Scroll To Top

Uppläggsförslag

I Svedala kommun arbetar vi för att alla elever ska lyckas. Genom att medvetet arbeta för att utveckla en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vill vi kunna erbjuda en skola som kompenserar väl för de olika förutsättningar som barnen har med sig och där eleverna i våra skolor presterar på en jämn och hög nivå, varje år. Från det att eleverna börjar skolan ska de uppvisa godtagbara kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. Alla elever ska utmanas till att prestera efter sin bästa förmåga.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – Skollagen 1 kap 5 §

Analys

KU-dagen den 20 mars genomfördes en SWOT-analys utifrån målsättningen att alla ska lyckas och utifrån analysen har följande faktorer lyfts fram som prioriterade områden:

  • Omvärldslärande – att möta omvärlden, andra människor, verksamheter och personal. Syftet är att eleverna ska tränas i att göra bra val utifrån en god kännedom om sig själva samt motivera och bidra till en större lust till lärande
  • Lektionsplanering – undervisningen blir inte bättre än vi planerat den och undervisningen är grunden i vår kärnverksamhet.
  • Önskan om fortbildning – fortbildning måste ha sin utgångspunkt i elevernas behov då det är deras utveckling som är vårt uppdrag. Vad behöver jag utveckla/lära mig mer om för att möta mina elevers behov (så att alla ska lyckas).
  • Att nyttja de möjligheter som finns genom KvUtiS och Förstelärare bloggar.

Syfte

Syftet är att förbättra resultat genom att utveckla lektionsplanering och omvärldslärande. I arbetet ska vi  användanda oss av resurser på KvUtiS och Förstelärare bloggar. Fortbildning som sker bör kopplas till behov som framkommer i samband med detta utvecklingsarbete.

Framgångsfaktorer

Rätten till kunskap
Att ge alla elever förutsättningar och möjlighet att nå goda resultat är en stor utmaning för skolan. /—/ I forskningen definieras framgångsrika skolor bland annat som skolor där eleverna gör större framsteg än andra skolor med liknande socioekeonomiska förhållanden. Den brittiske forskaren Pamela Sammons har granskat skolor med stor andel elever från socioekonomiskt utsatta områden. Hon visar att socialgrupp är en betydelsefull faktor för om elever lyckas med sin utbildning. Men hon visar också att skolan och undervisningens utformning har stor betydelse. Sammons betonar några delar som särskilt viktiga: undervisningens kvalitet med elevers kunskaper i fokus, ett varmt omhändertagande klimat och att eleverna känner sig uppskattade som människor. Hon benämner de skolor som lyckas ge alla elever möjlighet att nå höga resultat i skolan som ”effektiva skolor”. I denna slag skola har undervisningen ett tydligt syfte med strukturerade lektioner och anpassad pedagogik. Lärarna klargör målen för lektionerna och hänvisar också till dem för att behålla fokus.

ur Skolinspektionens rapport –Rätten till kunskap

Framgång i undervisningen

Några slutsatser som kan dras utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer och som Skolinspektionen tar fasta på lyder:

  • Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens.
  • Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt.
  • Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera under­visningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter.
  • Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte.
  • Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i under­visningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka.

En framgångsrik undervisning som leder till att eleverna når goda studieresultat kan inte beskrivas i endimensionella termer. Det är kvaliteten i lärarens kombinerade kunskaper, förmågor och handlingar i varje unik undervisningssituation som skapar förutsättningar för elevers lärande och kunskaps­utveckling. Medan forskningen pekar ut några speci­fika kompetenser hos läraren som visat sig ha stor betydelse; kompetens att bygga och utveckla relationer, ledarkompetens och didaktisk kompetens, krävs också en organisation som skapar tydlig­het och struktur och där det finns kollegiala samtal om mål, värderingar och bedömning av resultat som rektor driver. Inom denna ram kan läraren sedan forma sin undervisning och skapa tydliga och goda förutsättningar för elevernas lärande.

ur Skolinspektionens sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund –Framgång i undervisningen

ATT DISKUTERA

  • Känns skolforskningens slutsatser riktiga utifrån era erfarenheter?
  • Vad behöver ni göra för att bli bättre på att anpassa undervisningen till elevers olika behov och kunskapsnivåer?

Lärmoduler

Förstelärare bloggar

Vilka framgångsfaktorer ska vi arbeta med för att förbättra  resultat, lektionsplaneringar och arbetet med att möta omvärlden? 

Material som stöd

Nu när vi vet vilket våra identifierade utvecklingsområden är behöver vi veta vilket stöd vi kan finna på KvUtiS, Förstelärare bloggar och andra platser:

Lektionsplanering

Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare.

Lärmoduler

Förstelärare bloggar

Omvärldslärande

Många studier visar att unga är långt ifrån rustade med tillräckliga
kunskaper om arbetslivet och olika yrken under sin skoltid. De skolor som arbetar kontinuerligt med studie- och yrkesvägledning genom hela grundskolan ser stora vinster genom att många elever upplever sig mer motiverade och känner en större lust till lärande. Lärare har en nyckelroll då de dagligen bidrar till elevernas självkännedom samt med information om yrken kopplat till olika ämnen.
(ur Det gäller våra elevers framtid- det gäller att hjälpa våra elever att göra väl underbyggda val Skolverket)

När eleverna på Bor skola fick uppdrag från företag upplevde de att undervisning blev mera på riktigt. Filmen är från Bor skola årskurs 6-9 och en del i skolverkets uppdrag att stärka studie- och yrkesvägledning (14:43).

Vi elever är framtiden (2:15).  Se även Vi lärare behövs (2:33)

Lärmoduler

Förstelärare bloggar

Ta del av underlaget. Vad kan vi använda oss av som stöd för vårt utvecklingsarbete?

Utveckla beprövad erfarenhet

Forskning för klassrummet
Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar baserade på den enskilde lärarens intresse och ansvar ger någon varaktig effekt. Effekten blir ofta att den individuella kompetensutvecklingen i de flesta fall slutar just hos läraren. Däremot finns allt mer stöd för att systematisk kompetensutveckling under lång tid som baseras på skolbaserade aktiviteter, klassrumsobservationer, reflektion över dessa, och med inslag av utomstående expertis har stor chans att göra varaktigt avtryck i verksamheten. Detta finns till exempel beskrivet i en av de största metastudierna av forskning kring lärares professionsutveckling, Teacher Professional Learning and Development: Best Evidence Synthesis Iteration, som sammanställts av den nyzeeländska forskaren Helen Timperley och hennes kollegor.

Den cykliska process som Helen Timperley förespråkar för lärares professionsutveckling
Klicka för att förstora

 

 

 

 

 

 

 

Även studier som har gjorts av det brittiska centret Evidence for Policy and Practice Information (EPPI) ger stöd för att kollegial kompetensutveckling ger mer effekt än individuell, centret är världsledande på systematiska översikter för utbildningsområdet. EPPI lyfter fram att det är viktigt att lärare får identifiera sina egna fortbildningsbehov och att det finns processer som uppmuntrar, utvidgar och strukturerar den professionella dialogen och som möjliggör för lärare att pröva nya lärdomar i undervisningen. Institutet summerar: ”Den samlade bilden om vad som ger positiv effekt indikerar att kontinuerlig kollegial fortbildning för lärare har en stor potential att spela en avgörande roll vid tolkning och implementering av skolreformer i praktiken.”

För svensk del lyfter forskaren Lars Mouwitz i Hur kan lärare lära? fram vikten av att engagera lärare i projektens utformning, genomförande och utvärdering och att aktiviteter som inbegriper hela ämnesgruppen har stor betydelse. Mouwitz ser problem i att lyfta ut enskilda lärare och ge extern fortbildning eftersom läraren inte kan hävda sig vid återkomsten till kollegor och traditionell skolkultur. Sammantaget måste lärarnas kunnande om klassrumspraktik uppmärksammas och förädlas, och förändringar av arbetssätt måste utgå från denna kunskapspotential i förening med ny forskning.
(ur Forskning för klassrummet, s.24ff)

ATT DISKUTERA

  • Vilka erfarenheter har du av effektiv kompetensutveckling för att förbättra resultat, planering av undervisning och av att arbeta med att möta omvärlden?
  • Forskning visar att den största skillnaden i resultat är inte mellan skolor utan mellan klassrum. Hur kan vi som kollegor göra för att lära av varandra och minska dessa skillnader?
  • Hur kan vi arbeta för att uppfylla skollagens krav på utbildning och undervisning som vilar på beprövad erfarenhet?

Arbeta för att nå målet

“I skollagen  (2010:800, 1 kap. 5 §), kan vi läsa att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”/…/ Det är egentligen inget märkvärdigt krav för en modern utbildning men samtidigt öppnar det upp för en värld av möjligheter och utmaningar. Att utbildning vilar på vetenskaplig grund bör innebära att vi ska följa aktuell forskning om utveckling, pedagogik och lärande för att sedan implementera de nyvunna kunskaperna i undervisning och verksamhet.” Läs vidare i Arbeta tillsammans eller bara samtidigt av Michael Rystad.

Här följer ett antal olika modeller för kollegialt lärande som kan användas för att utveckla beprövad erfarenhet. Vilka modeller passar oss bäst?

Auskultation och lektionsobservationer
Att få hjälp av en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. I dessa lärmoduler får du möjlighet att träna dig i att göra kvalitativa observationer av undervisning:
– Lektionsobservation 1
– Lektionsobservationer 2
Ta del av Ullvigymnasiets upplägg för ett läsårs arbete med lektionsobservationer:
– Lektionsobservationsupplägg
– Tematiskt lektionsobservationsupplägg.

Teacher Learning Communities: Dylan Wiliams modell för samtalsstruktur och modell för personlig handlingsplan med ett exempel från Svedala för systematisk utveckling av undervisning. Läs om hur man arbetat med kollegialt lärande på Täby Enskilda Gymnasium med alltifrån nätverksträffar och auskultation till TLC och TeachMeets. Läs mer i  Från lärare till skolor – om att införa formativ bedömning i större skala.

Lärmoduler: En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Genom att arbeta med lärmodulscykler uppfyller ni både Skollagens krav på arbete för beprövad erfarenhet samtidigt som ni arbetar med en modell för fortbildning som har stöd i forskning. Ta del av NTI-gymnasiets upplägg att Arbeta i lärande team (lärmoduler á la matematiklyftet).

Kollegahandledning med fokus på undervisning: På modellskolorna i Jönköping och Ängelholm används en variant av kollegahandledning med fokus på undervisning. Läs om samtalsmodellen i Samtalskonst i praktiken.

Upplägg från Spångholmsskolan och Kyrk- och Roslättskolan.

Lärmodul

Förstelärare bloggar

Hur vill vi göra för att förbättra resultat, lektionsplanering och omvärldslärande? 

Annat stödmaterial

Metod för att göra noteringar i undervisning
Att arbeta vidare efter matematiklyftet NCM
Sensus metodbank – Metoder för att starta, skapa goda samtal, stärka gruppen och avsluta.
Kollegialt lärande i praktiken Katedralskolan i Uppsala

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala