Innehållsförteckning
Här beskrivs arbetsgång för ett kollegialt arbete kring uppföljning och analys i skolans ledningsgrupp (SLG). Syftet med upplägget är att arbeta med och utveckla hur vi arbetar med uppföljning och analys. Genom att arbeta kollegialt möjliggör vi för att lära av varandra, utmanas och skapa tydliga mål och förändringsprocesser utifrån verksamheternas autentiska behov.
Förberedelser inför
Som förberedelse inför arbetet har du tagit del av det:
- centralt sammanställda underlaget för din verksamhet
- underlag som ni sammanställt lokalt
och har det tillgängligt under arbetets gång.
Program
Dag 1 – 20 maj 2021
9.30-12.00
12.00-13.00
13.00-16.30
Hur vårt intellekt står i vägen
Följa upp centrala mål och fastställa prioriterat utvecklingsområde
Lunch
Nulägesanalys och målbildsanalys
Dag 2 – 21 maj 2021
9.00-11.00
11.00-11.30
12.00-13.30
Inledning, incheckning och instruktion
Delge analys i triad
Provtryckning med stödfrågor
Runda – Vad tar jag med mig?
Gemensam lunch och avslutning
Hur vårt intellekt står i vägen
Hur vårt intellekt står i vägen för uppföljning och analys (16:46) Michael Rystad
Ta del av presentationen som PDF
Arbetsgång
Följa upp och fastställa problem
OMRÅDE SOM BÖR PRIORITERAS
Vad grundar du din bedömning på?
Vi har stort ämnesfokus och lärande där vi glömmer bort de mjuka värdena i lärandet. Vi vuxna tar för givet att våra elever kan/ bör behärska vissa beteenden och färdigheter. När detta inte möter våra förväntningar i skolverksamheten, uppstår svårigheter i olika sammanhang, på raster, lektioner, på fritids, vid förflyttningar etc. Detta ger konsekvenser och påverkar lärandet hos våra elever. Att ha specifika pass med värdegrund och riktade teman funkar inte i det längre perspektivet, det funkar vid snabba och akuta insatser. Vi har sett mönstret en längre tid och ser ett behov av utveckling på längre sikt. Vi behöver integrera detta med ordinarie undervisning och på fritids, som blir märkbart under tid och i vardagen.
Vi genomförde ett analysarbete tillsammans med personal. I samtliga analyscykler inom de olika lärmiljöerna, lyftes det sociala samspelet mellan våra elever och mellan elev- pedagog som ett utvecklingsbehov.
Våra DF-respons ligger på samma siffror som tidigare där vi är långt ifrån nöjda. Vi ser att det är på rasterna de flesta kränkningarna sker och det är framförallt hot och våld. Pojkarnas konflikter ökar medan flickorna minskar. Vi behöver arbeta mer proaktivt och långsiktigt så detta blir hållbart. Vi behöver integrera arbetet med undervisning inom samtliga verksamheter.
Trygghetstempar som lärarna genomför tillsammans med trygghetsteamet visar på resultat där eleverna uttrycker viss oro i klassrummen kopplat till lektionerna samt rasten. Vi ser att arbetet som skett under läsåret bidragit till förbättringar men behöver fortsätta. Det handlar om arbetsro i klassrummen, ytor på skolan som känns otrygga, kompisrelationer och konflikter. Det är inte alltid eleverna ser sina egna roller i olika sammanhang och mycket handlar ibland om det egna jaget. Vi har många elever som är individualister, där “jaget före laget” går först. Analyserna visar att det kan handla om strukturen, upplägg och relationer i klassrummet/på fritids.
Vad har vi för data och vad visar den?
DF-respons
Det är fortfarande hot och våld som har högst procent varav det är pojkarna som utsätts mest. Skillnaden mellan pojkar och flickor mellan läsår 18-19 och 19-20 är stor, 72,6% resp 27,4% i år medan det var 59,9% resp 40,3% förra läsåret. Kort analys är att det är pojkarna på skolan som hamnar mer i dessa situationer då det är mycket som sker i deras fysiska lekar samt att de reder ut bråk genom att slåss.
Trivseltempar
Bättre resultat under året efter varje temperaturmätning. Enskilda elever följs upp av representanter från trygghetsteamet.
Fokusgruppsintervjuer
Startar HT 20-21
Analysmaterial från pedagogerna – analyser, observationer kopplat till kriterier, visar att vi behöver träna våra elever i olika sociala och emotionella färdigheter. Vi behöver utvecklas i hur vi kan bemöta och arbeta med detta i vardagen.
EJ PRIORITERAT OMRÅDE
Det finns en röd tråd i SYV-arbetet för den breda vägledning.
Pedagogerna är duktiga på att använda sig av närmiljön och vad den erbjuder. Det finns ett bra samarbete med idrottsföreningar, kulturella föreningar och skola. Föreställningen i samarbete med Kulturskolan/Skapande skola ska genomföras.
Vi ser till att eleverna får upptäcka flera företag utanför skolan genom studiebesök och prao. Vi besöker gymnasiemässan varje år (blir digital i år). Vi bjuder alltid in olika företag som kommer och presenterar olika yrken och vilka ämneskunskaper som du behöver i yrket. Vi samarbetar med Swedbank och Sandvik i två olika projekt. Vi pratar mycket val med eleverna med hjälp av SYV och lärare. Vi bjuder alltid in vh och elever till möten för att gå igenom valet till gymnasiet.
Vad har vi för data och vad visar den?
Syv-plan
Skolans plan för studie och yrkesvägledning beskrivs aktiviteter som ska vidga elevernas perspektiv på olika yrken/samhälle genom att bland annat bjuda in personer till skolan som berättar om olika yrken samt besöka div arbetsplatser.
BRUK
Arbetslagens egna självskattning visar att vi har
- fungerande rutiner för samverkan med gymnasieskolan för att skapa förutsättningar för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.
- en tydlig ansvarsfördelning och tydliga former för samarbete mellan studie- och yrkesvägledaren, lärarna och övrig personal, så att eleverna får den studie- och yrkesvägledning de behöver.
- eleverna tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.
- en studie- och yrkesvägledarfunktion som stödjer den övriga personalens studie och yrkesorienterande insatser.
- en studie-och yrkesvägledare som aktivt deltar i verksamhetens planering och bidrar därmed med sina kunskaper och erfarenheter från elevsamtal.
- tydliga riktlinjer och förutsättningar för vägledningen så att den blir hela skolans ansvar.
- personal, där alla känner till sitt ansvar med att uppnå målen med skolans studie- och yrkesvägledning och är införstådda med hur studie- och yrkesvägledningen kan integreras i alla ämnen.
FRAMGÅNGSRIKT ARBETE VÄRT ATT SPRIDA
Vad grundar du din bedömning på?
Kommunens skolenkät, Skolverkets enkät
Vad har vi för data och vad visar den?
Utifrån Skolverkets skolenkät för vårdnadshavare som helhet för skolans ligger vi i förskoleklass 8,9 (8;2), 1-3 7,7 (7,6). Utifrån indexvärdet på elevens utveckling 7,8 (7,5) och stimulans 7,4 (7,0), förskoleklass 8,7 (8,2) ligger vi lite över indexvärdet. Överlag har vi lite bättre indexvärde i förskoleklassen
Den del som handlar om skolan har informerat sig om hur jag upplever mitt barns- skol- och livssituation har ökat förskoleklass 7,6 (6,9) och samma nivå som riksgenomsnittet i årskurs 1-3 6,2 (6,2). Fritidshemmet ligger svarsfrekvensen på 69 %.
All personal ringer upp vårdnadshavare så vårdnadshavare har möjlighet att ställa följdfrågor. Detta har minskat missnöje via mail markant.
Bokar samtal med vårdnadshavare i ett förebyggande syfte i ett tidigt skede.
Skolan har tagit fram rutiner och struktur gällande information till vårdnadshavare från fritidshemmet för att skapa en likvärdighet mellan fritidshemslänkarna.
Följa upp centrala mål och fastställa prioriterat utvecklingsområde
- Arbete med uppföljning sker i triader. Ni avgör när ni vill lägga in fikapaus.
- Var och en dokumenterar sitt arbete i verksamhetens SKA-mall 21/22 – Uppföljning
- SKA-mall uppföljning (doc)
Triaden ska arbeta med uppföljning av de centrala målområdena som gäller för triadens skolformer. Ni börjar med de målområden som ni har störst behov att arbeta med och arbetar med så många områden som ni hinner.
“Agera kritiska vänner åt varandra och säkerställ att det finns belägg för slutsatser och utmana kognitiva barriärer.”
För varje målområde ska ni resonera kring:
- Vad har vi för data och vad visar den?
Vad vet vi? Vad tror vi oss veta? Vad vet vi inte? - Var och en skriver ner en preliminär bedömning och gör ett preliminärt prioritetsbeslut (bör prioriteras, ej prioriterat, framgångsrikt arbete)
Innan lunch ska varje rektor välja ett problemområde utifrån måluppföljningen att analysera vidare. Detta problem kan bygga på data och slutsatser utifrån ett eller flera målområden.
Nulägesanalys och målbildsanalys
- Arbete analys sker skolvis, antingen själv, med din skolledning, eller med valfri personal på den egna skolan.
- Var och en dokumenterar sitt arbete i verksamhetens SKA-mall 21/22 – Prioriterat mål 1, analys
- Först gör ni en nulägesanalys, och därefter en målbildsanalys.
- SKA-mall prioriterat mål (doc)
Nulägesanalys
NULÄGESRESULTAT
Det fastslagna problemet från förmiddagens arbete är det resultat som ska analyseras i Wilbers fyrfältare.
PROCESSKVADRANTEN
(göra rätt eller göra fel)
Rita upp hur problemet/resultatet blir till på din enhet. Ritningen ska skildra verkligheten – processer, strukturer och roller. Eventuella brister, snårigheter, trögheter, genvägar och loopar ska finnas med.
Tänk på:
- att göra processerna förenklade och tydliga; vem som helst ska kunna förstå.
- få med det relevanta och få med flaskhalsar och tröghet
- se till att fånga hur det faktiskt är och fungerar och inte det tänkta eller önskvärda.
- att aktörer, forum och syften med olika processdelar blir tydliga
Vanliga misstag är att:
- processerna blir vaga och otydliga
- beskriva processer som inte följs
- beskriva organisationsstrukturer som inte säger något
- ha med befattningsbeskrivningar som måste finnas men som saknar relevans
KOMPETENSKVADRANTEN
(kan eller kan inte)
Kompetens är ett samlingsbegrepp för en individs förmåga att utföra en uppgift genom att tillämpa vissa kunskaper och färdigheter. Med kärnkompetenser menas de viktigaste kompetenserna för att utföra en uppgift.
- Vilka relevanta kompetenser har medarbetare och som de använder i nuvarande processer som leder till det problem/resultat som du analyserar?
- Vilka relevanta kompetenser saknar dina medarbetare, vilket leder till det problem/resultat som du analyserar?
MOTIVATIONSKVADRANTEN
(vill eller inte vill)
Motivation är en drivkraft, en passion, en vilja eller önskan om att åstadkomma något. Ju större möjlighet man har att tillfredsställa de inre drivkrafterna och behoven desto starkare blir motivation.
- Vilka drivkrafter har medarbetarna som har en påverkan på det problem/resultat som du analyserar?
- Vilka drivkrafter har medarbetarna som blir hinder och som leder till det problem/resultat som du analyserar?
KULTURKVADRANTEN
(okej och inte okej)
Kulturen handlar om det mellanmänskliga, gemensamma antaganden och föreställningar om hur det är, ”sanningar om hur saker och ting förhåller sig”, underliggande värderingar, förhållningssätt och normer i en organisation.
-
- Vilka antaganden, föreställningar och “sanningar” finns som leder till de problem/resultat som du analyserar?
- Vad okej att säga och vad är inte okej att säga kopplat till det problem/resultat som du analyserar?
Målbildsanalys
MÅLBILDSRESULTAT
Beskriv ett önskvärt resultat, det vill säga det resultat ni får om den planerade förändringen är framgångsrik.
PROCESSKVADRANTEN
– vad är rätt process?
- Vad verkar processen vara designad för?
Att visa att vi gör något, att ha ryggen fri, att skapa en känsla av delaktighet, att väcka engagemang, att kontrollera, att förstå trygghet och vad som behöver förbättras etc? - Vilka delar av processerna är tydliga och vilka delar av processerna behöver förbättras?
- Var i processen ”vinner vi eller förlorar vi matchen”?
Vad är kritiskt för att arbetet ska förbättras? Processer, strukturer, roller, mätapparat, styrning etc. Var sätter vi ”sprängladdningen” om vi ska sabotera processen?
Rita upp den process som behövs på din skola för att målbildsresultatet ska nås.
KOMPETENSKVADRANTEN
– vad behöver vi kunna?
- Vilka kompetenser behövs för att processerna ska bli framgångsrika?
- Vilka kompetenser klarar vi oss inte utan
för att processerna ska fungera?
Lista de 3-5 viktigaste kärnkompetenserna som behövs för att resultatet ska nås.
MOTIVATIONSKVADRANTEN
– vilka drivkrafter behövs?
- Vilka drivkrafter behövs i den
nya processkvadranten? - Vilka är kostnaderna för resultatet om vi
bara gör det nödvändiga? - Vad är vinsten med att göra det möjliga?
Vad är vinsten med att nå vårt resultat? - Vad behöver vi släppa taget om?
Vilka obehag och rädslor hindrar oss?
Beskriv vilka drivkrafter som används och förstärks i de nya processerna så att resultatet nås.
KULTURKVADRANTEN
– vad ska vara okej?
- Vad behöver vara okej och vad får inte vara okej?
- Hur ska man vara mot varandra?
- Hur gör vi kulturen talbar?
- Hur ska kulturen upprätthållas?
- När/hur vet man var gränsen går?
Beskriv vad som behöver vara okej och inte okej för att resultatet ska nås.
DE FEM VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA
A. Vilken är den största blockeraren? Vad ska bort?
B. Vilken är den största möjliggöraren? Vad måste till?
C. Var finns flaskhalsen idag? Vilken kvadrant begränsar?
D. Vilken är den största rädslan för förändringen?
E. Vad måste på plats nu?
Lista de viktigaste förändringarna för A, B, C, D, E
Delge analyser och provtryck varandra
- Arbete i triader. Ni avgör när ni vill lägga in fikapaus.
- Dela med er av gårdagens analyser, en skola åt gången. Triaden provtrycker varandras arbete genom att ställa frågor för att klargöra och säkerställa att det finns tydliga belägg för analysen och att kognitiva barriärer inte påverkat i för hög grad.
Varje skola presenterar sin analys (ca 30 min per skola)
- Vilket problem valde jag och på vilken grund?
- Vilka processer, roller, styrning leder till problemet?
- Vilka kompetenser finns/saknas?
- Vilka drivkrafter finns/saknas som leder till problemet?
- Vilken påverkan har kulturen?
- Vilken är min målbild?
- Hur ser “rätt” processer, roller, styrning ut för att nå målbild?
- Vad behöver vi kunna för att nå målbild?
- Vilka drivkrafter finns/behöver förstärkas för att nå målbild?
- Hur behöver kulturen förändras för att vi ska nå målbild?
- Möjlighet ges för triaden att provtrycka analysen.
Frågor som stöd för provtryck
- Varför behövs denna förändring? På vilket sätt är förändringen relevant för skolan? Vad är “vinsterna” med förändringen och “kostnaderna” om förändringen uteblir? Hur viktig är förändringen för dig som ledare?
- Vad är målet med förändringen? Finns det en konkret målgång, att målet är nått när…? Kommer förändringen att innebära målgång?
- Vad behöver förändras för att målet ska nås? Vilka kvadranter berörs och vilka berörs inte?
- Hur kan förändringsarbetet läggas upp och ledas? På vilket sätt är du medskapare till förändringen? Hur leder huret till den önskvärda förändringen? Mer av samma leder inte till förändring.
Runda
Var och en sammanfattar:
- vad tar jag med mig?
Dokumentationsmallar
Instruktion
1. Klicka på länken med högra musknappen och välj “Spara länk som…”
2. Namnge dokumentet och välj “Spara”
3. Tryck på den lilla pilen och välj “Behåll”.
Mallarna
- SKA-mall uppföljning (doc)
- SKA-mall prioriterat mål (doc)
Triader
Sara Å
Karin S
Mattias K
Anna T
Annika B
Kim L
Stina L
Camilla B
Carina B
Mirlinda I
Anders S
Ann-Sofie Å
