Hur är det att vara elev i ditt klassrum?

Lärandemål 

• Lära oss att ta elevperspektivet
• Pröva metoder för att engagera eleverna i undervisningen

Utse en deltagare som skriver protokoll för mötet samt en deltagare som är mötets samtalsreflektör. Samtalsreflektören har som uppgift att reflektera över och sammanfatta sina tankar om dagens TLC-möte i slutet av mötet.

Lyssna aktivt på varandra, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis och personliga teorier.

1. Läs 20 reflektioner om undervisning ur elevperspektiv
2. Läs Dramaturgi i undervisningen
3. Titta på filmklipp om Undervisningens dramaturgi
4. Diskutera

“Den här veckan har jag följt elever på högstadiet under två heldagar. En dag följde jag en klass och en annan dag följde jag en annan klass. De lektioner där eleverna har haft eget arbete har jag gjort samma uppgifter som eleverna gjort (i de ämnen där detta varit möjligt – jag har inte gjort det på språkvalslektioner där jag inte kunnat språket eleverna läst). I de fall där eleverna jobbat två och två eller i grupper har jag gjort motsvarande uppgifter själv.

Jag följde eleverna enligt deras schema. Mina raster var exakt desamma som elevernas, min lunch densamma som elevernas osv. För att störa eleverna så lite som möjligt (och därmed få uppleva hur eleverna verkligen har det) satte jag mig längst bak i klassrummet under alla lektioner.”

Läs Johan Lindströms 20 reflektioner om undervisning ur elevperspektiv.

Mikael Björk, om undervisningens dramaturgi (7:06)

“Som lärare känner du ditt ämne eller ser till att vara påläst inför ett arbetsområde och vilar tryggt i detta. Du har bra koll på kunskapskraven och det centrala innehållet är ingen överraskning. Det är som att ha packat bilen inför en bilsemester. Allt är med. Dubbelkollat och avbockat på listan. Det är bara att köra, bara att dra igång bilens GPS och luta sig tillbaka med en stadig hand på ratten för att snabbt komma till slutdestinationen. Ett par timmar på motorvägen innan man är framme. Ingen kul resa, men fram kommer man ju…”

Läs Mattias Dahlbergs Dramaturgi i undervisningen.

Att diskutera

• Vad var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?

Utgå från målet för utvecklingsarbetet – att förbättra elevernas självreglerande förmåga, elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande och de nya tankar och kunskaper som du fått under dagens möte:

Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder du provar. Var särskilt uppmärksamma på om du kan se mönster i era elevgrupper.

• Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som du främst vill nå?
• Vilka skillnader kan du se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
• Vilka skillnader kan du se i låg-, mellan- och högpresterandes  engagemang och ansvar?
• Vilka andra skillnader kan du se i engagemang och ansvar

Samtalsreflektören reflekterar över och summerar mötet och avslutar med att utse en samtalsreflektör för nästa gång.

Protokollet delas så att det är tillgängligt för kollegor och skolledning.

Vad säger styrdokument och forskning om elevinflytande?

Lärandemål

• Ta del av styrdokument och forskning med fokus på elevinflytande
• Planera för att ge eleverna inflytande i undervisning

Utse en deltagare som skriver protokoll för mötet samt en deltagare som är mötets samtalsreflektör. Samtalsreflektören har som uppgift att reflektera över och sammanfatta sina tankar om dagens TLC-möte i slutet av mötet.

Gå varvet runt:
– Vad har dina elever mycket inflytande över och/eller vad har de inget inflytande över?

Gå varvet runt:
Ge en kort rapport om det du åtog dig att pröva under avsnittet ”personlig planering” vid föregående möte:
– Sedan förra mötet har jag provat att…
– Av min insats har jag lärt mig att…

Lyssna aktivt på varandra, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis och personliga teorier.

1. Titta på filmklipp Hur får vi kritiskt tänkande och demokratiska elever i en skola för alla
2. Läs utdrag ur Barn och elevers inflytande
3. Läs Undervisning är inte skolans huvuduppdrag
4. Diskutera

Titta på filmklipp med Balli Lelinge:

Balli Lelinge, hur får vi kritiskt tänkande och demokratiska elever i en skola för alla (7:20)

Vad säger styrdokument?

• Att barn och elever känner sig delaktiga och har möjlighet att utöva inflytande över det egna arbetet är en demokratisk princip i styrdokumenten.
• I Barnkonventionen står att barn har rätt att få säga sin mening i frågor som rör dem samt att få åsikten respekterad och beaktad i förhållande till ålder och mognad. I förarbetena till skollagen har detta varit vägledande. Detta avspeglas sedan i läroplanerna till exempel i del 1 under rubriker som ”Inflytande och delaktighet”.
•  I förskolan ska barn få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. I skolan ska elever kunna utöva reellt inflytande när det gäller arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.
• Barn och elever förväntas utveckla demokratiska förmågor genom att de deltar i beslutsfattande processer.

Vad säger forskning?

• Ökat inflytande och delaktighet ökar barns motivation och engagemang att lära. Elever som upplever hög grad av inflytande väljer till exempel mer medvetet källor och resurser. De presenterar oftare mer avgränsade faktaområden med mer djup.
• Delaktighet samspelar med inflytande. Barn och elever som känner sig delaktiga upplever sig ha mer möjlighet att utöva inflytande. Inkludering och tillitsfulla relationer ökar känslan av delaktighet som i sin tur främjar inflytande. Kontinuitet och begriplighet är andra faktorer som främjar delaktighet samt inställningen att det handlar om delaktighet här och nu och inte en förmåga som ska tränas upp inför framtiden.
• Barn och elever ges inte tillräcklig möjlighet att utöva det inflytande de har rätt till. Elever vill ha ökad möjlighet att utöva inflytande. Särskilt tydligt är denna vilja bland äldre elever och hos flickor. I synnerhet vill elever ha större möjlighet att utöva inflytande över undervisningens innehåll och form. Här är det särskilt ovanligt med inflytande. Vanligare är inflytande över saker som sker i gränslandet mellan skola och fritid.
• Elever upplever ibland ökat inflytande som svårt och krävande pga. det individuella ansvaret. Lärare anser att elever behöver utveckla färdigheter för att kunna utöva denna typ av inflytande men anser ofta att dessa utmaningar ligger bortom deras egen kontroll.
• Möjligheter för barn och elever med funktionsnedsättningar att utöva inflytande förklaras ofta utifrån deras individuella förutsättningar. Istället borde man se till vilka förutsättningar verksamheterna ger.

Källa: Barn och elevers inflytande, Skolverket

Läs Skolverkets undervisning är inte skolans huvuduppdrag.

Att diskutera

• Vad var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?

Utgå från målet för utvecklingsarbetet – att förbättra elevernas självreglerande förmåga, elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande och de nya tankar och kunskaper som du fått under dagens möte:

Ta del av KvUtiS metodöversikt för inspiration.

Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder du provar. Var särskilt uppmärksamma på om du kan se mönster i era elevgrupper.

• Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som du främst vill nå?
• Vilka skillnader kan du se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
• Vilka skillnader kan du se i låg-, mellan- och högpresterandes  engagemang och ansvar?
• Vilka andra skillnader kan du se i engagemang och ansvar

Samtalsreflektören reflekterar över och summerar mötet och avslutar med att utse en samtalsreflektör för nästa gång.

Protokollet delas så att det är tillgängligt för kollegor och skolledning.

Hur ger vi eleverna inflytande i praktiken?

Lärandemål 

• Lära oss om möjligheter och risker med att arbeta med elevinflytande
• Ta del av och använda Harts delaktighetsstege

Utse en deltagare som skriver protokoll för mötet samt en deltagare som är mötets samtalsreflektör. Samtalsreflektören har som uppgift att reflektera över och sammanfatta sina tankar om dagens TLC-möte i slutet av mötet.

