Scroll To Top

Utvärdering på Naverlönnskolan

Förskolor och skolor i Svedala kommun kompenserar väl för de olika förutsättningar som barnen har med sig. Vi garanterar en utbildning där våra förskolor och skolor presterar på en jämn och hög nivå, varje år.

Från det att eleverna börjar skolan ska de uppnå minst godkända kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. Alla elever utmanas att prestera efter sin bästa förmåga.

Syfte

Den 15 och 16 juni arbetar Naverlönnskolans personal med utvärdering av läsåret 14/15 som en förberedelse för arbetet med resultat och kollegialt lärande för läsåret 15/16.


Klicka för att öppna PDF

Resultat och utvärdering hjälper oss att finna struktur och fokus för det kollegiala lärandet för nästa läsår.

Tidsplan

Måndag      Arbete i arbetslag
8:30-9:30   Samling i matsal
9:30-10       Fika
10-12            Arbetslagets utvärdering lå 14/15
12-13            Lunchtid
13-16            Kollegialt lärande på Naverlönnskolan lå 15/16

Tisdag         Arbete i grupper
8-10              Utvärdering i ämneslag
10-10:30    Paus
10:30-12    Utvärdering i grupper
12-13            Gemensam lunch i matsalen
13-14:30    Upplägg och fokus för kollegialt lärande lå15/16

Rektorer och förstelärare med stöd från utvecklingsstrateg tar fram förslag på upplägg för det kollegiala lärandet med fokus på att förbättra resultaten lå15/16.

13-16           Individuell utvärdering

Onsdag    Egen planering
8-16           Egen planering

 

Måndagens arbete i arbetslag

Utvärdering i arbetslag

Frågor som stöd för utvärdering i arbetslaget
  • Hur ser vi på arbetslagets uppdrag och ansvar?
  • Hur arbetar vi för att alla ska komma till tals och bidra med sina kunskaper och erfarenheter?
  • På vilket sätt är arbetslagets arbete till nytta för undervisning och elevernas lärande?
  • Vilka frågor vill vi att arbetslaget ska ansvara för?
  • Vilka frågor vill vi inte ska ligga på arbetslaget?
  • Vilka styrkor finns i vårt arbetslag? Vad är vi bra på?
  • Vilka svagheter finns i arbetslagets arbete? Vad behöver vi bli bättre på?

 

Kollegialt lärande för att förbättra resultat

Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se).

Eftermiddagens arbete syftar till att skapa underlag för att möjliggöra detta kollegiala lärande på Naverlönnskolan.

Eftermiddagens arbete

 Börja med att läsa 

Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar baserade på den enskilde lärarens intresse och ansvar ger någon varaktig effekt. Effekten blir ofta att den individuella kompetensutvecklingen i de flesta fall slutar just hos läraren. Däremot finns allt mer stöd för att systematisk kompetensutveckling under lång tid som baseras på skolbaserade aktiviteter, klassrumsobservationer, reflektion över dessa, och med inslag av utomstående expertis har stor chans att göra varaktigt avtryck i verksamheten. Detta finns till exempel beskrivet i en av de största metastudierna av forskning kring lärares professionsutveckling, Teacher Professional Learning and Development: Best Evidence Synthesis Iteration, som sammanställts av den nyzeeländska forskaren Helen Timperley och hennes kollegor.

Den cykliska process som Helen Timperley förespråkar för lärares professionsutveckling
Klicka för att förstora
Även studier som har gjorts av det brittiska centret Evidence for Policy and Practice Information (EPPI) ger stöd för att kollegial kompetensutveckling ger mer effekt än individuell, centret är världsledande på systematiska översikter för utbildningsområdet. EPPI lyfter fram att det är viktigt att lärare får identifiera sina egna fortbildningsbehov och att det finns processer som uppmuntrar, utvidgar och strukturerar den professionella dialogen och som möjliggör för lärare att pröva nya lärdomar i undervisningen. Institutet summerar: ”Den samlade bilden om vad som ger positiv effekt indikerar att kontinuerlig kollegial fortbildning för lärare har en stor potential att spela en avgörande roll vid tolkning och implementering av skolreformer i praktiken.”

För svensk del lyfter forskaren Lars Mouwitz i Hur kan lärare lära? fram vikten av att engagera lärare i projektens utformning, genomförande och utvärdering och att aktiviteter som inbegriper hela ämnesgruppen har stor betydelse. Mouwitz ser problem i att lyfta ut enskilda lärare och ge extern fortbildning eftersom läraren inte kan hävda sig vid återkomsten till kollegor och traditionell skolkultur. Sammantaget måste lärarnas kunnande om klassrumspraktik uppmärksammas och förädlas, och förändringar av arbetssätt måste utgå från denna kunskapspotential i förening med ny forskning.
(ur Forskning för klassrummet, s.24ff)

 Titta på filmklippet 


Ola Henningsson, om Lärares professionella lärande, Timperley (8:50)

 Välj ut några frågor som ni vill diskutera 
  • Vilka erfarenheter har vi av effektiv kompetensutveckling? Vad har varit utmärkande för den?
  • Forskning visar att den största skillnaden i resultat är inte mellan skolor utan mellan klassrum. Hur kan vi som kollegor göra för att lära av varandra och minska dessa skillnader?
  • Hur kan vi arbeta för att uppfylla skollagens krav på undervisning som vilar på beprövad erfarenhet?
  • Finns det någonting i din undervisning som du uppfattar som så självklart rätt att det inte behöver diskuteras? Hur kommer det sig i så fall? Är det tradition, egna erfarenheter, så som du själv blev undervisad, etc.
  • Ibland uppstår en konflikt mellan vad vetenskapen i form av pedagogik och didaktik hävdar och vad du i ditt eget yrkeskunnande kommit fram till. Kan du ge exempel? Vad kan orsaken vara till konflikten?
  • Mycket tid ägnas vanligtvis åt att diskutera skolstrukturella frågor; skolstorlek, klasstorlek och finansiering – vilka är bland de minst inflytelserika faktorerna när det gäller elevers studieprestationer. Varför tror vi att det är det så? Är det så även hos oss? Om ja, behöver detta ändras och i så fall hur?
Ta fram ett underlag för upplägg för det kollegiala lärandet på Naverlönnskolan med fokus på att förbättra resultaten lå15/16

Kollegialt lärande och utveckling kräver ett långsiktigt systematiskt arbete över flera års tid och därför är det väl investerad tid att ta fram en plan för hur arbetet ska bedrivas.Ta del av några olika modeller för kollegialt lärande som kan användas för att utveckla beprövad erfarenhet och fundera över vilka modeller passar oss bäst?

Auskultation och lektionsobservationer
Att få hjälp av en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. I dessa lärmoduler får du möjlighet att träna dig i att göra kvalitativa observationer av undervisning:
– Lektionsobservation 1
– Lektionsobservationer 2
Ta del av Ullvigymnasiets upplägg för ett läsårs arbete med lektionsobservationer:
– Lektionsobservationsupplägg
 Tematiskt lektionsobservationsupplägg.

Teacher Learning Communities: Dylan Wiliams modell för samtalsstruktur och modell för personlig handlingsplan med ett exempel från Svedala för systematisk utveckling av undervisning. Läs om hur man arbetat med kollegialt lärande på Täby Enskilda Gymnasium med alltifrån nätverksträffar och auskultation till TLC och TeachMeets. Läs mer i  Från lärare till skolor – om att införa formativ bedömning i större skala  och NTI-gymnasiets upplägg att Arbeta i lärande team.

Lärmoduler  (kollegialt lärande á la matematiklyftet): En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Genom att arbeta med lärmodulscykler uppfyller ni både Skollagens krav på arbete för beprövad erfarenhet samtidigt som ni arbetar med en modell för fortbildning som har stöd i forskning. Läs mer om lärmoduler.

Kollegahandledning med fokus på undervisning: På modellskolorna i Jönköping och Ängelholm används en variant av kollegahandledning med fokus på undervisning. Läs om samtalsmodellen i Samtalskonst i praktiken (s.14). Denna modell kan fungera för att diskutera praktik och undervisningsfrågor men måste kompletteras med någon form av input/teori t.ex. i form av litteraturcirklar och -seminarier för att praktiken också ska kunna utgå från vetenskaplig grund.

