Vad gör skillnad i skolan och hur får vi det att hända på riktigt?

Hur kan huvudmannens ledning och styrning göra skillnad för skolan? Forskningen är överens om att långsiktighet, samarbete och fokus på skolans inre arbete behövs för att nå framgång. Att ha koll på läget för att kunna veta vilka insatser som behövs och för att kunna prioritera. Så enkelt och samtidigt, så svårt. Hur kan huvudmannen få det att hända på riktigt?

Den 17 augusti 2022, föreläser Fredrik Aksell, utbildningschef, och Lise-Lott Nilsson, områdeschef i Svedala kommun, på KOMMTEK om Utbildning i Svedala kommuns arbete för att alla ska lyckas.

FA och LN
Fredrik Aksell, utbildningschef och Lise-lott Nilsson, områdeschef i Svedala kommun.

Utbildning i Svedala kommun föreläser på KOMMEK

Ta del av deras presentation Vad gör skillnad och hur får vi det att hända på riktigt (PDF).

Fredrik Aksell, utbildningschef

Fredrik Aksell
Fredrik Aksell, utbildnings-chef i Svedala kommun

Jag heter Fredrik Aksell och arbetar som Utbildningschef/Skolchef, tillsammans med områdeschef Lise-lott Nilsson som har särskilt ansvar för grundskola, grundsärskola, gymnasium och vuxenutbildning. Vi är inbjudna att berätta om hur styrning och ledning kan göra skillnad, och också gör skillnad, i Svedala.

Svedala kommun har cirka 23 000 invånare, fördelade på tre tätorter. Svedala kommun är en kranskommun till Malmö, en pendlingskommun, populär och med stark tillväxt, särskilt inom förskola/skola. Detta innebär att vi arbetar med utveckling av verksamheten samtidigt som det sker utbyggnad av kapacitet, rekrytering och ledning.

Vi har 8 grundskolor, 1 gymnasium och vuxenutbildning, särskola, 13 kommunala förskolor, ca 900 anställda, 35 chefer/-ledningsfunktioner, och vi växer och bygger nytt och utökar med cirka 1-2 enheter per år.

Idag kommer vi att beskriva några framgångsfaktorer i hur vi gör för att skapa skillnad från huvudman till elev!

“Att säkerställa ledning i alla ordningar/led”

I vårt arbete utgår vi ifrån en modell där ledning sker i tre ordningar:

  • 1: a ordningen – lärare
  • 2:a ordningen – rektor
  • 3:e ordningen – skolchef, områdeschef, nämnd

För att göra skillnad behöver utveckling, förändring och förbättring ledas i alla nivåer. Vi behöver föra strukturerade samtal, göra analyser och samordna åtgärder i samtliga led. Som huvudman är det avgörande att säkerställa att dessa samtal och analyser förs, och att rätt åtgärder vidtas för att göra skillnad, att följa upp att åtgärderna sedan gör skillnad, och också när de kan anses vara genomförda och annat kan prioriteras.

Utbildnings uppdrag uttrycks dels i ett nationellt uppdrag och dels i ett kommunalt uppdrag. Vi tolkar här att vi följer upp det nationella uppdraget via det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) och det kommunala uppdraget genom kommunens målstyrning. För att nå god effekt behöver mål- och kvalitetsstyrningen samspela; då de är beroende av varandra.

“Systematiskt kvalitetsarbete är för oss likställt med ledningssystem”

En tydlig struktur är central, men måste också ge stöd åt den kultur vi önskar nå. För att inte få en för stor bredd av målsystem har vi  systematisk kvalitetsstyrning som ett ledningssystem för skolornas utveckling. Det är genom systematisk kvalitetsarbete, genom uppföljning och analys som insatser planeras och genomförs för olika skolformer och skolor

Att utveckla vår kultur är avgörande för att göra skillnad. Vår kultur uttryck enklast i vår verksamhetsidé  Alla SKA lyckas! Alla SKA lyckas utgår från höga förväntningar, från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt utgår från ett medvetet aktivt ledarskap. Det är uttryck som en ambitionsnivå, ställd på tilltro att det går att göra skillnad och med höga förväntningar på barn, elever, lärare, personal, rektor och huvudman. Det är svårt att inte ha den ambitionen, efter att ha uttalat det.

