I detta inlägg vill vi sammanfatta kommunlektorernas arbete under året som varit. 2020 har varit speciellt på många sätt! Men trots pandemi, omställningar och utmaningar arbetar vi vidare för vårt mål att alla ska lyckas!
Hösten 2019 påbörjade tre lärare, Cristian Abrahamsson, Rebecka Lindberg och Vilma Zela, sina uppdrag som kommunlektorer i Svedala kommun. Kommunlektor är en ny och viktig roll och en del i Utbildnings strategi om utbildning på vetenskaplig grund. Kommunlektorerna ska utifrån verksamheternas behov stödja förskolor och skolor i arbetet att utveckla undervisning och utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Utbildnings kommunlektorer
Varje lektor har ett huvudansvar för satsningar, nätverk och projekt i kommunen samt omvärldsuppdrag, där de deltar i projekt och nätverk utanför kommunen. Utöver dessa uppdrag kan rektorer och chefer ta hjälp av lektorerna för konsultationer, tidsbestämda projekt och uppdrag. Lektorerna arbetar även tillsammans för att skaffa sig en gemensam praktik, med gemensamma teorier, verktyg och modeller som kan bidra till lektorernas huvuduppdrag att driva utveckling av undervisning och utbildning på vetenskaplig grund.
Nu finns det nya möjligheter att bli förstelärare i Svedala kommun.
Tidigare har lärare som genomgår prövning och uppfyller alla krav för förstelärartjänst erbjudits förordnanden på tre år. Nu möjliggör vi även för förordnanden på ett år för lärare som till övervägande del uppnår krav för förstelärare i Svedala kommun. Under förordnandet får du möjlighet att utvecklas genom att arbeta som förstelärare.
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) arbetar med kompetensutveckling, fortbildning och verksamhetsutveckling inom fälten lärande, pedagogik och ledarskap. RUC erbjuder återkommande föreläsningar och möjlighet till erfarenhetsutbyte och diskussion kring olika aktuella teman som rör skolutveckling. Syftet är att skapa en mötesplats för forskning och praktik och att tillgängliggöra forskning med relevans för skolsamhället.
Föreläsningar och diskussioner sker via Zoom. Antalet deltagare per tillfälle är begränsat till ca 200. Anmälan till Mötesplats RUC är kostnadsfri men obligatorisk. Om du är anmäld och får förhinder kan du överlåta din plats till en kollega.
Lärmodulen ”Språklig sårbarhet” är framtagen av Annelie Rantzow, Linda Tuvegård och Emma Gullin, Tal- och språkteamet Resursenheten. I tal- och språkteamet ingår två specialpedagoger och en logoped.
Språklig sårbarhet
Språklig sårbarhet är ett begrepp som innebär att det sker en obalans mellan elevens språkliga förutsättningar och omgivningens krav. Sårbarheten ökar därmed utifrån de språkliga krav som barnens/elevens omgivning i förskola och skola ställer.
Man kan vara språkligt sårbar utifrån olika anledningar och i kortare perioder. Detta kan också vara situationsberoende och olika sammanhang kan vara olika belastande. Språklig sårbarhet kan vi till exempel se hos våra nyanlända elever, hos elever med funktionsnedsättningar samt hos elever med hörselnedsättning.
Språkstörning
Vid språkstörning är elevens språkförmåga påtagligt nedsatt jämfört med andra jämnåriga. Språkstörningen kan kvarstå under skolåren och ända upp i vuxen ålder. Det är en funktionsnedsättning som ser olika ut för olika barn.
Elever med språkstörning kan trots en bra hörsel behöva stöd att förstå och tolka språklig information. Både språkproduktion och språkförståelse kan vara påverkad. Språkliga svårigheter kan förekomma inom språkets form, innehåll och i användning och ju fler områden som är drabbade desto större svårigheter för eleven.
Vanliga konsekvenser vid språkstörning:
försenad/långsam språkutveckling
svårigheter att lära sig nya ord
svårförståelig även för närstående
begränsad språkanvändning
nedsatt språkförståelse
påverkan på socialt samspel
Språkstörning kan förekomma med andra funktionsnedsättningar, men definieras av att det är elevens mest framträdande funktionsnedsättning. Det är vanligt att svårigheter inom andra områden förekommer vid språkstörning, till exempel motorik, koncentration, uppmärksamhet, socialt samspel samt läsning och skrivning. Vid flerspråkighet uppträder en språkstörning på båda språken. (SPSM, om Språkstörning).
Flerspråkighet Flerspråkiga elever/nyanlända elever kan vara sårbara i en period men flerspråkigheten i sig innebär inte språkliga svårigheter/språkstörning. Finns språkliga svårigheter behöver de finnas på elevens samtliga språk och inte vara resultatet av att man inte exponerats tillräckligt för sitt andraspråk. För att fastställa hur de språkliga svårigheterna ser ut och om en språkstörning förekommer behövs en kartläggning på samtliga språk.