Förstelärarbloggar om kollegialt lärande för att alla ska lyckas

– PISA 2015 och Alla ska lyckas av Malin Sjöberg
– Coniuncti forte – tillsammans starka av Veronica Ranebjer
– Ett pedagogiskt möte med Timperley av Robert Calmstedt
– Notera – ett sätt att öka kvaliteten av Caroline Åkesson

Fundera över 

Form och struktur
Vilka former ska vi skapa som möjliggör det kollegiala lärandet?

Tider för träffarna
– Hur ofta? 1-4 gånger i månaden?
– Hur länge? Tidsåtgång 75-120 minuter?
– Tid mellan träffarna? Kompletteras med digitala forum?

Lärlagens sammansättning
– Liknande arbetsuppgiter (t.ex. tidigare årskurser, ma/no)?
– Blandade ämnen/ blandade årskurser?
– Hybrider av dessa?
– Antal i varje lärlag?

Struktur och roller
– Vem leder samtalen?
– Tidsramar och mötesformer?
– Hur dokumenteras samtalen? Vem, vad och hur?
– Hur garanterar vi att alla blir delaktiga vid varje träff?
– Hur delar vi de erfarenheter vi har?
> inom gruppen?
> till övriga?

Syfte och fokus
– Att välja lärområde – Gemensamma behov av kompetens hos våra elever? Hur håller vi fokus?
– Skapa ett större lärområde med mindre avsnitt?
– Planera lärområden i sekvens
> nästa steg?
> finns det större sammanhang? Hur förhåller vi oss till det?
– Tidsplan för arbetet med lärområdet?

 Uppföljning och utvärdering
– Hur ska vi följa upp arbetet som process?
> den formativa delen under lärområdets gång
> den summativa delen när lärområdet avslutas

– Hur ska vi följa upp arbetets resultat?
> den formativa delen under lärområdets gång
> den summativa delen när lärområdet avslutas

 Sammanställ era reflektioner och dela dem med ledningen så att reflektionerna kan användas som stöd för för att ta fram en gemensam modell för Naverlönnskolan 
För dig som vill veta mer om Timperley och om beprövad erfarenhet 

Tisdagens arbete i grupper

Utvärdering i ämneslag

Utvärderingen i ämneslagen kommer att ligga till grund för det kollegiala arbetet lå 15/16.

Utvärdering för ämneslag
  1. Elevernas behov

Identifierar de kunskaper och färdigheter som eleverna utvecklat i den undervisning ni bedrivit.

Besvaras för åk 6, åk 7, åk 8 och åk 9.

1. Vad är eleverna bra på? Vad har de för kompetenser, kunskaper och färdigheter?
2. (åk 6-8) Vad behöver eleverna utveckla för kompetenser, kunskaper och färdigheter för att lyckas bättre och nå ett bättre resultat?
2. (åk 9) Vad skulle eleverna behövt utveckla för kompetenser, kunskaper och färdigheter för att lyckas bättre och nå ett bättre resultat?

Undervisning och didaktik med stöd i forskning – formativ bedömning:

– Förtydliga & förstå lärandemål och bedömningskriterier
– Skapa situationer som gör lärandet synligt
– Nyanserad och framåtriktad respons
– Aktivera eleverna som resurser för varandra
– Aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen

1. Vad borde vi fortsätta med?
2. Vad borde vi arbeta vidare med, lära mer om?
3. Vad skall vi sluta med?
4. Vad har fungerat bra?
5. Vad har fungerat dåligt?
6. Hur går vi vidare?

  1.  Lärarnas behov

1. Vad orsakar skillnader i måluppfyllelse mellan olika undervisningsgrupper, åldersgrupper och kön?

2. Hur påverkas elevernas resultat av normer, värden, inflytande, trygghet och trivsel samt elevhälsa?

3. Hur påverkar lärarnas kompetens, förhållningssätt, arbetssätt och arbetsformer elevernas möjligheter att nå målen?

4. Hur påverkas måluppfyllelsen av lärarnas kollegiala arbete med planering och uppföljning av undervisningen?

5. Finns skillnader i lärares arbete med bedömning och betygsättning och hur påverkar det elevernas måluppfyllelse?

Hur kan vi som lärare bidra till elevernas studieresultat? Vilka kompetenser, färdigheter och förmågor behöver vi utveckla för att tillgodose elevernas behov?

– Vad behöver vi göra annorlunda?
– Vad behöver lära nytt?
– Hur vet vi, vad vet vi inte?
– Hur tar vi reda på vad som gör skillnad?

Vad är, när det gäller undervisningen, särskilt angeläget att utveckla för att skapa de största möjligheterna för elevernas kunskapsutveckling?

Utvärdering i grupper

Utvärdering för lärspridare
  1.  Elevernas behov

Identifierar de kunskaper och färdigheter som eleverna utvecklat i IKT och digitalt lärande utifrån den undervisning som bedrivits.

Besvaras för åk 6, åk 7, åk 8 och åk 9.

1. Vad är eleverna bra på? Vad har de för kompetenser, kunskaper och färdigheter?
2. (åk 6-8) Vad behöver eleverna utveckla för kompetenser, kunskaper och färdigheter för att lyckas bättre och nå ett bättre resultat?
2. (åk 9) Vad skulle eleverna behövt utveckla för kompetenser, kunskaper och färdigheter för att lyckas bättre och nå ett bättre resultat?

Slutsater

1. Vad borde vi fortsätta med?
2. Vad borde vi arbeta vidare med, lära mer om?
3. Vad skall vi sluta med?
4. Vad har fungerat bra?
5. Vad har fungerat dåligt?
6. Hur går vi vidare?

  1.  Lärarnas behov 

Hur kan vi som lärare använda IKT och digitalt lärande för att bidra till elevernas studieresultat? Vilka kompetenser, färdigheter och förmågor behöver vi utveckla för att tillgodose elevernas behov?

1. Vad behöver vi göra annorlunda?
2. Vad behöver lära nytt?
3. Hur vet vi, vad vet vi inte?
4. Hur tar vi reda på vad som gör skillnad?

Utvärdering för trygghetsteam
  • Hur ser vi på trygghetsteamets uppdrag och ansvar?
  • Hur arbetar vi för att alla ska bidra med sina kunskaper, kompetenser och erfarenheter?
  • På vilket sätt är trygghetsteamets arbete till nytta för undervisning och elevernas lärande?
  • Vilka frågor vill vi att trygghetsteamet ska ansvara för?
  • Vilka frågor vill vi inte ska ligga på trygghetsteamet?
  • Vilka styrkor finns? Vad är vi bra på?
  • Vilka svagheter finns i trygghetsteamets arbete? Vad behöver vi bli bättre på?

Slutsatser

– Vad borde vi fortsätta med?
– Vad borde vi arbeta vidare med, lära mer om?
– Vad skall vi sluta med?
– Vad har fungerat bra?
– Vad har fungerat dåligt?
– Hur går vi vidare?
– Vad behöver vi göra annorlunda?
– Vad behöver lära nytt?
– Hur vet vi, vad vet vi inte?
– Hur tar vi reda på vad som gör skillnad?

Utvärdering för elevhälsoteamet
  • Hur ser vi på EHT:s uppdrag och ansvar?
  • Hur arbetar vi för att alla ska bidra med sina kunskaper, kompetenser och erfarenheter?
  • På vilket sätt är EHT:s arbete till nytta för undervisning och elevernas lärande?
  • Vilka frågor vill vi att EHT ska ansvara för?
  • Vilka frågor vill vi inte ska ligga på EHT?
  • Vilka styrkor finns? Vad är vi bra på?
  • Vilka svagheter finns i EHT:s arbete? Vad behöver vi bli bättre på?

Slutsatser

– Vad borde vi fortsätta med?
– Vad borde vi arbeta vidare med, lära mer om?
– Vad skall vi sluta med?
– Vad har fungerat bra?
– Vad har fungerat dåligt?
– Hur går vi vidare?
– Vad behöver vi göra annorlunda?
– Vad behöver lära nytt?
– Hur vet vi, vad vet vi inte?
– Hur tar vi reda på vad som gör skillnad?

Utvärdering för elevassistenter
  • Hur ser vi på elevassistenternas uppdrag och ansvar?
  • På vilket sätt är elevassistenternas arbete till nytta för undervisning och elevernas lärande?
  • På vilket sätt känner vi att vi kan bidra till undervisning och lärande?
  • Vad kan vi inte bidra med i undervisning och lärande?
  • Vilka styrkor finns? Vad är vi bra på?
  • Vilka svagheter finns i elevassistenternas arbete? Vad behöver vi bli bättre på?

Slutsatser

– Vad borde vi fortsätta med?
– Vad borde vi arbeta vidare med, lära mer om?
– Vad skall vi sluta med?
– Vad har fungerat bra?
– Vad har fungerat dåligt?
– Hur går vi vidare?
– Vad behöver vi göra annorlunda?
– Vad behöver lära nytt?
– Hur vet vi, vad vet vi inte?
– Hur tar vi reda på vad som gör skillnad?

Individuell utvärdering

Kunskap, relationer och värdegrund och medarbetarskap

Frågorna under respektive område är tänkta som stöd för utvärderingen.

Att omsätta läroplanens intentioner vad gäller kunskap – att utveckla förtrogen med läroplan, tydliggöra mål i  undervisning och i mötet med vårdnadshavare

  • Hur har jag arbetat med elevernas utveckling utifrån elevernas individuella förutsättningar och erfarenheter?
  • Hur har jag arbetat för att stärka elevens tillit till den egna förmågan?
  • Hur har jag arbetat med formativ bedömning i undervisningen, att förtydliga och hjälpa eleverna att förstå lärandemål och bedömningskriterier, att skapa situationer som gör lärandet synligt, att ge nyanserad och framåtriktad respons, att aktivera eleverna som resurser för varandra och att aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen?

Att omsätta läroplanens intentioner vad gäller relationer och värdegrund – skapa förtroendefulla relationer och vara en god förebild

  • Hur har jag arbetat för att  implementera vår gemensamma värdegrund hos eleverna?
  • Hur har jag arbetat för att skapa goda relationer med elever, vårdnadshavare, kollegor och skolledning?

Att vara en god medarbetare

  • Hur har jag bidragit i det kollegiala arbetet för att öka elevernas måluppfyllelse?
  • Hur har jag bidragit i det kollegiala lärandet med mina kunskaper, kompetenser och erfarenheter?

 

Upplägg och fokus för kollegialt lärande

Utifrån arbetslagens sammanställning av reflektioner kring ”Kollegialt lärande för att förbättra resultaten” tas ett förslag fram på hur det kollegiala lärandet på Naverlönnskolan kan organiseras.

  • Styrning och ledning
  • Struktur och roller
  • Syfte och fokus
  • Sammansättning
  • Tider för träffarna, frekvens, möteslängd
  • Uppföljning, utvärdering, dokumentation

Utifrån gruppernas utvärderingar kring elevernas behov identifieras de kompetenser, kunskaper och färdigheter som elever på Naverlönnskolan behöver utveckla för att lyckas bättre i skolan.

”När lärare och rektorer tillsammans funderar över hur de ska utveckla sin praktik kan detta inte styras av vilka färdigheter man vill ska förändras hos läraren. Utvecklingsinsatsen måste styras av att den antas leda till förbättringar i elevernas lärande och utveckling.” – Timperley

  • Vilka kunskaper, förmågor och färdigheter behöver våra elever utveckla för att vi ska lyckas förbättra resultaten?
  • Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver vi som lärare utveckla för att tillgodose elevernas behov?

”En lärdom från en mängd utvecklingssatsningar är att det är viktigt att våga prioritera och att ta sikte på vissa mål tills de verkligen är uppnådda. Alla skolor har en gränslös mängd tänkbara utvecklingsområden som man skulle kunna arbeta med. Men att behålla fokus, att vara uthållig, är ett av de viktigaste men också kraftfullaste sätten att arbeta på. Skolor måste motstå frestelsen att göra många bra saker om man ska nå fram till ett djupt lärande och en verklig förändring. För att lyckas krävs enligt Timperley att man fokuserar på ett eller få mål som är mest angelägna för den verksamhet man befinner sig i och inte ‘springer på alla bollar’.” – Timperley

  • Vilken prioritering kan vi göra på Naverlönnskolan för att säkerställa en förflyttning och utveckla och befästa nya kompetenser i kollegiet?

Övrigt

Skolverket om terminbetyg Lgr11

Share Button

2 reaktion på “Utvärdering på Naverlönnskolan”

Kommentarer inaktiverade.

Kvalitet och Utveckling i Svedala