Undervisning som utmanar och engagerar

Undervisningen ska utmana elever på deras nivå och ge dem kognitivt stöd. Gibbons fyrfältare  är bra som stöd för att förstå vad en eller flera elever upplever i en undervisningssituation och hur väl undervisningen hamnar i elevernas proximala utvecklingszon.

Utmaningar och stöd

Eleverna behöver utmanande undervisning med hög stöttning t.ex. i form av tankestöttor, modeller, tekniker och verktyg som de kan använda för att ta sig an utmaningarna. Utan stödet upplevs den utmanande undervisningen som för svår och eleverna blir frustrerade. Däremot kan undervisning med hög stöttning men som saknar utmaningar upplevas som trygg samtidigt som den ger låg inlärning. Litet stöd och för få utmaningar leder till att eleverna kan bli uttråkade.

Elevernas engagemang

Thomson, som är forskare i utbildningspsykologi, och Wery, som har sin forskningsmässiga bas i specialpedagogik, menar att motivationsgraden påverkas av flera olika saker:

• förväntningar på elever,
• känslor som väcks vid framgång och misslyckande,
• psykisk och fysisk ansträngning,
• olika problem som individen stöter på i och utanför skolan,
• bedömningssätt,
• återkoppling från läraren osv.

Motivationen påverkas också av elevens egna och andras uppfattningar om kompetenser, färdigheter och kunskaper samt av den egna rädslan att uppfattas som inkompetent och okunnig.

Elevernas engagemang har tre aspekter: det beteendemässiga, det känslomässiga och det kognitiva (Wang & Holcombe, 2010).

  1. Tecken på beteendemässiga engagemang: Elever som går till skolan, närvarar i klassrummet och deltar i frivilliga elevaktiviteter.
  2. Tecken på känslomässiga engagemang:  Elever som identifierar sig med sin skola, gillar åtminstone några av sina lärare, lektioner och frivilliga elevaktiviteter.
  3. Tecken på kognitiva engagemang: Elever som tänker på de begrepp och de färdigheter som de förväntas lära sig.  Ett sådant tänkande inkluderar självreglerande strategier, som att tänka på det man ska lära sig, planera hur man ska fullfölja en uppgift och kontrollera sitt eget arbete.

Elevernas engagemang ökar genom att elever får erfarenheter i skolan som uppfyller deras behov av att känna kompetens, autonomi och tillhörighet. Elevernas känsla av kompetens främjas av välstrukturerade aktiviteter som hänger samman med elevernas intressen och tidigare erfarenheter. Lärare kan också gynna elevernas känsla av kompetens genom att tidigt upptäcka och rätta missförstånd och på det viset förhindra upprepande misslyckanden. Autonomi främjas när elever får vara med och påverka vad och hur de lär, att själv få välja eller att förstå och acceptera lärarnas skäl till varför det är viktigt att lära sig någonting. Tillhörighet utvecklas när elever upplever att lärare känner och bryr sig om dem.
ur Vivianne Robinsson, Elevnära skolledarskap

Mindset och syn på intelligens

Carol Dwecks forskning visar att hur vi återkopplar till eleverna påverkar deras mindset och därmed också deras möjlighet att utvecklas. Barn som får höra att de är smarta och att de har talang, riskerar att få vad Dweck kallar ett fixed mindset, det vill säga att de tror att intelligens och kompetens är medfödda egenskaper som de inte kan påverka. Barn som har ett fixed mindset, räds utmaningar som ju kan avslöjas dem – Kanske är jag inte så smart som jag tidigare trott?! Barn som istället får återkoppling på sina ansträngningar tenderar till att istället få ett growth mindset, med inställningen att arbete leder till lärande. De lär sig att värdera arbetet och att arbete lönar sig, och får också en bättre uthållighet då en utmaning blir till något positivt.

Dwecks forskning har visat att när lärare får lära sig om hjärnans plasticitet och att alla elever kan utvecklas och förbättra sina kunskaper så ökar också deras förväntningar på att de kan göra skillnad, vilket i sin tur leder till ökad måluppfyllelse. Vi måste veta att eleverna kan lyckas, så kommer de också att göra det!

Stöd, stimulans och höga förväntningar från kunniga och engagerade lärare i skolan, är faktorer som bidrar till höga skolprestationer. Betydelsen av medfödd begåvning behöver tonas ner. Det är en viktig slutsats i en rapport från Skolverket och Skolverket får stöd i den senaste skolforskningen. Lärare bör analysera och reflektera över sin egen undervisning och utifrån det förändra sina undervisningsstrategier. Lärare bör vidare ha höga förväntningar på samtliga elever och använda sig av en mångfald metoder för att nå så många elever som möjligt samt skapa en tillitsfull lärandemiljö för eleverna. Det är så lärare agerar som lyckas mer effektivt med sin undervisning än andra menar John Hattie i en stor metastudie. En del metaanalyser visar att förväntningsprocesser inte bara är en del av lärarens medvetande utan snarare inbyggt i våra institutioner och i samhället. Han konstaterar också att lärare med låga förväntningar tenderar att omfatta alla elever med dessa förväntningar. Rekommendationen är att istället fokusera på utveckling för alla elever oavsett utgångsläget.


Carol Dweck, the power of yet (11:18)

Vikten av att bedöma vad eleverna gör och inte bedöma vilka de är

Intelligenstestets upphovsman, fransmannen Binet, var övertygad om att intelligens går att utveckla men med tiden har begrepp som intelligens och begåvning för många blivit etiketter för genetiskt bestämda egenskaper. Vardagsspråket vidmakthåller sådana tänkesätt: det är vanligt och oproblematiskt att säga att någon är en musikalisk begåvning men det klingar ovanligt att be en elev begåva sig (Zandén, 2011b). Även Hattie (2009) har funnit att det är didaktiskt improduktivt att säga att elever är si eller så. I musikens värld skulle en sådan etikettering till exempel vara att definiera en elev som orytmisk eller musikalisk.

Banduras (1997) forskning visar att en av de viktigaste framgångsfaktorerna i en människas liv är att hon tror på sin förmåga att skapa förändring och klara av det hon föresatt sig (self efficacy). Här har läraren en nyckelroll. Det är lätt att blunda för erfarenheter som inte stämmer med vår förförståelse och våra förväntningar. En lärare som beskriver en elev som omusikalisk förväntar sig förmodligen inte att den eleven ska utveckla sin musikalitet. Den elev som av sig själv eller andra kallats orytmisk eller omusikalisk kommer antagligen inte att lägga möda på att begåva sig på musiklektionerna. Tron på den egna förmågan att lära och utvecklas kan dock stärkas väsentligt om man får arbeta i sin närmaste utvecklingszon och om ett lyckat resultat bemöts med motiverad och preciserad bedömning. Det är lätt att fokusera på det som inte fungerar, men en preciserad återkoppling kan hjälpa eleven att bli medveten om vad hon faktiskt kan, vad som behöver göras och hur det ska gå till. Detta förutsätter dock att relationen mellan eleven och läraren är sådan att eleven litar på och är intresserad av lärarens omdöme.
ur Skolverket, Erfarenheter från forskning, bedömningsstöd i musik.

James Nottingham, Label limits learning (18:39)

Att arbeta med särskilt begåvade elever

Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade. De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

De särskilt begåvade eleverna mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina styrkor. De behöver lära och diskutera på sin nivå. De behöver också mötas med respekt och acceptans utifrån sina förutsättningar och behov.

Det är inte alltid lätt att uppmärksamma en särskilt begåvad elev eftersom det händer att de underpresterar i skolan, för att passa in eller för att de har tappat lusten att lära.

ur Skolverket

Läs mer om stöd och inspiration för att arbeta med särskilt begåvade elever

 

Förstelärare bloggar om undervisning som utmanar och engagerar

På Förstelärare bloggar kan du följa Svedala kommuns förstelärare, och deras tankar och reflektioner om undervisning. Nedan finner du några av de inlägg som handlat om att undervisning som utmanar och engagerar. Varje blogg avslutas med 3-5 diskussionsfrågor så att bloggtexten på ett enkelt sätt ska kunna diskuteras i ett lärlag nära dig.

Engagemang, mindset och förväntningar

Metoder för att väcka intresse

Entreprenöriellt lärande och värdeskapande pedagogik

Elevinflytande och delaktighet

Share Button

En reaktion på ”Undervisning som utmanar och engagerar”

Kommentarer är stängda.