Begåvning, intelligens, inlärningsförmåga, kognitiv förmåga, intellektuell förmåga och IQ. Listan kan göras lång på begrepp vi i vardagen använder när vi ska beskriva de mentala färdigheter som krävs för att vi ska lyckas i skolan och i yrkeslivet. Trots att begåvning är ett begrepp som är svårt att definiera och avgränsa har vi alla någon slags uppfattning om vad det innebär. Begåvning kan kännas laddat att prata om och det kan upplevas som tabu att säga att vissa människor är mer begåvade än andra. Men vad är det egentligen man menar när man säger att någon är begåvad eller intelligent?

När man pratar om begåvning är det ofta teoretisk begåvning man syftar på. Trots att forskare i århundraden har ägnat sig åt att utveckla teorier och genomföra empiriska studier på ämnet finns ingen samstämning definition av begåvning. Teoretisk begåvning definieras ofta som förmågan att kunna tillägna sig kunskap, att kunna tänka och resonera på ett effektivt sätt och förhålla sig adaptivt till omgivningen. Teoretisk begåvning handlar alltså om hur man lär sig nya saker och hur man sedan använder sig av dessa kunskaper och erfarenheter i livet.

Begåvning är en av de mest stabila egenskaperna och bestäms av interaktion mellan arv och miljö. Cirka 50-70% av populationsvariationen i begåvning förklaras av genetiska faktorer. Trots att begåvning i hög grad är ärftlig är gener och biologi långt ifrån den enda förklaringen till skillnader i begåvning. Man kan säga att vi föds med en viss biologisk förutsättning som utgör en rymd med ett tak och ett golv. Barn som tidigt stimuleras till utveckling i hem- och skolmiljön får möjlighet att utvecklas till sin fulla begåvningsmässiga potential. Barn som istället får bristande stimulans under kritiska perioder under uppväxten hämmas i sin utveckling trots att de fötts med bättre biologiska förutsättningar att utvecklas.

För att mäta teoretisk begåvning används olika typer av intelligenstest. De allra vanligaste testen som används i Sverige är Wechsler-skalorna: WIPPSI, WISC och WAIS som riktar sig till olika åldersgrupper. WISC är det test som används för elever i skolålder. Några test är verbala och belyser ordförråd och språkligt resonerande medan andra uppgifter är icke-verbala där fokus ligger på förmågan att hitta mönster och se samband utifrån bildbaserade problemlösningsuppgifter. I testet mäts även arbetsminnets kapacitet och bearbetningshastighet som på psykologspråk brukar kallas kognitiva stödfunktioner.

När samtliga index vägs samman får man en poäng på helskala eller IK/IQ (intelligenskvot/intelligence quotient) där genomsnittet är 100. Eftersom resultatet inte är ett exakt mått på en persons begåvning är det säkrare att prata om att en persons begåvning ligger inom ett visst spann. Dessutom behöver psykologer ta hänsyn till personens motivation och förmåga att fokusera på uppgifterna för att bedöma om resultatet är tillförlitligt.

Precis som många andra förmågor och egenskaper är teoretisk begåvning normalfördelad i populationen. Detta innebär att flest får resultat som ligger nära medelvärdet och sedan befinner sig färre och färre längre bort från mitten. De allra flesta får resultat inom normalområdet, vilket innebär resultat på intelligenstest som ligger mellan 70 och 130.

I många sammanhang är samhället anpassat efter normalfördelningen och detta gäller även begåvning. Begåvning är långt ifrån det enda viktiga mänskliga förmågan men har stor betydelse för vår inlärning och framgång i skolan. Cirka 30-50% av variationen i skolprestationer förklaras av begåvning. Kravnivån i skolan är i stor utsträckning anpassad efter genomsnittet. Skolan utgår från att barn i samma ålder ska kunna arbeta på ungefär samma nivå och lära sig ungefär lika snabbt oavsett deras teoretiska begåvning. Verkligheten är dock annorlunda. För en del går det snabbt att lära sig och för andra tar det längre tid. Det är en stor utmaning för pedagoger att anpassa undervisningen efter en elevgrupp där behoven ser så olika ut.

En särskild utmaning är att anpassa undervisningen för elever vars resultat på intelligenstest ligger mellan 70 och 85 där begåvningen ligger lågt inom normalområdet. Dessa elever kallas ibland barn med svag teoretisk begåvning. Oavsett hur mycket dessa elever anstränger sig har de ofta svårt att nå målen och de har ett stort behov av hjälp och stöd i skolan.

Barn som har så stora begåvningsmässiga begränsningar och svårigheter att anpassa sig i vardagen att de får diagnosen intellektuell funktionsnedsättning har rätt till en annan skolform, grundsärskola. Här är undervisningen anpassad efter personer som har en utmaning vad gäller teoretiskt och abstrakt tänkande och som behöver mer tid att förstå och lära sig nya saker. Personer med intellektuell funktionsnedsättning brukar få resultat som ligger under 70 på begåvningstest och de har stora svårigheter att hantera kraven i vardagen. Ungefär 1% av befolkningen har en intellektuell funktionsnedsättning. Intellektuell funktionsnedsättning benämns ibland fortfarande som utvecklingsstörning.

Trots att begåvning har stor betydelse för barns förutsättning att lyckas i skolan spelar även andra faktorer roll. Exekutiva funktioner är ett samlingsbegrepp för förmåga till självkontroll att kunna motivera sig själv och styra och planera sitt agerande mot ett särskilt mål. Det spelar en avgörande roll för att kunna ta till sig undervisning. Ytterligare en faktor som har inverkan på skolresultat är det som kallas “grit” som är en typ av drivkraft eller “jävlar anamma” som gör att man kämpar vidare trots att det tar emot.

Det finns många andra förmågor som är viktiga för hur vi klarar oss i livet som inte mäts med intelligenstest och man ska därför inte fästa för stor vikt vid en persons teoretiska begåvning eller IK-poäng. Exempel på förmågor som inte mäts med kognitiva begåvningstest är musikalitet, kreativitet, idrottslig förmåga och förmåga till social och emotionell intelligens. En människa är ju så mycket mer än sin begåvning!

Diskussionsfrågor:

• Vad finns det för fördelar med att som pedagog reflektera kring stark respektive svag teoretisk begåvning?
• Vilka krav i undervisningen är svåra för elever med svag teoretisk begåvning att nå upp till?
• Hur kan undervisningen anpassas för att passa elever med såväl stark som svag teoretisk begåvning?

Inlägget är författat av Hannah Dybjer, PTP-psykolog, Barn- och elevhälsan.