Scroll To Top

Välkomstplan för nyanlända

“Med nyanländ elev avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.” – Skolverket

Välkomsten

Mottagande av nyanlända barn och elever i förskola och skola i Svedala

När nyanlända barn och elever kommer till Svedala hänvisas de till Välkomsten som  är den första kontakten med förskola och skola. Välkomsten finns i NFU:s lokaler på Börringevägen 10 i Svedala.

Maila till Välkomsten:
valkomsten@svedala.se

Hur går ett mottagande till?

På Välkomsten

Välkomstens uppdrag och ansvar – nyanlända elever

Arbetsgång
Klicka för att förstora bild!

 

  1. Nyanlända barn och elever hänvisas till Välkomsten. 
  2. På Välkomsten genomförs ett mottagningssamtal med vårdnadshavare/god man, elev och tolk för att kartlägga elevens bakgrund och erfarenheter (steg 1 i kartläggningen).  Mottagningssamtalet innehåller även en hälso- och vaccinationskartläggning  (gäller barn och ungdomar i skolåldern).  Vid kartläggningen deltar skolsköterska, kurator, vårdnadshavare/god man, elev och tolk. För förskolebarn genomförs istället hälsokontrollen på vårdcentralen.
  3. Överlämning till aktuell skola sker.
  4. Kartläggning steg 2 (litteracitet och numeracitet) genomförs ute på aktuell skola med modersmålslärare och av rektor utvald pedagog.

Välkomstens inledande bedömning genomförs så att rektorn kan fatta ett tillfälligt beslut om placering av en nyanländ elev (årskurs och undervisningsgrupp). Därefter kartläggs elevens kunskaper i litteracitet och numeracitet. Det är elevens kunskaper (som han eller hon har visat vid kartläggningen), elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt som ligger till grund för rektors slutgiltiga beslut om placering samt för planeringen av elevens fortsatta undervisning och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena.

“Det är viktigt att nyanlända barn och ungdomar, samt deras vårdnadshavare, utan onödigt dröjsmål kommer i kontakt med det obligatoriska skolväsendet respektive gymnasieutbildningen eller annan utbildning”

På mottagande förskola/skola

Förskola – klicka för att förstora

 

Skolstart nyanlända – ansvarsfördelning

Ansvarsfördelning nyanlända elever
Klicka för att förstora bild
  1. Rektor fattar beslut om placering i barngrupp i förskola samt årskurs/klass i skola.
  2. Nyanlända elever har samma rättigheter som andra elever, och följer ordinarie undervisning med anpassningar efter behov, såsom studiehandledning och svenska som andraspråk.
Dessutom finns möjlighet till:

Prioriterad timplan innebär att en nyanländ elev i grundskolan får ges mer undervisning i svenska eller svenska som andraspråk än övriga elever i samma årskurs hos huvudmannen genom en omfördelning av den undervisningstid huvudmannen beslutat. En elev får omfattas av prioriterad timplan under högst ett år och eleven får inte under denna tid ges mindre undervisning totalt än andra elever i samma årskurs hos huvudmannen.

Läs mer om prioriterad timplan.

Förberedelseklass är en form som rektor kan välja att organisera för att ge de nyanlända eleverna de kunskaper de behöver för att så tidigt som möjligt kunna ta del av den ordinarie undervisningen. Förberedelseklassen är inte en form av särskilt stöd. Förberedelseklass (garanterad timplan), ska anordnas så nära annan undervisning som möjligt både i fråga om lokaler och verksamhet. Det är inte tillåtet att en elev får all undervisning i förberedelseklass.

Läs mer om förberedelseklass.

Anpassad timplan Anpassad timplan innebär att skolan kan prioritera bort ett eller flera ämnen till förmån för de ämnen som krävs för gymnasiebehörighet. Observera att ämnet idrott och hälsa inte får tas bort och att elevens totala undervisningstid ska vara minst lika stor som för andra elever som går i motsvarande årskurs.

Läs mer om anpassad timplan.

3. Ämneskartläggning (steg 3) genomförs ute på respektive skola av ämneslärare i samarbete med modersmålslärare/studiehandledare. För steg 3 är det viktigt med ämneskompetens i det ämne som kartläggs:

“Rektorn utser den personal som är mest lämpad att göra kartläggningen. Personalen måste kunna bedöma och analysera elevens svar och resonemang utifrån de kunskaper som kartläggs i varje steg.”

Kartläggning av nyanländas kunskaper

Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 är från den 15 april 2016 obligatoriskt att använda i grundskolan  för att ta reda på vilka kunskaper en nyanländ elev har med sig när hon eller han börjar skolan i Sverige.

Steg 1 (Välkomsten): Elevens språk och erfarenheter.

Steg 2 (skola): Elevens kunskaper inom områdena litteracitet och numeracitet. Litteracitet handlar om elevens användning av skriftspråk i olika sammanhang och för olika syften. Numeracitet handlar om elevens förmåga att använda matematiskt tänkande när det gäller att lösa problem, föra resonemang, argumentera och motivera sina lösningar.

Steg 3 (skola) : Elevens kunskaper i 15 av grundskolans olika ämnen.

Länk till Skolverkets kartläggningsmaterial steg 1 och 2 och till Skolverkets kartläggningsmaterial steg 3..

Elevhälsa för nyanlända

Hälso- och vaccinationskartläggning Skolsköterska tillsammans med kurator erbjuder hälsosamtal (i samband med mottagningsmötet på Välkomsten) i syfte att se vilket stöd eleven behöver utifrån medicinska och sociala aspekter. Länk till informationsfilm om hälsobesök för nyanlända. Filmen finns på fem olika språk: arabiska, engelska, romani, somaliska och svenska.

Hälso- och vaccinationskartläggning Skolhälsovårdens uppdrag är enligt socialstyrelsen SOSFS 1989:20 att erbjuda en hälsoundersökning för eleven tillsammans med vårdnadshavare (tolk vid behov). Skolsköterskans uppgift är att inhämta information från föregående skola, flyktingmottagning e dyl. I de fall hälsoundersökning inte är gjord tidigare, beställa en hälsoundersökning.

Hälso- och vaccinationskartläggningens syfte är att introducera barnet i svensk skolhälsovård samt att uppmärksamma medicinska vårdbehov, särskilt smittosamma sjukdomar

Hälsoundersökning Vårdcentralen Vårdcentralen gör hälsoundersökningar på alla nyanlända som bor i Svedala kommun. Om det är gäststuderande eller EU-medborgare som arbetar här, kan reglerna vara annorlunda. Man beställer hälsoundersökning från vårdcentralen med en blankett som finns på Region Skånes hemsida.

Social kartläggning (genomförs vid mottagningssamtalet på Välkomsten) Barn och vårdnadshavare får frågor kring sin livssituation gällande:

  • Föräldrars utbildning, arbetslivserfarenhet och nuvarande arbete
  • Språkkunskaper, hemspråk, tolkbehov
  • Fritidsintresse (barnets och vårdnadshavarnas)
  • Boende och ekonomi
  • Viktiga händelser i barnets liv och i familjens historia
  • Nätverk omkring barnet/barnen

Om det finns oro kring ett barns hemförhållande kontaktas socialtjänst.

Vad gäller?

Definitioner

Barn kan komma nyanlända till Svedala av olika skäl exempelvis genom anhöriginflyttning, som ensamkommande flyktingbarn eller via flyktingmottagningen. Barn som bor i kommunen har rätt till skolgång i Svedala.

Familjer som har uppehållstillstånd kan placeras i Svedala kommun. Via  flyktingmottagningen hänvisas barnen till förskola/skola.

Ensamkommande flyktingbarn och ungdomar kommer utan medföljande föräldrar till Sverige för att söka asyl. Vistelsekommunen har ansvar för skolgången.

Asylsökande familjer Svedala kommun har ett ansvar för att erbjuda asylsökande barn skolgång snarast. Förskolebarn ställs i kö och erbjuds om möjligt plats i allmän förskola.

Vuxna med uppehållstillstånd har rätt till SFI, svenska för invandrare. För mottagande/placering tas alltid först kontakt med studie- och yrkesvägledare på NFU.

Vad har eleven rätt till?

Nyanlända elever omfattas av samma regelverk som andra när det gäller särskilt stöd. Skolan kan behöva utöka sina insatser när eleven ännu inte är etablerad i det svenska skol­systemet eller det svenska språket.

Läs mer om särskilt stöd för nyanlända.

Utöver särskilt stöd kan eleven ha rätt till följande:

Individuell studieplan För nyanlända elever som placeras i högstadiet i grundskolan eller specialskolan ska en individuell studieplan upprättas senast två månader efter att de tagits emot i skolan. Det är lämpligt att skolan gör detta i samband med den inledande bedömningen. Skolan upprättar studieplanen i samarbete med studie- och yrkesvägledaren och om det behövs med elevhälsan. Den ska ses över löpande utifrån nya bedömningar av den nyanlända elevens ämneskunskaper. Det är viktigt att skolan har rutiner för hur den individuella studieplanen ska följa med eleven om hen börjar vid en annan skola eller utbildning.

Läs mer om Individuell studieplan

Modersmålsundervisning Genom en fortsatt utveckling av modersmålet kan barnets/elevens begreppsutveckling fortsätta utan avbrott. De riskerar härmed inte luckor i den kognitiva utvecklingen. Barn i förskolan ska stödjas i sin utveckling av modersmålet och elever i skolan ska erbjudas modersmålsundervisning enligt lag (20 kapitlet 22 § skollagen, 5 kapitlet 7 § skolförordningen, 4 kapitlet 15 § gymnasieförordningen).

Studiehandledning En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Sådan studiehandledning kan bedrivas av en flerspråkig lärare eller övrig skolpersonal. Det kan också bedrivas av en lärare tillsammans med en studiehandledare som talar elevens modersmål. Det finns inga behörighetskrav för att arbeta som studiehandledare. Syftet med studiehandledningen är att eleven får möjlighet att visa sina kunskaper på sitt starkaste skolspråk, vilket också kan vara svenska (läs mer i Studiehandledning kan vara en form av extra anpassning eller särskilt stöd). 

För att varje enskild elev ska få så bra förutsättningar som möjligt för att kunna nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i varje ämne anser regeringen därför att studiehandledning på modersmålet till nyanlända elever som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet bör kunna ges på elevens starkaste skolspråk om det är ett annat än modersmålet. Det innebär också att studiehandledning kan ges på svenska om det t.ex. efter några års skolgång i Sverige, bedöms vara elevens starkaste skolspråk.

(regeringspropositionen 2017/18/194)

Nyanlända elever som börjar i högstadiet i grundskolan, specialskolan eller grundsärskolan ska få studiehandledning på modersmålet eller i sitt starkaste skolspråk om det inte är uppenbart onödigt. Studiehandledningen ska ge eleven förutsättningar att nå de kunskapskrav som krävs för att nå behörighet till gymnasiets nationella program.

Läs mer om stärkt rätt till studiehandledning på högstadiet.

Studiehandledning på modersmål, Skolverket (15:52)

Ta del av Skolverkets film Att skapa förförståelse genom studiehandledning (9:20)

Svenska som andraspråk är ett särskilt ämne i grundskolan och gymnasieskolan för elever som har ett annat modersmål än svenska. Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet. Det tar ca 5-7 år att behärska ett nytt språk kunskapsinriktat.

Betyg Enligt läroplanen ska läraren vid bedömning och betygssättning ta hänsyn till elevens tidigare kunskaper. Läs mer om Nyanlända elever och betyg på Skolverkets hemsida.

Språkintroduktion är ett av gymnasieskolans fem introduktionsprogram. Programmet ska ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket. Dessutom ska det innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning, vilket möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. SYV är en viktig förutsättning för att utbildningen ska bli individanpassat.

Stöd för skolutveckling

Framgångsfaktorer för nyanländas lärande

  • Det finns samsyn i förhållningssätt där all personal tar ett gemensamt ansvar och de nyanlända eleverna är hela skolans angelägenhet.
  • Vi har kunskap och kompetens om nyanlända elevers lärande.
  • Alla lärare arbetar språk- och kunskapsutvecklande i ämnesundervisningen.
  • De nyanlända eleverna möter tankemässigt krävande uppgifter och får samtidigt stöttning i sitt lärande.
  • De nyanlända eleverna möts av höga förväntningar på sina egna förmågor.
  • De nyanlända eleverna ges möjlighet att utveckla ämneskunskaper och språk parallellt.
  • De nyanlända eleverna ges studiehandledning på modersmålet utifrån de enskilda elevernas förutsättningar och  behov.
  • De nyanlända eleverna och eleverna med annat modersmål än svenska erbjuds och deltar i modersmålsundervisning.
  • Det finns förutsättningar för elevens sociala delaktighet. De nyanlända eleverna ges möjlighet att lära känna andra, icke nyanlända, jämnåriga elever.
  • Den nyanlända eleven har en individuell utvecklingsplan som revideras och  utvärderas kontinuerligt.
  • Skolan dokumenterar och följer individuellt varje nyanländ elevs språkutveckling.
  • Skolan dokumenterar och följer individuellt varje nyanländ elevs kunskapsutveckling.
  • Skolan utvärderar undervisningen i relation till de nyanlända elevernas resultat?

Kartläggning Samordnare för nyanlända, Skolverket

Läs mer

Publikationer

Webbsidor

Litteratur

Filmer

Betydelsen av att ha tolk

Föräldrars delaktighet är alltid av stor betydelse, därför bör en professionell tolk anlitas.

Eleven ska aldrig tolka vid föräldrakontakter. Detta kan upplevas som ”förminskande” av föräldrarna och ger eleven ett spelrum som den inte ska ha. Modersmålslärarna kan användas som länk vid information som gäller förskolans/skolans organisation, målsättning samt verksamhetens innehåll. Modersmålslärarna är viktiga brobyggare mellan förskola, skola och hem.

Vid samtal om mer personliga förhållanden ex utvecklingssamtal, bör alltid en utomstående tolk anlitas.

Så här kan du engagera dig

I Svedala kommun kan du engagera dig i kommunens verksamheter för att mötas och ge stöd. Läs mer på Svedala.se

Kontakter

Välkomsten

Maila till Välkomsten:
valkomsten@svedala.se

Linda Rystad – Samordnare
0733-73 14 73
linda.rystad@svedala.se

Lisa Berg – Skolsköterska
0709-478264
lisa.berg@svedala.se

Ulrika Delbrant – Kurator
0709-47 81 36
ulrika.delbrant@svedala.se

Tolk

Semantix länk till bokning av tolk.

Välkomstplanen reviderades 2022-04-11

Share Button

2 reaktioner på ”Välkomstplan för nyanlända”

Kommentarer är stängda.

Kvalitet och Utveckling i Svedala