Scroll To Top

Språkutvecklingsplan

Alla ska lyckas!

För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet. Språket ger oss möjlighet att bli delaktiga i samhället. Att arbeta språkutvecklande innebär mycket mer än att lära barn läsa och skriva. Skolspråket är annorlunda än vardagsspråket, att behärska ämnesspråket är en förutsättning för att lära sig och förstå ämnesinnehållet. Nedanstående språkutvecklingsplan har läroplanerna och skolans kursplaner som utgångspunkt.

Språket i läroplanen

Förskolan – Lpfö 98 reviderad 2016 Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

  • tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
  • utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
  • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
  • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.
”Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.”
Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla  kunskaper inom andra områden. Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Grundskolan – Lgr 2011 Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Gymnasieskolan – Gy11
”Skolans uppdrag är att ge eleven möjlighet att träna sig att tänka kritiskt”
Enligt läroplanen för gymnasieskolans (Gy11) övergripande mål och riktlinjer ska förtrogenhet med det svenska språket befästas genom undervisning i många av skolan ämnen. Skolans uppdrag är att ge eleven möjlighet att träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och inse konsekvenser av olika alternativ. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens. Det är skolans ansvar att varje elev:

  • kan formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem.
  • kan reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära.
  • kan kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden.

  • kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap och självinsikt.

Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling.

Så här arbetar vi i Svedala kommun

Språkutvecklande arbete i alla åldrar och i alla ämnen

Redan i förskolan måste barn få möjlighet att samtala med barn och vuxna i olika sammanhang. Ett språkutvecklande samtal är intresseväckande och ligger snäppet över barnens nivå. Språket är vårt främsta redskap för lärande i alla ämnen. Att behärska språket innebär att i både tal och skrift kunna uttrycka och tolka ämnets begrepp, centrala tankegångar, känslor som ämnet väcker, fakta och åsikter (det vill säga lyssna, tala, läsa och skriva på ett adekvat sätt inom ramen för ämnet).

ur_spraketbarkunskapen
UR – Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt.

Alla elever, men framförallt andraspråkselever gynnas av ett språkutvecklande fokus i alla ämnen. Vill du veta mer…

Lärverktyg

Läsinlärning och läsförståelse – vikten av olika metoder

Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden. Hit hör:

  • fonemisk medvetenhet (förmågan att kunna rikta sin uppmärksamhet på språkets minsta betydelseskiljande byggstenar, fonemen),
  • bokstavskännedom och
  • syntaktisk förmåga (förmågan att sätta ihop och förstå meningar i talspråkliga sammanhang)

Små barn behöver också utveckla sitt ordförråd, träna sig att fokusera på uppgifter – uppgiftsorientering – och utmanas kognitivt i sitt tänkande om texter som läses högt för dem. Man pratar om läsningens fem dimensioner:

  • fonologisk medvetenhet
  • ordavkodning
  • flyt i läsningen
  • läsförståelse och
  • läsintresse

Inom läsforskningen är man internationellt någorlunda överens om att nybörjarundervisningen ska vara genomtänkt, strukturerad och innehålla phonics (förstå sambandet mellan språkljud och bokstav).

Målet för all läsning är att kunna förstå det som läses. En automatiserad avkodning med läsflyt är viktiga delar av läsutvecklingen. Men läsaren måste också ha tillägnat sig strategier och förmågor för att förstå det som står i texten (vilket å sin sida stöder läsflytet). Läraren har en viktig roll för elevernas utveckling av läsförståelsen.

Läsförståelse uppkommer nämligen inte automatiskt som en följd av mycket läsning, utan elever måste ofta undervisas i hur de skall uppnå en god läsförståelse. Idag är läsförståelsen en mycket central förmåga i våra dagliga liv.

God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhälls-medborgare. En god läsförmåga ökar också förmågan att ta del av skönlitteraturens spännande värld som ger möjlighet till rekreation och personlig utveckling. (prof. M. Reichenberg).

