Scroll To Top

Utmanande undervisning vårterminen 2017

”Hur många elever litar på att deras lärare ska vägleda dem på samma sätt som en bilförare litar på sin GPS-mottagare?” – James Nottingham

Kapitel 1, ”Vad är utmanande undervisning?” och navigatören Natalie på s.16

  • Utmanande undervisning
  • Återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla.


Föreläsning med James Nottingham (57:23)

Diskutera för att få en gemensam bild av utgångsläget

  1. I vilka sammanhang ger ni återkoppling?
  2. Vilken typ av återkoppling är vanligast att ni använder? Återkoppling:
    • på uppgifter,
    • på process,
    • för att ge eleverna lärstrategier
    • på personlig nivå i form av beröm
  3. I vilken mån använder sig eleverna av den återkoppling ni ger dem och i vilken möjlighet ger ni eleverna möjlighet att ta tillvara på den återkoppling som getts?

Läscirkelmodellen

James Nottingham föreslår en strategi för att arbeta med innehållet i boken som han kallar för ”Lägg an, skjut och sikta” som liknar det lärmodulstänk som används i bland annat matematik- och läslyftet.

I matematik- och läslyftsmodellen finner du de delar som behövs för att utveckla det som i skollagen benämns som beprövad erfarenhet

Moment A) Lägg an – Inläsning av text eller titta på film där metoder, begrepp och modeller presenteras som har stöd i forskning.

Moment B) Sikta Diskussion och gemensam planering av aktiviteter och metoder som ska tillämpas.

Moment C) Skjut Testa lektionsplaneringen så att du får en känsla för hur de begrepp och principer som presenteras i boken fungera i praktiken.

Moment D) Uppföljning, dokumentation och erfarenhetsutbyte. Vad fungerade bra och vad behöver vi utveckla vidare?

Återkoppling

”Återkoppling ska ge information  – om en bestämd uppgift eller om inlärningsprocessen – som hjälper eleverna att närma sig sina lärandemål. ‘Återkoppling är den enskilt mest prestationshöjande faktorn'” – John Hattie

10 principer om återkoppling

  1. Börja med att skapa förståelse för tydliga och konkreta mål
  2. Uppmuntra eleverna till att fundera över hur långt de kommit i förhållande till ett lärandemål
  3. Undvik jämförelser som inte främjar utveckligen
  4. Se till att återkopplingen är formativ
  5. Ge återkoppling i rätt tid
  6. Hänvisa till framsteg snarare än förmåga
  7. Undvik inte prov men se till att de ges i rätt tid och använd dem formativt
  8. Ge inte poäng eller betyg när du rättar proven
  9. Många elever tycker att datorstödd återkoppling är mer objektiv än återkoppling från människor
  10. Visa eleverna hur de ska ge, hantera och ta emot konstruktiv återkoppling

Moment A – individuell förberedelse

Läs i kapitel 2, ”Återkoppling”. Kapitlet kan med fördel delas upp och bearbetas under flera cykler.

  1. ”Vad? När? Hur? Handledning och dialog” s.21-27.
  2. ”Dialog i en undersökande gemenskap, P4C” s.28-30
  3. ”Formativ och summativ återkoppling” s. 30-31
  4. Kamratåterkoppling och självbedömning” s. 31-40
  5. ”Beröm, återkoppling från elev till lärare, återkoppling med video och dator” s. 40-43

Moment B – diskutera och planera tillsammans

Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.

Diskutera

  • Vad i läsningen till idag (moment A), tycker ni var särskilt intressant?
  • Vad var mindre intressant eller redan självklart?
  • Hur kan återkoppling användas för att utmana elever att ta större ansvar?
  • Vad skulle ni kunna pröva i undervisningen

Planera

  • Ni ska planera en lektion där ni prövar en av de tankar/metoder för återkoppling, som tas upp i boken. Inspireras av lektionstipsen i kapitel 8, så att du får en känsla för hur de begrepp och principer som diskuteras i boken fungerar i praktiken.

Moment C – genomför planeringen

Genomför den planerade aktiviteten/lektionen.

Moment D – utvärdera och dra slutsatser

Gå varvet runt: Var och en ger en rapport kring det som planerades  vid föregående möte:

  • Vad har jag gjort sedan föregående möte? Berätta om planering och omständigheter vid genomförandet.
  • Vad har jag sett?
    – Vilka elever påverkas/påverkas inte? Är det de elever som du främst vill nå?
  • Vad har jag lärt mig? Vad verkar fungera? Vad fungerade mindre bra?

Lyssna aktivt på varandra, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis och personliga teorier.

Diskutera

  • Vad kan vi se för framgångsfaktorer som vi kan arbeta vidare med och utveckla?
  • Vad kan vi se för riskfaktorer som vi kan förebygga och minimera?

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Ansträngning

Med detta avser James Nottingham när eleverna anstränger sig och inte ger upp. Hur mycket de anstränger sig är ofta produkten av hur högt de värderar lärandemålet multiplicerat med nivån på deras förväntningar om att uppnå målet. ”Medelmåttan som anstränger sig når längre än den behåvade som inte anstränger sig” – Baltasar Gracián y Morales

  • Moment A – individuell förberedelse
  • Moment B – diskutera och planera
  • Moment C – genomför planeringen
  • Moment D – utvärdera och dra slutsatser

Utmaning

Utmaning förstärker alla de andra faktorerna. De handlar om att hjälpa eleverna att övervinna svårigheterna med att utföra sina uppgifter. ”Vi behöver mer utmaning och mindre undervisning eftersom det är genom utmaningar man växer till kropp, själ och sinne” Matthew Lipman

  • Moment A – individuell förberedelse
  • Moment B – diskutera och planera
  • Moment C – genomför planeringen
  • Moment D – utvärdera och dra slutsatser

Förstelärarbloggar om ansträngning

Mall för personlig handlingsplan

Lärarnas dokumentation av arbetet görs utifrån nedanstående modell för personlig handlingsplan. Syftet med personlig handlingsplan är att:

  • Göra idéerna konkreta
  • Ge något att hålla sig till mellan mötena
  • Skapa tillförlitlighet i utvecklingen
  • Hjälpa till att fokusera på några områden
  • Påminna om att släppa andra saker
Förberedelser för att presentera mina insatser för modersmålslärargruppen:

  • Sedan förra mötet har jag provat att:
  • Av min insats har jag lärt mig att:

Planering för insatser under de kommande veckorna:

  • Ange en insats som du ska fokusera på till nästa möte:
  • Vilken förändring tänker du dig att detta ska ge?
  • Vilka elever ska du göra detta med?
  • Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?
  • Vem kan eventuellt hjälpa dig?
  • Vad ska du göra mindre av?

Exempel Joakim Nilsson, Röda skolan:

Ange en insats som du ska fokusera på till nästa möte:

Jag ska införa metoden ”Vad har vi lärt oss idag?” (nyckelstrategi 4). Vid slutet av lektionen får eleverna reflektera i smågrupper och lista saker de lärt sig. Därefter sammanfattar vi tillsammans. Detta tvingar varje elev att reflektera över sitt eget lärande, ger eleverna möjlighet till syfte och mål, se den röda tråden i undervisningen och se hur de kan gå vidare i sitt lärande.

Vilken förändring tänker du dig att detta ska ge?

Trolig förändring: Eleverna kommer att bli mer medvetna om (och därigenom mer engagerad i) sitt eget lärande och mer benägna att hjälpas åt i lärprocessen.

Vilka problem kan eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?

Jag vill hitta och utveckla former för självvärdering (nyckelstrategi 5) som fungerar bra för elever i de årskurser jag undervisar i. Jag upplever att de är för unga för att en del av de metoder Dylan Wiliam och Christian Lundahl beskriver i sina böcker ska få avsedd effekt. För tillfället provar jag mig fram med ”små matriser”, men vill få självvärdering och självbedömning att fungera lika bra som jag fått t.ex. kamratbedömningen att fungera.

Vem kan eventuellt hjälpa dig?

Det jag skulle behöva är en kollega som är nyfiken på samma sak, så att vi kunde bolla tankar, erfarenheter och idéer. Kanske också mer litteratur kring konkreta metoder. Syftet och nyttan har jag redan förstått.

Vad ska du göra mindre av?

Jag ska skära ner på antalet uppgifter och aktiviteter och ägna mer tid åt varje uppgift i stället, genom t.ex. självvärdering, så att eleverna får en riktigt djupgående förståelse. Kvalitet i stället för kvantitet, alltså

Kvaliteter i en bra handlingsplan:

  • Visar tydligt hur lärarpraxis ska anpassas i förhållande till teorier.
  • Anknyter till metoder som har stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
  • Ger möjlighet att se elevers tänkande och möjlighet att agera utifrån detta
  • Är möjlig att uppnå inom en rimlig tidsram
  • Identifierar något som inte längre kommer att göras eller göras mindre av för att nå god undervisning
  • Försöker inte ändra allt på en gång

Övrigt

 

Angela Duckworth – Grit: the power of passion and perseverance (

 

James Nottingham – The learning pit (11:30)

James Nottingham berättar om Carol Dwecks forskning om ett statiskt och ett dynamiskt mindset och hur vi genom återkoppling påverkar vilket mindset som utvecklas. Genom återkoppling som fokuserar på statiska egenskaper så som talang, begåvning eller brister i detta främjas ett statiskt mindset hos mottagaren. Istället ska återkopplingen fokusera på arbetsinsats och strategier för att främja uthållighet och lusta att ta sig an nya utmaningar. Lär dig mer om Dwecks forskning om mindset i TedTalket Kraften i att tro att du kan bli bättre:

TED talk med Carol Dweck  (10:20)

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala