Scroll To Top

Matematik i Svedala

Flera nationella utredningar visar att elevernas kunskap har försämrats generellt sett när det gäller matematik. I Svedala kommun ligger både resultaten på nationella prov och betygsresultaten över riksgenomsnittet, men problemet med försämrade matematikkunskaper har även uppmärksammats i Svedala kommun. I de lägre årskurserna varierar matematikresultatet mellan skolorna varför likvärdighet måste garanteras.

Handlingsplan och stöd

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

Läs Handlingsplan Utveckling av matematiska förmågor.

Cristian Abrahamsson berättar om Handlingsplan Matematik F-Gy

Vikten av att kunna matematik

”Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

“Ytterst handlar matematiken om att upptäcka mönster och formulera generella samband.”

Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande ochproblemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.” (Lgr 11 s. 62)

”Kommunikation med hjälp av matematikens språk är likartad över hela världen. I takt med att informationstekniken utvecklas används matematiken i alltmer komplexa situationer. Matematik är även ett verktyg inom vetenskap och för olika yrken. Ytterst handlar matematiken om att upptäcka mönster och formulera generella samband.” (Gy11 s.90)

Läroplanerna för förskolan (LpFÖ98), grundskolan (Lgr11) samt gymnasieskolan (Gy11) säger att genom undervisningen i ämnet matematik skall man sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
  • utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
  • utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. (LpFÖ98)

 

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (Lgr 11 s. 63)

 

  • använda och beskriva innebörden av matematiska begrepp samt samband mellan begreppen.
  • hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär utan och med verktyg.
  • formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat.
  • tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt använda och utvärdera en modells egenskaper och begränsningar.
  • följa, föra och bedöma matematiska resonemang.
  • kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling.
  • relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang (Gy11 s. 90-91)

Så här går vi till väga

Lärarens/förskollärarens insatser

  • Stimulera och utveckla matematikförståelsen
  • Undersökande (från konkret till abstrakt) och problemlösande arbetssätt
  • Matematikundervisning med evidensbaserade metoder.
  • Uppföljning av elevens matematikutveckling.
  • Kontinuerlig utvärdering av sin matematikundervisning
  • Tidig identifiering av barn/elever som har matematiksvårigheter
  • Plan för särskilt stöd med riktade insatser för att stärka barnets matematikutveckling.
  • Åtgärdsprogram med riktade insatser för att stärka elevens matematikutveckling i skolan.

Förskolans/ skolans insatser

  • Uppföljning av arbetsmetoder
  • Analys av resultat från test och nationella prov både på skol- och verksamhetsnivå
  • Analys av måluppfyllelse både på skol- och verksamhetsnivå
  • Omfördelning av resurser inom skolor
  • Kompetensutveckling.

Övriga insatser

  • Små barns matematik, Förstå och använda tal- en handbok och ALP skall finnas och användas på alla enheter
  • Matematiknätverk finns både för förskola och för skola. Nätverkens syfte är kompetenshöjning och erfarenhetsutbyte.
  • Stöd från kommunala matematikutvecklare

Framgångsfaktorer

I skriften ”öppna jämförelser 2011 – Tema matematik (Sveriges kommuner och landsting 2011) listar man en rad faktorer som bidrar till framgångsrik undervisning. Faktorerna har stöd i den senaste tiden forskning (Se t.ex. Nordenbo et al. (2010). ”Input, process and Learning in primary and lower secondary schools”; Hattie, John (2009). ”Visible Learning – A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement” och Skolverket (2009). ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”).

  • Innehållsfokus i undervisningen. Läraren sätter upp mål för lektionerna och det är tydligt för eleverna hur de ska nå dem
  • Har goda relationer till eleverna och skapar en god lärandemiljö
  • Situationsanpassar undervisningen efter elevernas behov och utvecklingsnivå
  • Involverar eleverna i det egna lärandet
  • Ger framåtsyftande återkoppling, det vill säga att inte bara lyfta fram elevens brister utan att göra det tydligt för eleven vad som krävs och hur man ska gå vidare för att kunna nå målen
  • Visar respekt och engagemang för eleverna
  • Höga realistiska förväntningar på elevernas möjligheter och deras egen förmåga
  • Varierar undervisning och metoder, och är inte beroende av vissa läromedel
  • Utmanar eleverna kunskapsmässigt

Utöver detta finns det tre faktorer som är särskilt avgörande för elevernas inlärning när det gäller just matematik. Dessa är:

  • Lärarens egen kunskap om det hon eller han ska undervisa om
  • Lärarens förmåga att lyfta fram poängerna i det hon eller han ska undervisa om
  • Att läraren tar hänsyn till elevernas förförståelse och abstraktionsförmåga

Arbetsgång

Följande visar hur vi arbetar för att ge alla elever stöd för sin utveckling av förmågorna i matematik

Arbetsgång - matematik

Lättare stödåtgärder
Lättare stödåtgärder kan handla om repetition med läraren eller speciallärare i form av arbete med konkret material, extra genomgång eller repetitionsuppgifter.

Åtgärdsprogram eller motsvarande
Åtgärdsprogrammet kan till exempel handla om utökat stöd av speciallärare, olika hjälpmedel, mer tid till matematik. Man kan också undersöka mer långtgående åtgärder som intensivundervisning.

ALP står för Analys av läsförståelse i problemlösning, se litteraturförteckning

Obligatorisk uppföljning av våra arbetsmetoder

År Test Dokumentation
F-klass Förstå och använda tal:
Elevintervju vid skolstart
Följer eleven
1 Förstå och använda tal 1 Följer eleven
2 Förstå och använda tal 2
ALP 1
Följer eleven samt rapporteras
3 Nationella prov Följer eleven samt
rapporteras
4 Förstå och använda tal 4
ALP3
Följer eleven
5 Förstå och använda tal 5
ALP4
Följer eleven
6 Nationella prov Följer eleven samt rapporteras
7 Förstå och använda tal 7
Alp 6
Följer eleven
8 Förstå och använda tal 8
Alp 7
Följer eleven
9 Nationella prov Följer eleven samt rapporteras
Gy Nationella prov Följer eleven

Kommentar till arbetsmetoder

Ansvar
Det övergripande ansvaret för att arbetsmetoder används ligger hos rektor. Undervisande lärare ansvarar för att tester etc. utförs och dokumenteras samt rapporteras i de fall det skall ske.

Tidpunkt
Nationella prov sker vid fastställda tider (se skolverket.se)

Tester från Förstå och använda tal samt ALP görs i slutet av vårterminen.

Test 3,6,9 från Förstå och använda tal samt ALP 2,5,8 kan användas som förkunskapstest i början av årskurs 4,7 och 9.

Test 9 från Förstå och använda tal samt ALP 8 kan användas som förkunskapstest i årskurs 1 på gymnasiet.

Om testen och hur resultaten skall användas
”Förstå och använda tal” är ett material som utgår från undervisning i och om tal ur ett taluppfattningsperspektiv. ALP står för ”Analys av läsförståelse i problemlösning” och utgår från problemlösning i ett läsförståelseperspektiv.
Testen från ”Förstå och använda tal” samt ALP är inte avsett att användas som ett sätt att visa elevernas kunskapsnivåer eller jämföra skolor ur ett summativt perspektiv. Därför bör analysen av resultaten ske ute på skolorna och användas till att ge information om elevers
svagheter och behov av insatser inom speciella områden av matematiken. Resultatet kan också användas som planeringsstöd inför den fortsatta undervisningen och hur den skall vara organiserad. Analysen bör bli en del av skolans kvalitetsredovisning.

Individuella resultat kan användas till skriftliga omdömen IUP, åtgärdsprogram och följer eleven vid överlämningar eller skolbyten. Formulär för att dokumentera resultat finns i materielen ”Förstå och
använda tal” samt ALP.

I Svedala kommun finns ett beslut om att ” Alla elever i årskurs 2 skall kunna läsa, skriva och räkna”. Därför samlas resultaten i årskurs 2 in för att användas till en kommunövergripande analys.

Dokumentation och insamling
Formulär för att dokumentera resultat finns i materielen ”Förstå och använda tal” samt ALP. Insamling av resultat på kommunnivå (nationella prov samt resultat från årskurs 2) sker digitalt.

Övriga arbetsmetoder
Skolverkets analysschema samt matrisen över kunskapsutveckling som finns i ”Förstå och använda tal” är bra hjälpmedel när man skall analysera elevernas kunskapsutveckling

Övriga resurser
Skolverkets bedömarstöd, bland annat Diamant, Måns och Mia
(skolverket.se)
NCM, Nationellt centrum för matematikutbildning. Här hittar man bland annat Nämnaren och Strävorna (ncm.gu.se)

Litteratur
Alistair McIntosh, NCM Förstå och använda tal
(ISBN 978-91-85143-13-9)
Berit Bergius m.fl. NCM Matematik – ett grundämne
(ISBN 978-91-85143-19-1)
Gudrun Malmer ALP – Analys av läsförståelse i problemlösning
(ISBN 978-91-44-07835-9)

Följande personer har arbetat med att ta fram handlingsplanen:
Marielouise Enochsson, Madeleine Herentz, Annika Holm-Backis, Helena Jonasson, Per Stefan Karlsson, Annica Nettrup, Anne Regen, Malin Sjöberg, Marianne Sjölin, Sefika Mehmet, Stefan Bergqvist, Andreas Ekblad, Cristian Abrahamsson

Stödmaterial för analys och stöd för undervisning

Utifrån aspekterna verktyg, självreflektion, kollegialt lärande och malyfthandledning har vi valt ut material främst från matematiklyftets moduler som har fått ett brett genomslag hos lärarna i Svedala kommun och som kan komma att anses vara en gemensam nämnare för kommunens matematikundervisning.

Länkarna leder till sidor där du finner mallar som kan vara ett stöd för att utföra analys av elevernas resultat i Förstå och använda tal, ALP respektive resultat på nationella prov i matematik. 

PISA 2015

SKL:s matematiksatsning med fokus på styrning och ledning

Operativa mål

De operativa målen avser en förbättring 2015 (jämfört med 2012)

  • Nationella prov åk 3, åk 6 och åk 9
    • Halvera andelen som ej når kraven åk 3 och som endast når E åk 6 och på gymnasier.
    • Alla ska nå provbetyget E på NP åk 9
    • Öka andelen som når provbetyget C med 10 procentenheter åk 6 och åk 9 och gymnasiet
    • Öka andelen som når provbetyget A med 10 procentenheter åk 6 och åk 9 och gymnasiet
  • Implementera Svedala kommuns handlingsplan i matematik så att den används från och med läsåret 2013/2014
    • Lärare utvärderar och planerar utifrån “Förstå och använda tal” (Alistair McIntosh, NCM)
    • Screening av elevers kunskaper sker utifrån handlingsplanen (utbildning samlar in resultat för åk 2)
  • Samtliga förskolor och förskoleklasser har personal som deltagit i studiecirklar om “Små barns matematik”

 

Aktuellt för nätverket

SKL:s matematiksatsning PISA 2015 lider mot sitt slut. Under 2016 är avsikten att följa upp, utvärdera  och sprida de erfarenheter som gjorts under åren i satsningen.

Viktiga datum 2016

  • 12 september – KP-träff för att sätta program inför spridningskonferenser i november.
  • 17 November – regionalt nätverks- och spridningskonferens genomförs.
  • 2 december – Resultatet av PISA 2015 offentliggörs.

Bakgrund till satsningen

SKL har utifrån Sveriges placering i PISA 2015 satt upp som mål att Sverige ska höra till de tio bästa OECD-länderna. Med utgångspunkt från detta mål har SKL inlett en satsning med fokus på styrning och ledning inom området matematik. Medverkan i SKL:s satsning innebär att man får hjälp att ta ett helhetsgrepp på alla de åtgärder som nu är aktuella, inklusive den nya statliga satsningen för att förbättra matematik-undervisningen skolverkets matematiklyft som fokuserar på lärare och undervisning. Samtidigt kan SKL:s upplägg av den egna satsningen ses som en modell för förbättringsarbete inom svenskt skolväsende.

På denna sida kommer du att kunna följa Svedalas arbete under de år som satsningen pågår och alla deltagande kommuners nulägesbeskrivningar, utifrån tema, finns tillgängliga på webbforumet som vi länkat till nedan.

Dokumentation

Missiv och dokumentation av arbetet

Övrig dokumentation

Årlig rapport (2) höstomgången (mall)

Satsningens upplägg

Arbetet kommer att ske i så kallade arbetande nätverk på lokal och regionalnivå. I nätverken kommer fyra nivåer att vara representerade: politiker, förvaltning, skolledare och lärare. Varje regional nätverksträff berör ett tema och arbetet förbereds i de lokala nätverken. Under de regionala träffarna ska deltagarna från de olika kommunerna agera kritiska vänner och ge formativ återkoppling till varandras verksamheter. Arbetet pågår fram till 2015 med fyra regionala träffar per läsår, vilket innebär att varje tema kommer att behandlas två gånger.

  • Det nationella nätverket där endast kommunernas kontaktpersoner träffas syftar till att lägga upp arbetet för de regionala nätverken.
  • De regionala nätverken där sju kommuner ifrån Skåne träffas, beskrivs närmare nedan.
  • De lokala nätverken där vi i Svedala förbereder oss inför de regionala nätverken, samt möts för efterarbete.

Följande kommuner ingår i det regionala nätverket:

Landskrona deltog som pilot från januari 2012 och kommer att agera stödkommun för nätverket där följande kommuner ingår: Bromölla, Malmö, Kävlinge, Svedala, Tomelilla, Vellinge

Svedalas nätverk

Regionalt nätverk – Skåne

Det regionala nätverket är begränsat till sju personer som ska representera samtliga nivåer. Under de regionala träffarna ska deltagarna från de olika kommunerna agera kritiska vänner och ge formativ återkoppling till varandras verksamheter. Varje regional nätverksträff berör ett tema och arbetet förbereds i det lokala nätverket.

Följande personer ingår i styrgruppen:
  • Daniel Pedersen (politiker)
  • Johan Lundgren (förvaltning)
  • Michael Rystad (förvaltning) – kontaktperson
  • Marie Andreasson (skolledare)
  • Kerstin Peterson-Brodda (skolledare)
  • Malin Sjöberg (lärare)
  • Caroline Åkesson (lärare)

Lokalt nätverk – Svedalas

Det lokala nätverket förbereder underlaget till de regionala nätverksträffarna samt bearbetar den återkoppling i form av kritik och förslag som kommit fram där. Det innebär att det kommer att ske lokala nätverksträffar före och efter varje regional nätverksträff.

Följande personer ingår i Svedalagruppen:
  • Daniel Pedersen (ordf. utbildningsnämnden)
  • Sebastian Svärdebrandt (1:e vice ordf. utbildningsnämnden)
  • Jesper Sennertoft (2:a vice ordförande)
  • Johan Lundgren (utbildningschef)
  • Michael Rystad (utvecklingsstrateg) – kontaktperson
  • Fredrik Aksell (rektor)
  • Marie Andreasson (rektor)
  • Kerstin Pettersson-Brodda (rektor)
  • Björn Persson (lärare)
  • Malin Sjöberg (lärare)
  • Caroline Åkesson (lärare)


Text till animationen Analys av resultat, från ax till limpa

Läs mer

Länkar

Alla lär sig allt mer av varandra – artikel på skl.se

Arbetet på hemmaplan – deltagande kommuner

Har höga förväntningar (inläsningstext – höga förväntningar)

Hur blir man matematisk? (44:08) Martin Strand från Landskrona berättar om SKL:s satsning i en paneldebatt (18:30 in i filmen).

Matematiksatsningar i Svedala

PISA2015 SKL – cirkelledarmöte i “Små barns matematik”(PDF)

Operativa mål – deltagande kommuner

Presentationer av deltagande kommuner

Rapport om Elever som lätt når skolans kunskapskrav (inläsningstext – höga förväntningar)

SKL:s matematiksatsningssida

SKL matematik i Knivsta (8:24) – informationsfilm

SKL:s PM om satsningen

Webforum Intern dokumentation PISA2015 (kräver inloggning)

Årliga rapporter – deltagande kommuner

Öppna jämförelser grundskolan 2014 rapport och tabeller

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala