ofta – alltid

Fråga 15)
– Jag arbetar med det som jag behöver förbättra
– Eleverna arbetar med det som de behöver förbättra
Nej – om de får stöd – om det intresserar dem – på egen hand

Fråga 16)
– Jag får vara med och planera undervisningen
– Eleverna får vara med och planera undervisningen
Sällan – ibland – ofta – alltid

 

Läs Joakim Nilssons blogginlägg Lärare i Svedala berättar om sin BFL-resa och Synligt lärande – en obekväm, men ärlig kompis.  Fler blogginlägg där förstelärare i Svedala skriver om BFL i undervisningen finner du genom att klicka på Exempelfliken, under respektive BFL-strategi.

 

Språkutvecklande arbetssätt

För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet. Språket ger oss möjlighet att bli delaktiga i samhället.

Cirkelmodellen

Cirkelmodellen utvecklades i Australien då den på 1990-talet utvecklades i samband med andrapråksundervisning av aboriginer. I modellen arbetar eleverna med texter i fyra olika faser. I den första fasen inventeras klassens samlade förkunskaper inom temat och eleverna breddar sina kun- skaper bland annat genom att intervjua kunniga personer och läsa litteratur inom ämnet. I den andra fasen arbetar eleverna med att analysera modelltexter från den genre som de ska skriva i. Det handlar om att veta syftet med texten, vilken struktur som är typisk och vilka språkliga drag som utmärker genren. Den tredje fasen innebär att eleverna tillsammans med läraren skriver en gemensam text inom genren. Därefter skriver eleven i fas fyra, antingen själv eller tillsammans med en kamrat, sin egen text med den gemen- samma texten som förebild.

Cirkelmodellen

Fas 1 Bygga upp kunskap om ämnesområdet

  • tankekarta
  • lista frågor som eleverna vill ha svar på
  • arbeta med ämnesspecifika och dubbeltydliga ord – intervjua

Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder

  • läsa och visa förebilder på genren
  • uppmärksamma textens struktur och språkliga drag

Fas 3 Skriva en gemensam text – modellera

  • läraren skriver och för arbetet framåt
  • eleverna kommer med förslag på formuleringar
  • tillsammans diskuterar man ordval, satsföljd och struktur
  • när texten är klar kopieras den till alla elever som ett viktigt läromedel

Fas 4 Skriva en individuell text

  • eleverna skriver enskilt eller parvis

(ur Genrepedagogik i Vänersborg  – cirkelmodellen)

Språket bär kunskapen

 

 

 

 

Språket bär kunskapen (28:28)
Cirkelmodellen – cykel för undervisning och lärande (34:23)

Läs vidare på Skolverket Cirkelmodellen – en väg till bättre måluppfyllelse och Genrepedagogik i Vänersborg  – cirkelmodellen.

Ger en ökad kontroll i form av tydligt ledarskap och en tydlig lektionsstruktur som har bevisad positiv effekt på barn med särskilda behov. Skapar trygghet, struktur och ”jag-kan-känsla” för eleverna.
Att arbeta språkutvecklande innebär mycket mer än att lära barn läsa och skriva. Skolspråket är annorlunda än vardagsspråket, att behärska ämnesspråket är en förutsättning för att lära sig och förstå ämnesinnehållet. På Hanna Stehagens blogg Mitt språkutvecklande klassrum kan du ta del av hennes arbete med språkutvecklande arbetssätt. På bloggen presenteras SIOP (Sheltered Instructional Observation ProtocolI). 

Checklista för språkutvecklande undervisning
Läraren har klart definierade mål för uppgiften
eller lektionen, både språkmål och lektionsmål.
Ämnesord och begrepp är anpassade till eleverna
språkliga nivå och förklaras tydligt.
Variation av material, tex olika texter ur olika
genrer, multimodala texter, bilder och filmer.
Eleverna får möjlighet att muntligt bearbeta
innehållet.
Eleverna får stöd att strukturera innehållet
med stöd av grafiska modeller.
Begreppen knyts an till elevernas vardagsspråk.
Goda möjligheter till interaktion ges. Samarbete
i par, grupp, via sociala medier.
Rika möjligheter till dialog i klassrummet ges.
Läraren inkluderar elever i genomgången.
Läraren ger regelbunden feedback och återknyter
till  och bygger vidare på elevernas svar.
Läraren modellerar hur förmågorna ska uttryckas,
både muntligt och skriftligt.
Eleverna ges möjlighet att bearbeta och reflektera
över innehållet med olika estetiska uttryckssätt
och/eller med olika digitala verktyg.
Lektionen avslutas med tydlig återkoppling till
målen, där eleverna får reflektera vad, hur och
varför de lärt sig.

Läs mer om språkutvecklande arbetssätt i Svedala kommuns språkutvecklingsplan. Läs Anna Kayas och Karin Rehmans artikel i Svenskläraren, Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt – framgångsfaktor eller urvattnat modeord? Läs också Hanna Stehagens bok om du vill lära dig mer om hur du kan arbeta med Språk i alla ämnen.

Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning.

 

Organisera lektioner med inkludering som förhållningssätt

Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära. Det innebär att vi ska ha utgångspunkten att alla barn kan fungera och utvecklas i skolan och nå alla mål, och att det är skolans uppgift att se till att de gör det.

Sex strategier för inkludering
  1. Anpassning av instruktioner utifrån varje elevs behov.
  2. Användning av tydliga ramar i klassrummet i form av a. grundregler (flera beskrivs, till exempel skyldighet att lyssna med respekt på andras åsikter), b. tydliga dagsplaneringar, c. omedelbart agerande vid problem.
  3. Användning av gruppaktiviteter för såväl sociala processer som lärandeprocesser.
  4. Etablering av föräldramedverkan med täta kontakter.
  5. Betoning av samtal och diskussioner i ämnena tillsammans med gemensam problemlösning.
  6. Användning av ett respektfullt bemötande av eleverna så att de aldrig riskerar att tappa ansiktet tillsammans med användning av positiv feedback.

Läs mer Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det!

Helena Wallberg skriver på sin blogg Det inkluderande klassrummet om hur vi kan arbeta inkluderande i undervisningen. På bloggen presenteras David Thornburgs olika lärandesituationer: watering hole, mountain top, sand pit, cave, campfire, som kan fungera som ett stöd för att organisera lektionerna så att aktiviterna passar alla någon gång och på något sätt.

Thornburgs lärandesituationer
Campfire
(lägerelden)

En lärandesituation där ni kan diskutera hur kvalitet kan nås på bästa sätt, ge varandra tips.

Watering hole (vattenhålet)

En lärandesituation där ni kan ge och ta respons och idéer.

Sand pit
(sandlådan)

En lärandesituation där ni kan experimentera själva eller med andra t.ex pröva idéer eller informationssök hej vilt!

Cave
(grottan)

En lärandesituation för eget arbete – självständigt tankearbete och produktion.

Mountain top (bergstoppen) 

En lärandesituation där ni kan visa upp vad ni gjort.

I filmklippet kan du höra Helena Wallberg berätta om hur hon använt Thornburgs lärandesituationer för att planera upp en lektion.


Läs vidare om hur Helena tänker kring arbetet med Thornburgs lärsituationer.

Helena Wallberg skriver också om sju steg som du kan använda för att närma dig inkluderande planering:

Sju steg för inkluderande planering
  1. Var tydlig med varför uppgiften ska göras.
  2. Ge instruktionerna på flera sätt.
  3. Ge möjlighet att uttrycka kunskaperna på flera sätt, redan i instruktionerna.
  4. Visa exempel på hur du tänker dig att uppgiften kan se ut.
  5. Gör uppgiften i sin helhet eller i delar tillsammans först innan du låter eleverna jobba individuellt.
  6. Planera in regelbundna feedback-loopar i processen.
  7. Planera in återkommande reflektionsloggar och exit tickets för att lättare skapa dialog och följa elevens process.
Wallbergs checklista för inkluderande instruktioner
Jag har exempel på hur uppgiften kan lösas att visa eleverna.
Jag har förutom en längre instruktion en checklista som eleverna kan bocka av.
Jag har planerat för hur jag kan ha en dialog med eleverna, både muntligt och skriftligt.
Jag har planerat för hur jag kan ge  feedback ofta.

Läs vidare om hur du kan närma dig en inkluderande planering på Helena Wallbergs blogg. Läs också Helena Wallbergs bok Formativ bedömning i praktiken.

Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning.

Förstelärare bloggar om inkludering

 

IKT i undervisningen

Digital kompetens såväl som förmågan att lära sig att lära är två av Europas åtta nyckelkompetenser och i Svedala görs idag stora satsningar på att digitalisera klassrummen. Målet för dessa satsningar är att förbereda eleverna för ett digitaliserat samhälle samtidigt som vi finner nya vägar för att synliggöra lärande och arbeta med Dylan Wiliams fem nyckelstrategierna för att öka elevernas lärande.

SAMR-modellen i Svedala
SAMR-modellen i Svedala – klicka för att förstora

De flesta forskare är överens om att informations- och kommunikationsteknologi, IKT, har stor potential för bättre lärande, men att detta inte sker per automatik i takt med teknikens utveckling. Det handlar om på vilket sätt man för in den i undervisningen. Faror av att använda IKT i undervisningen kan vara om det endast blir teknik för teknikens egen skull, utan ett klart syfte, och att tekniken inte tas in i undervisningen på ett naturligt sätt. Pedagogiken är oerhört viktig. Nedan finner du en checklista för att stämma av om du använder digitala verktyg på ett sätt som främjar elevernas lärande.

Checklista för digitalt lärande i undervisning
Digitala verktyg användas för att tankemässigt utmana eleverna och/eller få eleverna att tankemässigt utmana varandra.
Digitala verktyg användas för att anpassa undervisningen efter eleverna i gruppen.
Digitala verktyg användas för att skapa variation i undervisningen samtidigt som den möjliggör utveckling av de förmågor som undervisningen syftar till att utveckla.
Digitala verktyg användas för att kontrollera att eleverna förstått.
Digitala verktyg användas för uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet.
Digitala verktyg användas för att aktivera alla elever i klassrummet.
Digitala verktyg användas för att sudda ut gränsen mellan informellt och formellt lärande.
Patricia Diaz - Klicka för att se filmklipp
Patricia Diaz – Klicka för att se filmklipp

Läs vidare om SAMR-modellen eller titta på Lärande i det digitala samhället – om SAMR.

Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning.

 

Matematikundervisning

Matematiklyftets syfte är att erbjuda lärare verktyg och metoder för att förändra och utveckla sin undervisning samt att hjälpa lärare att få syn på sin egen undervisning och att stärka den kritiska reflektionen kring de egna undervisningsbesluten. Detta skall ske genomkollegialt lärande med stöd av  en lärportal och handledare.

Utifrån aspekterna verktyg, självreflektion, kollegialt lärande och malyfthandledning har vi valt ut material främst från matematiklyftets moduler som har fått ett brett genomslag hos lärarna i Svedala kommun och som kan komma att anses vara en gemensam nämnare för kommunens matematikundervisning.

Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning och läs Förstelärare bloggar om matematik.

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala