Lärmodulen ”Språklig sårbarhet” är framtagen av Annelie Rantzow, Linda Tuvegård och Emma Gullin, Tal- och språkteamet Resursenheten. I tal- och språkteamet ingår två specialpedagoger och en logoped.

Språklig sårbarhet
Språklig sårbarhet är ett begrepp som innebär att det sker en obalans mellan elevens språkliga förutsättningar och omgivningens krav. Sårbarheten ökar därmed utifrån de språkliga krav som barnens/elevens omgivning i förskola och skola ställer.

Man kan vara språkligt sårbar utifrån olika anledningar och i kortare perioder. Detta kan också vara situationsberoende och olika sammanhang kan vara olika belastande. Språklig sårbarhet kan vi till exempel se hos våra nyanlända elever, hos elever med funktionsnedsättningar samt hos elever med hörselnedsättning.

Språkstörning
Vid språkstörning är elevens språkförmåga påtagligt nedsatt jämfört med andra jämnåriga. Språkstörningen kan kvarstå under skolåren och ända upp i vuxen ålder. Det är en funktionsnedsättning som ser olika ut för olika barn.

Elever med språkstörning kan trots en bra hörsel behöva stöd att förstå och tolka språklig information. Både språkproduktion och språkförståelse kan vara påverkad. Språkliga svårigheter kan förekomma inom språkets form, innehåll och i användning och ju fler områden som är drabbade desto större svårigheter för eleven.

Vanliga konsekvenser vid språkstörning:

• försenad/långsam språkutveckling
• svårigheter att lära sig nya ord
• svårförståelig även för närstående
• begränsad språkanvändning
• nedsatt språkförståelse
• påverkan på socialt samspel

Språkstörning kan förekomma med andra funktionsnedsättningar, men definieras av att det är elevens mest framträdande funktionsnedsättning. Det är vanligt att svårigheter inom andra områden förekommer vid språkstörning, till exempel motorik, koncentration, uppmärksamhet, socialt samspel samt läsning och skrivning. Vid flerspråkighet uppträder en språkstörning på båda språken. (SPSM, om Språkstörning).

Flerspråkighet
Flerspråkiga elever/nyanlända elever kan vara sårbara i en period men flerspråkigheten i sig innebär inte språkliga svårigheter/språkstörning. Finns språkliga svårigheter behöver de finnas på elevens samtliga språk och inte vara resultatet av att man inte exponerats tillräckligt för sitt andraspråk. För att fastställa hur de språkliga svårigheterna ser ut och om en språkstörning förekommer behövs en kartläggning på samtliga språk.

Vill du veta mer…

• Språkutvecklingsplanen,  Kvutis.se
• Språkstörning SPSM – spsm.se
• Forskningsbloggen – sprakforskning.se
• Arbeta med språkstörning i förskola och skola – spsm.se
• Språkstörning – en pedagogisk utmaning – spsm.se
• Språkstörning – vad innebär det egentligen och vad kan man göra i skolan? – pedagog.malmo.se
• Språkstörning – gnc.gu.se

Litteratur

• Att undervisa nyanlända – metoder, reflektioner och erfarenheter–  Kaya, A
• Barn utvecklar sitt språk – Bjar, L., Liberg, C.                                     
• Greppa Språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet – Skolverket
• Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid –  Cummins, J.
• Lyft språket, lyft tänkandet – Gibbons, P.
• Låt språket bära – Johansson, B, Sandell Ring, A.
• Nyanlända elever i mitt klassrum – språkutveckling med digitala resurser – Basaram, H.
• Språk i alla ämnen – handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning – Stehagen, H.
• Språkinlärning hos barn – Håkansson, G.
• Språkinriktad undervisning: en handbok – Hajer. M, Meestringa, T.
• Språklig sårbarhet i förskola och skola – barnet, språket och pedagogiken – Bruce et al.
• Språkstörning – en pedagogisk utmaning – Carlberg Eriksson, E.
• Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 1, Fonologi, grammatik, lexikon – Nettelbladt et al
• Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 2, Pragmatik – teorier, utveckling och svårigheter – Nettelbladt, U., Salameh, E-K.
• Stärk språket, stärk lärandet – Gibbons, P
• Svårigheter med social kommunikation – Frylmark, A.