“Gemensamma begrepp, förhållningssätt och tolkning av uppdraget”

Vad är det då vi leder genom kvalitetssystem och kvalitetsstyrning? I våra styrdokument beskrivs det nationella uppdraget i övergripande mål och riktlinjer för respektive skolform och som kan sammanfattas i nio målområden. Dessa följer vi som huvudman upp, genom underlag och samtal och tillsammans med rektorer analyserar vi för att förstå vad som behöver göras härnäst. Underlaget kan sedan vara grund för prioritering och åtgärder

“Fokus på uppdraget”

Alla SKA lyckas och den kultur som präglar Svedala kommuns arbete har arbetats fram i en lång process. 2012 uttrycktes alla ska lyckas i kommunens skolplan, som en del av andra värdeskapande mål. Under åren som följde blev Alla ska lyckas ett övergripande mål med ett starkt fokus på resultat och under senare år har Alla SKA lyckas, utvecklats till att inbegripa samtliga mål i våra läroplaner. Det systematiska kvalitetsarbete är idag ett ledningssystem, som leder till medvetenhet och välgrundade beslut.

Lise-lott Nilsson, områdeschef

“Uthållighet, kontinuitet och fokus på kärnan i uppdraget”

Lise-lott Nilsson
Lise-lott Nilsson, områdes-chef för grundskola, grund-särskola, gymnasium och vuxenutbildning i Svedala kommun

Som områdeschef arbetar jag i mellanrummet mellan huvudman och rektor.  Jag leder rektorerna i kommunen, både inom grundskola och gymnasieskolan/vux.

Vi har ett systematiskt kvalitetshjul, som beskriver hur vi arbetar med vårt systematiska kvalitetsarbete; det finns olika forum som har olika innehåll. Huvudmannen samlar in data från varje enskild skola och sen gör vi sammanställningar så att vi får en samlad bild av våra övergripande resultat.  I  Skolans ledningsgrupp har vi tillsammans tagit fram vilken data vi behöver ha gemensamt för vår uppföljning och analys och vilken data var och en ansvarar för inom läroplanens övergripande mål och riktlinjer. Vi analyserar likheter och skillnader i våra resultat. Vi bedömer utvecklingsbehov och behov av gemensam kompetensutveckling.

Vi i skolans ledningsgrupp träffas en gång i veckan. Syftet med gruppen är tydligt – vi är en samarbetande grupp och vårt kvalitetsarbete är ofta i fokus på våra möten.  Vi har fokus på kärnan, som  är målen och uppdraget i läroplanen.

Rektorerna arbetar i triader och skuggar varandra och besöker varandras verksamheter, till exempel kan en rektor vara med på en annan skolas systematiska kvalitetssamtal. Fokus för skuggningarna är ledarskap och förbättring av vår kvalitet.

“Vårt långsiktiga arbete för att alla ska lyckas”

Vi strävar efter att arbeta långsiktigt.  Vår verksamhetsidé Alla ska lyckas tillkom redan 2014. Den ägs av all personal och vi återkommer till den dagligen, genom att ställa oss frågan om de beslut vi fattar  -gör skillnad för våra elever?

Utöver skolans ledningsgrupp så har jag tillsammans med vår kvalitetsutvecklare kvalitetssamtal med rektor och deras ledningsgrupp tre gånger per år. Vår roll är att stödja rektor men också att säkerställa verksamheternas kvalitet. Vi stöttar, utmanar, vi ifrågasätter och vi blir imponerade!

Ett annat forum är våra chefsmöten. Utbildningschef träffar alla skolledare och chefer inom utbildning en gång i månaden och vi har gemensamt innehåll som kan var kompetensutveckling. Det senaste året har fortbildningen handlat om att leda digitalisering av våra verksamheter. På dessa möten arbetar vi tillsammans över gränser mellan förskola, skola och Kultur och fritid och vi arbetar i tredje ordningen – huvudmannens ledning. Det är rektorernas kompetens, lärande och behov som är i fokus för det gemensamma arbetet och detta är en framgångsfaktor.

“Det går långsammare när vi gör det tillsammans, men det gör större skillnad.”

För att få goda resultat arbetar vi både med struktur och kultur. Det är också en framgångsfaktor. Vissa strukturer måste finnas på plats för att få goda resultat. Strukturen ska stödja kulturen.  Ett exempel på hur vi förändrat en struktur för att stödja den kultur vi vill ha är att vi frångått en organisation med ett delat ledarskap. Tidigare kunde vi ha två rektorer på en skola, men nu har vi har ändrat i vår ledningsorganisation så våra skolor idag har en rektor och  ibland också har biträdande rektorer beroende på verksamhetens storlek. Tydlighet vad gäller ansvar var vinsten med denna organisationsförändring. Vad gäller kulturen så arbetar vi mycket tillsammans med hög delaktighet. Delaktighet och tillsammans är ledord för oss. Det går långsammare när vi gör det tillsammans, men det gör större skillnad.

“Ett konkret utvecklingsarbete inom  vårt kvalitetsarbete”

Nu kommer jag zooma in och berätta om ett konkret utvecklingsarbete inom  vårt kvalitetsarbete som vi har gjort tillsammans för att förbättra våra resultat.  Arbetet visar att vår verksamhetsidé fått genomslagskraft och där vi  har arbetar med våra strategier ledarskap, höga förväntningar och vetenskaplig grund. Exemplet handlar om förbättringsarbete som hade elever i behov av särskilt stöd i fokus; elever som utmanar oss på olika sätt. Det kan vara hemmasittare, elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning , utåtagerande elever m.fl.

Vi hade en kultur där personal kunde uttrycka att någon annan skulle lösa skolans problem när man nått sitt metodtak eller att man pratade om att elevpengen var för låg. Tidigare hade vi en resursgrupp för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, där skolorna kunde ansöka om plats när de inte längre lyckades på sin skola. Fick man inte plats med en  elev på resursskolan så hade skolan svårt att hitta nya lösningar internt. Vi beslutade oss för att stänga resursgrupp av olika anledningar, för att hitta andra lösningar. Vi stängde nödutgången.

Vi ville inte springa på lösningar innan vi visste vad problemet var och därför inleddes förbättringsarbetets med en kartläggning – vi gjorde enkäter och genomförde fokusgruppsintervjuer.  Kartläggningen – vad vi hade sett och hört – återkopplades och diskuterades i skolans ledningsgrupp. Kartläggningen visade både på likheter men även på många olikheter kring arbetssätt och synsätt om elever och vem som hade ansvar. Vi fortsatte med gemensamt arbete i skolans ledningsgrupp. Vi kom fram till att vi behövde höja den gemensamma kompetensen och få samsyn i tolkning av bland annat styrdokument men även begrepp som resurs och att bredda begreppet. Det fick inte bli en fråga om resurser som bara handlade om pengar.  Vi hade erfarenhetsutbyte, pratade om framgångsfaktorer, hade gemensam litteraturläsning. Vi såg över vår elevpeng då vi upplevde att den var en aning snedfördelad mellan våra stadier, så vi gjorde om elevpengen genom att fördela om utifrån faktiska behov, och idag pratar vi mer om resurser som kompetenser, organisation, lärmiljöer. Idag har alla skolor någon form att särskild undervisningsgrupp för elever som har utreds ha behov av särskilt stöd i den formen. Rektorerna har skapat en mer flexibel organisation inom skolorna,  höjt kompetensen,  arbetar med resurserna på annat sätt. Vi lyckas bättre idag med elever i behov av särskilt stöd. Detta var ett exempel på hur ledning och styrning kan göra skillnad, men det finns fler.

Vi arbetar med arbetsgrupper för att skapa delaktighet och inflytande. Det är en framgångsfaktor för att skapa ett ägande till besluten som vi tog. En annan framgångsfaktor är vårt samarbete med socialtjänsten men även polisen, ungas fritid, trygghetsvärdar och vår egen personal som socialpedagoger. Vi träffas kontinuerligt och pratar om elever med negativt normbrytande beteende. Vi har en mycket god samverkan som jag tror är ganska unik för Svedala. Att utmana stuprören är en annan framgång som vi ser. Det är vi tillsammans som gör skillnad för våra elever.

Sammanfattning av framgångsfaktorer:

  • säkerställa ledning i alla ordningar/led
  • systematiskt kvalitetsarbete är för oss likställt med ledningssystem
  • uthållighet och kontinuitet
  • fokus på uppdraget
  • gemensamma begrepp, förhållning till och tolkning av uppdraget
  • struktur och kultur som samspelar och stödjer varandra

KOMMEK är sedan 1985 landets största och ledande mötesplats för alla som arbetar med ekonomi och styrning i kommuner och regioner. På KOMMEK möts ekonomer, ledare, politiker, forskare och leverantörer och lyfter ämnen som är högaktuella för såväl tjänstemän som förtroendevalda i Sveriges kommuner och regioner.

Share Button