Palinscar och Brown (1984) tittade på hur goda läsare gör för att förstå den text de läser och identifierade några återkommande strategier läsarna använder sig av.

Dessa är följande: – att förutspå – att ställa frågor -att klargöra otydligheter -att sammanfatta texten

Strategierna är grunden för det som har kommit att kallas Reciprok undervisning, RU. Utifrån Palinscar och Browns forskning samt annan forskning har flera olika metoder utvecklats, se länkar.

Vill du veta mer…

Lärverktyg

Skrivinlärning

Skrivandet är en process som bygger på specifika kognitiva och språkliga förmågor. Att skriva är ett viktigt redskap för att utveckla språk och tänkande. Läsutveckling och skrivutveckling hänger tätt samman, det vill säga läsande gynnar skrivutvecklingen och skrivande gynnar läsutvecklingen.

Det är viktigt att eleverna får många tillfälle att se skriftspråket användas, skriva i meningsfulla sammanhang samt öva sin egen skrivförmåga, tillsammans med kamrater och även enskilt. Tidigt stöd av talsyntes och talande tangentbord förstärker sambandet mellan ljud och bokstav.

Det krävs minst lika många timmars träning för att bli en god skrivare som för att bli en god läsare.

Det är viktigt att skapa riktiga mottagare.

Skrivutvecklingens fem dimensioner:

  • stavning
  • meningsbyggnad och textform
  • funktionell skrivning
  • skapande skrivning
  • intresse och motivation

Vill du veta mer…

Lärverktyg

Kungsbacka utvecklar – att lära sig skriva och läsa med datorn som verktyg

Verksamhetsstöd

Skolbibliotek och barnbibliotek

I Svedala kommun har skolbiblioteken en självklar roll i skolans pedagogiska verksamhet. Skolbiblioteken ska tillhandahålla skönlitteratur, faktaböcker och för skolan lämpliga texter. Skolbiblioteken ska arbeta mot samma mål som skolans övriga verksamhet. Detta sker exempelvis genom lässtimulerande arbete, möjlighet att ge ”rätt bok till rätt elev”, tillhandahålla lättlästa böcker, undervisning i informationssökning och läshjälp till elever i behov av stöd.

På skolbiblioteken finns också kompetens kring läskompensation. Elever i behov av läskompensatoriskt stöd kan lyssna på talböcker. Alla skolbibliotek i Svedala kommun har särskilt tillstånd från regeringen att ladda ner talböcker från MTM via Legimus.se. Eleverna kan få tillgång till tjänsten Egen nedladdning.

Skolbiblioteken vill väcka läslust och läsglädje och arbetar därför dagligen med läsfrämjande insatser – till exempel bokprat, temaläsning, gruppläsning och utställningar på biblioteket. Andra lässtimulerande insatser är inköp av gruppläsningsböcker och evenemang som Bokjuryn och Sommarboken.

Förskola och förskoleklass samarbetar med barnbibliotekarie när det gäller temalådor, sagoläsning och presentation av nya böcker.

Vill du veta mer…

Modersmål

Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Ett välutvecklat modersmål stöder lärprocessen i andra språk. Elever med tidigare erfarenhet av skolgång i ursprungslandet bör tidigt få möjlighet att fortsätta sin kunskapsutveckling på modersmålet parallellt med att de lär sig svenska. Det är därför viktigt med studiehandledning på modersmålet. (Greppa språket 2012, skolverket)

Vill du veta mer…

IKT – Information och kommunikationsteknik

Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 11, ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Alternativa verktyg i förskola och skola ger barn/elever bidrar till tillgänglighet, delaktighet och bättre förutsättning för högre måluppfyllelse. Vill du veta mer…

Specialpedagogkompetens

Elever som inte utvecklas enligt förväntan när det gäller läsförmåga behöver anpassningar i undervisningen för att inte utveckla läs och skrivsvårigheter.

Elever med språklig sårbarhet och/eller läs- och skrivsvårigheter samt andra funktionsnedsättningar har rätt till alternativa verktyg. Alternativa verktyg ska vara ett naturligt inslag i all undervisning.

Speciallärare/-pedagoger med inriktning tal och språk finns som kunskapsstöd och elevstöd.

Uppföljning

Varje förskollärare/lärare följer sina barns/elevers kunskapsutveckling när det gäller språk- läs och skrivförmåga.

Vi använder följande verktyg:

Avstämning

I varje årskurs finns det  avstämningspunkter som varje lärare som undervisar i svenska genomför. Resultaten från dessa screeningtest analyseras för att bedöma behovet av förändrade undervisningsstrategier i klassrummet. Analysen genomförs i arbetslaget tillsammans med speciallärare/-pedagog.  Utifrån elevens svårigheter, väljs ytterligare analysmateriel/tester i syfte att förstå och hjälpa eleven mot målen.

Följande screeningtester är ett komplement till lärarens egen bedömning av elevens måluppfyllelse i alla ämne.

Screeningtest är standardiserade, normerade och bedöms lika oavsett vem som genomför testet. Följande test mäter endast delar av språk- läs och skrivutvecklingen och kan inte ersätta lärarens bedömning av måluppfyllelse.

Årskurs Typ av test Tidpunkt
F-klass Bornholmsmodellen september, maj
Åk 1 Fonolek september
Åk 1 Ord och bild, bild och ord (avkodning) maj
Åk 2 Vilken bild är rätt? (läsförståelse) oktober
Åk 2 Ord och bild, bild och ord maj
Åk 3 Vilken bild är rätt? oktober
Åk 3 DLS Rättstavning åk3 februari
Åk 4 Läsförståelse under luppen
Åk 5 DLS rättstavning 1
Åk 7 LS läsförståelse
Gy 1 LS läsförståelse I samband med skolstart

Kommunövergripande rapport sker endast av:

  • Kunskapskrav i svenska årskurs 1.
  • Bornholmsmodellen, kartläggningen i maj
  • Läsa och skriva åk 2 (nått målen i ”Nya språket lyfter” B2 (skriva) och B2 (läsa))
  • Nationella prov i svenska, åk 3,6,9

Det står varje skola fritt att välja ytterligare avstämningsmaterial i syfte att anpassa undervisningen.

Litteratur

Druid Glentow, Förebygg och åtgärda läs och skrivsvårigheter: metodisk handbok

Gibbons, Stärk språket, stärk lärandet

Gibbons, Lyft språket, lyft lärandet

Guthrie, J.T, Motivating Reading Comprehension, Concept Orientated Reading Instruction

Hedström, L som i läsa M som i metod

Herrlin, Läs med flyt. Ett målmedvetet arbetssätt för att utveckla läsförståelsen

Jönsson, Litteraturarbetets möjligheter

Keene, Tankens mosaik Körling, Den meningsfulla högläsningen

Limberg, Lousie & Hampson Lundh, Anna (red.), Skolbibliotekets roller i förändrade landskap – en forskningsantologi. Btj Förlag

Lundberg, Bornholmsmodellen

Lundberg, Före Bornholmsmodellen

Lundberg, God skrivutveckling – kartläggning och undervisning

Lundberg, Herrlin. God läsutveckling-kartläggning och övningar

Lövgren, Med datorn som skrivverktyg

Skolverket, Nya språket lyfter

Skolverket, Språket på väg

Skolverket, Greppa språket

Skolverket, Flera språk i förskolan – teori och praktik

Stehagen, Språk i alla ämnen

Taube, Barns tidiga läsning

Taube, Barns tidiga skrivande

Tjernberg, Framgångsrik läs- och skrivutveckling (med studiehandledning)

TRAS – Observationsmaterial för barns språkutveckling

Westlund, Att undervisa i läsförståelse + handledning

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala