Etikettarkiv: bildspel

Introduktion till vetenskaplig grund

I Svedala kommun är vetenskaplig grund en av våra strategier för att alla ska lyckas. I filmen Vetenskaplig grund – med lektorerna i Svedala kommun får du en introduktion till vad vetenskaplig grund innebär, några viktiga begrepp, samt några av de utmaningar vi behöver ta oss an för att leva upp till skollagen.

Titta på filmen och diskutera sedan med dina kollegor.

Vetenskaplig grund – med lektorerna i Svedala kommun (7:01)

Att diskutera

  • Hur gör vi hos oss idag för att vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Hur kan vi utveckla vårt arbete framåt?
  • Vilken är vår vetenskapliga grund? Vilka teorier och prövade erfarenheter har vi som grund för vårt arbete?
  • Vilka utmaningar har vi idag? Vad behöver vi göra för att ta oss an dessa utmaningar?

Lektorernas arbete 2020

I detta inlägg vill vi sammanfatta lektorernas arbete under året som varit. 2020 har varit speciellt på många sätt!  Men trots pandemi, omställningar och utmaningar arbetar vi vidare för vårt mål att alla ska lyckas!

Hösten 2019 påbörjade tre lärare, Cristian Abrahamsson, Rebecka Lindberg och Vilma Zela, sina uppdrag som lektorer i Svedala kommun. Lektor är en ny och viktig roll och en del i Utbildnings strategi om utbildning på vetenskaplig grund. Lektorerna ska utifrån verksamheternas behov stödja förskolor och skolor i arbetet att utveckla undervisning och utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Cristian Vilma Rebecka
Utbildnings kommunlektorer

Varje lektor har ett huvudansvar för satsningar, nätverk och projekt i kommunen samt omvärldsuppdrag, där de deltar i projekt och nätverk utanför kommunen. Utöver dessa uppdrag kan rektorer och chefer ta hjälp av lektorerna för konsultationer, tidsbestämda projekt och uppdrag. Lektorerna arbetar även tillsammans för att skaffa sig en gemensam praktik, med gemensamma teorier, verktyg och modeller som kan bidra till lektorernas huvuduppdrag att driva utveckling av undervisning och utbildning på vetenskaplig grund.

Satsningar på undervisning på vetenskaplig grund

Under 2020 ledde lektorerna tre satsningar i sina kommunövergripande uppdrag: Fortsätt läsa Lektorernas arbete 2020

Nya möjligheter att bli förstelärare i Svedala kommun

Nu finns det nya möjligheter att bli förstelärare i Svedala kommun.

Tidigare har lärare som genomgår prövning och uppfyller alla krav för förstelärartjänst erbjudits förordnanden på tre år. Nu möjliggör vi även för förordnanden på ett år för lärare som till övervägande del uppnår krav för förstelärare i Svedala kommun. Under förordnandet får du möjlighet att utvecklas genom att arbeta som förstelärare.

Läs om Förstelärare i Svedala kommun och svaret på frågorna:

Mötesplats RUC digitalt

Regionalt utvecklingscentrum (RUC) arbetar med kompetensutveckling, fortbildning och verksamhetsutveckling inom fälten lärande, pedagogik och ledarskap.  RUC erbjuder återkommande föreläsningar och möjlighet till erfarenhetsutbyte och diskussion kring olika aktuella teman som rör skolutveckling. Syftet är att skapa en mötesplats för forskning och praktik och att tillgängliggöra forskning med relevans för skolsamhället.

Föreläsningar och diskussioner sker via Zoom. Antalet deltagare per tillfälle är begränsat till ca 200. Anmälan till Mötesplats RUC är kostnadsfri men obligatorisk. Om du är anmäld och får förhinder kan du överlåta din plats till en kollega.

Klicka på länken för att komma till Mötesplats RUC

Språklig sårbarhet

Lärmodulen ”Språklig sårbarhet” är framtagen av Annelie Rantzow, Linda Tuvegård och Emma Gullin, Tal- och språkteamet Resursenheten. I tal- och språkteamet ingår två specialpedagoger och en logoped.

Språklig sårbarhet
Språklig sårbarhet är ett begrepp som innebär att det sker en obalans mellan elevens språkliga förutsättningar och omgivningens krav. Sårbarheten ökar därmed utifrån de språkliga krav som barnens/elevens omgivning i förskola och skola ställer.

Man kan vara språkligt sårbar utifrån olika anledningar och i kortare perioder. Detta kan också vara situationsberoende och olika sammanhang kan vara olika belastande. Språklig sårbarhet kan vi till exempel se hos våra nyanlända elever, hos elever med funktionsnedsättningar samt hos elever med hörselnedsättning.

Språkstörning
Vid språkstörning är elevens språkförmåga påtagligt nedsatt jämfört med andra jämnåriga. Språkstörningen kan kvarstå under skolåren och ända upp i vuxen ålder. Det är en funktionsnedsättning som ser olika ut för olika barn.

Elever med språkstörning kan trots en bra hörsel behöva stöd att förstå och tolka språklig information. Både språkproduktion och språkförståelse kan vara påverkad. Språkliga svårigheter kan förekomma inom språkets form, innehåll och i användning och ju fler områden som är drabbade desto större svårigheter för eleven.

Vanliga konsekvenser vid språkstörning:

  • försenad/långsam språkutveckling
  • svårigheter att lära sig nya ord
  • svårförståelig även för närstående
  • begränsad språkanvändning
  • nedsatt språkförståelse
  • påverkan på socialt samspel

Språkstörning kan förekomma med andra funktionsnedsättningar, men definieras av att det är elevens mest framträdande funktionsnedsättning. Det är vanligt att svårigheter inom andra områden förekommer vid språkstörning, till exempel motorik, koncentration, uppmärksamhet, socialt samspel samt läsning och skrivning. Vid flerspråkighet uppträder en språkstörning på båda språken. (SPSM, om Språkstörning).

Flerspråkighet
Flerspråkiga elever/nyanlända elever kan vara sårbara i en period men flerspråkigheten i sig innebär inte språkliga svårigheter/språkstörning. Finns språkliga svårigheter behöver de finnas på elevens samtliga språk och inte vara resultatet av att man inte exponerats tillräckligt för sitt andraspråk. För att fastställa hur de språkliga svårigheterna ser ut och om en språkstörning förekommer behövs en kartläggning på samtliga språk.

Moment A - individuell förberedelse

Språklig sårbarhet/språkstörning:

Titta på filmklippet:
Språklig sårbarhet

Läs mer:
Språkstörning på SPSM. spsm.se

Flerspråkighet:

Titta på filmklippet:
Språkstörning och flerspråkighet – urskola.se

Läs mer:
Språkstörning och flerspråkighet – afasi.se

 

Moment B - kollegialt arbete

Titta på filmerna:
Adapting your language
Practical Strategies

Diskussion

  • Vilka barn/elever har du i din undervisning som upplevs språkligt sårbara eller  har språkstörning?
  • Har du flerspråkiga barn/elever i din verksamhet?
  • Vilka språkliga hinder möter barnen/eleverna?
  • Identifiera situationer i förskola/skola som kan vara bekymmersamma för barn/elever med språklig sårbarhet.
  • Vilka metoder och alternativa verktyg har du erfarenhet av i det dagliga arbetet?
  • Hur kan vi skapa möjligheter för barn/elever med språklig sårbarhet?

Planera

Planera en aktivitet i din verksamhet med syfte att göra undervisningen mer språkligt tillgänglig för dina barn/elever med språklig sårbarhet.

Vägledande frågor:

  • Hur använder jag barnens/elevernas förförståelse vid introduktionen?
  • Hur kan jag få fram det viktigaste?
  • Kan jag sålla/ förtydliga informationen som ges?
  • Kan jag använda mer visuellt stöd?
  • Vilka ord och begrepp blir viktiga att tydliggöra?
  • Vad behöver jag tänka på i min egna kommunikation som pedagog?
Moment C - aktivitet

Genomför den planerade aktiviteten och utvärdera hur det blev utifrån de vägledande frågorna som finns i moment B.

Moment D - gemensam uppföljning

Diskutera

  • På vilket sätt bidrog  de vägledande frågorna till att undervisningen kunde göras mer tillgänglig för barnen/eleverna?
  • På vilket sätt bidrog frågorna till de effekter som ni såg?
  • Ledde användandet av frågorna till andra positiva eller negativa effekter? Hur kan dessa förstärkas respektive förhindras?
  • Vilka möjligheter och begränsningar ser ni med de vägledande frågorna i er undervisning?

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheterna som aktiviteten gav och gör en kort sammanfattning.

Hur går vi vidare?  Hur ska det dagliga arbetet fortsätta utifrån lärmodulen?

Vill du veta mer…

Litteratur

  • Att undervisa nyanlända – metoder, reflektioner och erfarenheter–  Kaya, A
  • Barn utvecklar sitt språk – Bjar, L., Liberg, C.                                     
  • Greppa Språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet – Skolverket
  • Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid –  Cummins, J.
  • Lyft språket, lyft tänkandet – Gibbons, P.
  • Låt språket bära – Johansson, B, Sandell Ring, A.
  • Nyanlända elever i mitt klassrum – språkutveckling med digitala resurser – Basaram, H.
  • Språk i alla ämnen – handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning – Stehagen, H.
  • Språkinlärning hos barn – Håkansson, G.
  • Språkinriktad undervisning: en handbok – Hajer. M, Meestringa, T.
  • Språklig sårbarhet i förskola och skola – barnet, språket och pedagogiken – Bruce et al.
  • Språkstörning – en pedagogisk utmaning – Carlberg Eriksson, E.
  • Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 1, Fonologi, grammatik, lexikon – Nettelbladt et al
  • Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 2, Pragmatik – teorier, utveckling och svårigheter – Nettelbladt, U., Salameh, E-K.
  • Stärk språket, stärk lärandet – Gibbons, P
  • Svårigheter med social kommunikation – Frylmark, A.