Lyssna aktivt på varandra, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis och personliga teorier.

1. Läs Vilka möjligheter och risker finns med elevinflytande
2. Titta på filmklipp Delaktighet och inflytande
3. Ta del av Harts delaktighetsstege

“Om elever upplever reellt inflytande över undervisningens innehåll och hur den utförs har det visat att de lär sig mer, blir mer engagerade och tar mer ansvar. Hur undervisningen organiseras har dessutom inte bara betydelse för elevers inflytande i skolan.”

Läs Skolverkets, vilka möjligheter och risker finns med elevinflytande?

Titta på Skolverkets filmklipp:

Skolverkets, delaktighet och inflytande (12:40)

Delaktighetsstege

Harts delaktighetsstege kan användas för att undersöka vad man menar med delaktighet och inflytande. Stegen kan ge ett underlag för diskussion men ska inte ses som ett utvärderingsverktyg. Utifrån faktorer som grad av aktivitet, initiativ och sammanhang för delaktighet och inflytande kan konkreta exempel placeras på stegens olika steg.

1. Lista var och en eller tillsammans exempel på barns och elevers inflytande i er egen verksamhet. Ni kan också under en tidsperiod samla exempel.
2. Använd Harts delaktighetsstege och placera tillsammans ut era exempel i stegen.
3. Hur skulle resultatet bli om ni gjorde övningen igen men tillsammans med era elever?

Källa: Barn och elevers inflytande, Skolverket

Utgå från målet för utvecklingsarbetet – att förbättra elevernas självreglerande förmåga, elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande och de nya tankar och kunskaper som du fått under dagens möte:

Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder du provar. Var särskilt uppmärksamma på om du kan se mönster i era elevgrupper.

• Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som du främst vill nå?
• Vilka skillnader kan du se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
• Vilka skillnader kan du se i låg-, mellan- och högpresterandes  engagemang och ansvar?
• Vilka andra skillnader kan du se i engagemang och ansvar

Samtalsreflektören reflekterar över och summerar mötet och avslutar med att utse en samtalsreflektör för nästa gång.

Protokollet delas så att det är tillgängligt för kollegor och skolledning.

Hur gör vi undervisningen relevant för eleverna?

Lärandemål 

• Lära oss om värdeskapande pedagogik
• Pröva metoder för att engagera eleverna i undervisningen

Utse en deltagare som skriver protokoll för mötet samt en deltagare som är mötets samtalsreflektör. Samtalsreflektören har som uppgift att reflektera över och sammanfatta sina tankar om dagens TLC-möte i slutet av mötet.

Lyssna aktivt på varandra, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis och personliga teorier.

1. Titta på filmklipp Värdeskapande som pedagogik på 10 minuter
2. Ta del av Stöd för värdeskapande pedagogik
3. Diskutera

Titta på filmklipp med Martin Lackéus:

Martin Lackéus, värdeskapande som pedagogik på 10 minuter (11.32)

Prova på värdeskapande pedagogik

Låt eleverna lära sig genom att använda kunskap i skolan för att skapa något nytt av värde för minst en (1) person utanför skolan. Utgå från frågan ”Vem ska få ta del av det här?”

Använd Martin Lackéus stöd för värdeskapande som pedagogik när ni planerar:

• Beskriv hur elever ska försöka skapa värde för folk utanför grupp/lärare/klass/skola i övningen.
• Beskriv vem/vilka utanför grupp/lärare/klass/skola som de skapar värde för i denna övning. Får eleverna själva välja mottagare eller ska mottagaren vara specifik.
• Beskriv vilka ämnesrelaterade kunskaper/förmågor de kan tillämpa i värdeskapandet för denna övning.
• Beskriv lärmål för denna övning.
• Beskriv hur ni tänker stödja eleverna i deras lärande.
• Beskriv hur ni tänker bedöma elevernas insatser i denna övning.

Stäm av planeringen mot Martin Lackéus checklista för värdeskapande pedagogik och revidera planeringen för att maximera poängen:

• Denna övning låter eleverna interagera med folk utanför klassen/skolan.
• Denna övning låter eleverna skapa värde för folk utanför gruppen/läraren.
• Denna övning uppmuntrar eleverna att våga misslyckas.
• Denna övning låter eleverna äga processen själva.
• Denna övning låter eleverna arbeta i team över tid.
• Denna övning knyter an till ämnesrelaterade kunskaper/förmågor.
• Denna övning låter eleverna arbeta repetitivt och försöka om och om igen.
• Denna övning följer upp och ger feedback till eleverna utifrån aktiviter.

Att diskutera

• Vad var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?

Utgå från målet för utvecklingsarbetet – att förbättra elevernas självreglerande förmåga, elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande och de nya tankar och kunskaper som du fått under dagens möte:

Läs Richard Lindes Att skapa motivation hos eleverna och motivation del 2 om du behöver inspiration.

Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder du provar. Var särskilt uppmärksamma på om du kan se mönster i era elevgrupper.

• Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som du främst vill nå?
• Vilka skillnader kan du se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
• Vilka skillnader kan du se i låg-, mellan- och högpresterandes  engagemang och ansvar?
• Vilka andra skillnader kan du se i engagemang och ansvar

Samtalsreflektören reflekterar över och summerar mötet och avslutar med att utse en samtalsreflektör för nästa gång.

Protokollet delas så att det är tillgängligt för kollegor och skolledning.

Hur kan vi träna eleverna i att äga sitt lärande ?

Lärandemål 

• Lära oss om vad  det innebär att eleverna äger sitt lärande
• Pröva metoder för att träna eleverna i att äga sitt lärande

Utse en deltagare som skriver protokoll för mötet samt en deltagare som är mötets samtalsreflektör. Samtalsreflektören har som uppgift att reflektera över och sammanfatta sina tankar om dagens TLC-möte i slutet av mötet.

Lyssna aktivt på varandra, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis och personliga teorier.

1. Titta på filmklipp Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess
2. Läs utdrag ur Kunskapsbedömning i skolan – praxis, problem, begrepp och möjligheter
3. Läs utdrag ur Formativ bedömning i svensk och internationell forskning
4. Ta del av Undervisningstekniker för att träna elever i att äga sitt lärande
5. Diskutera

Titta på filmklipp med Christian Lundahl:

Christian Lundahl, aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess (12:29)

Självbedömning innebär att eleven reflekterar över kvaliteten på sitt arbete, bedömer om det är i enlighet med kunskapskraven och därefter reviderar eller övar mer. När de bedömer sina egna arbetsprestationer tjänar detta till att förstärka det egna lärandet. Eleverna har genom det aktiva bedömningsarbetet ökade möjligheter att bli förtrogna med kännetecken på kvalitet. Ofta diskuteras självbedömning som en del av begreppet självstyrning. Med detta menas att eleven utvecklar självständighet, självkontroll och självdisciplin och blir bättre på att både bedöma, planera och ta ansvar för det egna lärandet. I skolans mål ingår att eleven ska utveckla ett allt större ansvar för sina studier och sin förmåga att själv bedöma sina resultat. Formativ bedömning kan bidra till att eleverna utvecklar strategier för självstyrning.

Återkoppling från läraren har visat sig kunna stärka elevers lärande men riskerar samtidigt att göra dem beroende av läraren om inte deras förmåga att även bedöma sig själva stärks. En återkoppling från läraren kombinerad med en bedömning tillsammans med eleven kan vara ett bra sätt att öva på självbedömning. Att eleverna är delaktiga i arbetet med tydliggörande av kännetecken på kvalitet kan bidra till att öka deras förståelse av skillnader i kvalitet mellan olika lösningar eller prestationer.

I syfte att stärka elevens egen förmåga till bedömning kan kamratbedömning vara ett hjälpmedel. Vid kamratbedömning ser eleverna fler exempel på hur uppgifter kan lösas vilket kan stödja deras förståelse för kunskapskraven och förmåga att urskilja skillnader i kvalitet mellan olika arbeten. De kan då lättare se styrkor och svagheter i sitt eget arbete. När elever fungerar som resurser för varandra kan de i vissa fall avlasta läraren samtidigt som de får återkoppling vid fler tillfällen. När eleverna ger återkoppling till varandra använder de sitt sätt att förklara och kommunicera vilket kan ge återkopplingen en annan karaktär än den läraren skulle ha gett. En aspekt av kamratbedömning är alltså att den kan bidra till att eleverna blir mer delaktiga i bedömningsfrågor vilket kan stärka och underlätta kommunikationen om bedömning mellan lärare och elever.

Såväl kamratbedömning som självbedömning kan ta tid att utveckla om eleverna inte mött detta tidigare. Det är viktigt att tänka på att detta är något eleverna måste öva på om de är vana vid en klassrumskultur där det endast är läraren som bedömer.

Källa: Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter, Skolverket

Självbedömning och självreglering

Kamratbedömning, /—/ kan förstås som ett steg på vägen mot utvecklandet av självbedömande och självreglerande elever. Vikten av att elever utvecklas mot att bli goda självbedömare betonas av Black och Wiliam (1998). De bygger vidare på tankar från Sadler (1989) och Ramaprasad (1983) och menar i enlighet med dem att feedback handlar om att överbrygga gapet mellan individens nuvarande nivå och den önskvärda nivån. Sådan feedback kan dock inte efterlevas utan att eleven har utvecklat en egen förståelse av såväl den egna nivån som den önskvärda. På basis av detta hävdar Black och Wiliam (1998) att ett medvetet arbete med att utveckla den självbedömande förmågan hos elever är en nödvändig förutsättning för effektivt lärande.

Man skiljer ofta på de besläktade begreppen självreglerat lärande och självbedömning. Självreglerat lärande beskrivs som en process där eleven sätter upp mål för sitt lärande och sedan försöker övervaka, reglera och kontrollera kognition, motivation och beteende i syfte att nå dessa mål (Pintrich, 2000). Självbedömning är en formativ bedömningsprocess där eleven reflekterar över kvaliteten i sitt arbete, söker avgöra i vilken mån det svarar mot uppställda mål och kvalitetskriterier och sedan reviderar sitt arbete utifrån det (Andrade & Boulay, 2003). Andrade (2010) menar att man förenklat kan säga att studier kring självreglerat lärande har fokuserat på hur elever hanterar lärandeprocesser, medan studier kring självbedömning har fokuserat på elevers bedömning av produkterna av sitt lärande. Oavsett om fokus är på process eller produkt handlar det om att involvera eleverna i reflektioner över sitt lärande och träna dem i att bli aktiva aktörer och ägare av sitt eget lärande.

Baserat på en modell av Goodrich (1996) listar Andrade (2010, s 93) åtta nyckelelement som samtliga behöver finnas med om elever ska utveckla självreglerande egenskaper och bli goda självbedömare:

1) Medvetenhet om värdet av självbedömning
2) Tillgång till tydliga bedömningskriterier
3) En specifik uppgift att bedöma
4) Modeller för självbedömning
5) Direkta instruktioner och stöd i att göra självbedömningen
6) Övning
7) Antydningar om när det är lämpligt att självbedöma
8) Möjlighet att revidera och förbättra prestationer

Om arbete med självbedömning inte fungerar tillfredsställande beror det, enligt Andrade, ofta på att en eller flera av ovanstående element inte finns på plats. Vidare lyfter Andrade fram några exempel på väl fungerande självbedömningsmetoder, bland annat projektbaserad portfoliobedömning, där såväl processorienterad självreglering som uppgiftsorienterad självbedömning är del. Trafikljusmetoden, som beskrivs av Black m fl (2003), där olikfärgade muggar användes av elever för att indikera sin förståelse av ett visst undervisningsmoment, eller genom att med olika färger markera sin förståelse av frågor på en text eller liknande, nämns också av Andrade som ett exempel på träning i självbedömning och självreglering.

Källa: Formativ bedömning i svensk och internationell forskning, Skolverket

Att diskutera

• Vad var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?

Utgå från målet för utvecklingsarbetet – att förbättra elevernas självreglerande förmåga, elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande och de nya tankar och kunskaper som du fått under dagens möte:

Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder du provar. Var särskilt uppmärksamma på om du kan se mönster i era elevgrupper.

• Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som du främst vill nå?
• Vilka skillnader kan du se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
• Vilka skillnader kan du se i låg-, mellan- och högpresterandes  engagemang och ansvar?
• Vilka andra skillnader kan du se i engagemang och ansvar

Samtalsreflektören reflekterar över och summerar mötet och avslutar med att utse en samtalsreflektör för nästa gång.

Protokollet delas så att det är tillgängligt för kollegor och skolledning.

Hur fungerar metoderna i praktiken?

Lärandemål 

• Ta del av andra lärares erfarenheter av att träna eleverna i att äga sitt lärande
• Pröva metoder för att engagera eleverna i undervisningen

Utse en deltagare som skriver protokoll för mötet samt en deltagare som är mötets samtalsreflektör. Samtalsreflektören har som uppgift att reflektera över och sammanfatta sina tankar om dagens TLC-möte i slutet av mötet.

Lyssna aktivt på varandra, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis och personliga teorier.

1. Titta på filmklipp Fokus på utveckling ger mer elevengagemang
2. Läs utdrag ur Forskning i korthet, bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning
3. Läs Elevaktiv bedömning främjar lärandet och frigör tid
4. Välj en bloggtext, läs och sammanfatta för dina kollegor
5. Diskutera

Titta på filmklipp med James Nottingham:

James Nottingham, fokus på utveckling ger mer elevengagemang (7:34)

Exempel från praktiken

Det är en komplex process att äga sitt lärande. Självbedömning och samarbetsbedömning kan ge elever stöd för att komma en bit på vägen. Precis som med kamratbedömning, kräver själv- och samarbetsbedömning en viss förberedelse och systematik för att de ska kunna verka i sin fulla kraft. I formativ anda är deras roll inte att vara lika eller likvärdiga med lärarens bedömning, utan att engagera eleverna som aktiva deltagare i bedömningsprocessen.

Nedan presenteras två exempel: Kvaliteter i färg, vilket är en form av självbedömning med hjälp av en bedömningsmatris, samt Kriterier i två steg, vilket är en form av samarbetsbedömning med fokus på att bestämma kriterierna för bedömning. Syftet med dessa exempel är att visa på två relativt enkla sätt att aktivera elever som ägare av det egna lärandet. Aktiviteterna kan användas enskilt eller i grupp och kopplas till både enklare och mer omfattande uppgifter.

Kvaliteter i färg går ut på att eleverna gör en bedömning av en uppgift de har genomfört. Bedömningen genomförs med hjälp av en befintlig bedömningsmatris, där olika aspekter och kvaliteter redan finns preciserade. Matrisen behöver vara känd och begriplig för eleverna, vilket innebär att den inte kan vara något eleverna ser för första gången. Aktiviteten går sedan ut på att identifiera var i arbetet eleven visar belägg för de kvaliteter som beskrivs i bedömningsmatrisen. Med en vald färg markeras i bedömningsmatrisen en beskrivning kopplad till en viss kvalitet. Med samma färg markeras i uppgiften vilket stycke eller vilken del som motsvarar denna kvalitet i genomförandet. De olika färgerna synliggör vilka kvaliteter i uppgiften eleverna anser sig visa belägg för samt vilka kvaliteter som saknas eller som behöver utvecklas.

Kriterier i två steg är en aktivitet där eleverna får arbeta med en uppgift individuellt eller i grupp och där de ombeds att medverka i att bestämma kriterierna för bedömning. Till sin hjälp får eleverna en generell bedömningsmatris, från vilken de väljer de aspekter som ska prövas i uppgiften, och med vilken svårighetsgrad. Efter att eleverna arbetat klart med uppgiften, väljs slumpmässigt tre arbeten som anonymt delas med resten av klassen (ett digitalt arbetssätt kan underlätta processen). Eleverna studerar först de utvalda arbetena (enskilt eller i grupp), för att sedan i helklass diskutera vilka aspekter de identifierat i de utförda arbetena och kvaliteten med vilken dessa har utförts. Avslutningsvis ombeds eleverna att revidera sina bedömningskriterier.

Källa: Forskning i korthet, bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning, av Andreia Balan och Anders Jönsson

Läs Elevaktiv bedömning främjar lärandet och frigör tid, Skolverket

Välj varsin bloggtext. Texterna handlar om olika metoder som kan användas i undervisningen för att träna eleverna i att äga sitt lärande. Läs texten och berätta kort för de andra om tekniken/metoden som tas upp i ”din” text:

• Att äga sitt lärande av Lisbeth Bern
• Vad säger man när man inte vet vad man ska säga av Malin Sjöberg
• Ett fall och en lösning av Joakim Nilsson
• Kims matteprov av Cristian Abrahamsson
• Brevet till mig själv av Suzanne Hall
• Får jag sämre omdöme på den här om jag får hjälp av Malin Sjöberg

Att diskutera

• Vad var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?

Utgå från målet för utvecklingsarbetet – att förbättra elevernas självreglerande förmåga, elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande och de nya tankar och kunskaper som du fått under dagens möte:

Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder du provar. Var särskilt uppmärksamma på om du kan se mönster i era elevgrupper.

• Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som du främst vill nå?
• Vilka skillnader kan du se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
• Vilka skillnader kan du se i låg-, mellan- och högpresterandes  engagemang och ansvar?
• Vilka andra skillnader kan du se i engagemang och ansvar

Samtalsreflektören reflekterar över och summerar mötet och avslutar med att utse en samtalsreflektör för nästa gång.

Protokollet delas så att det är tillgängligt för kollegor och skolledning.

Hur kan eleverna bli bättre på att bli bättre?

Lärandemål 

• Lära oss om studieteknik
• Pröva metoder för att engagera eleverna i undervisningen

Utse en deltagare som skriver protokoll för mötet samt en deltagare som är mötets samtalsreflektör. Samtalsreflektören har som uppgift att reflektera över och sammanfatta sina tankar om dagens TLC-möte i slutet av mötet.

Lyssna aktivt på varandra, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis och personliga teorier.

1. Läs utdrag ur Vilka metoder främjar elevens måluppfyllelse
2. Titta på filmklipp Pluggkoden
3. Få kännedom om att det finns kortfilmer att använda med eleverna

Formativ bedömning och god studieteknik

Internationell allmändidaktisk forskning indikerar att formativ bedömning kan ha positiv effekt på lärandet. Svensk forskning inom området är begränsad men visar även att detta arbetssätt har betydelse för måluppfyllelsen.

Formativ bedömning är ett arbetssätt där målet tydligt klargörs för eleven, där det klargörs var eleven befinner sig just nu i förhållande till målet samt att det sker en återkoppling till eleven om hur han/hon ska komma vidare för att uppnå målet.

Internationell forskning har också generellt uppmärksammat att olika former av studieteknik kan öka måluppfyllelsen. I dessa sammanhang nämns exempelvis behovet av korta och återkommande “små prov” på olika kursmoment.

Källa: Vilka metoder främjar elevens måluppfyllelse, Skolverket

Pluggkoden

Denna gång ska vi titta på filmen Pluggkoden (28:25) producerat av Orka plugga. Orka plugga är en satsning på studieteknik från UR, med pluggtips från både lärare och elever.

Klicka på bilden eller på länken för att titta på Pluggkoden (28:25)

Nedan följer en samling korta filmer att använda i undervisning och visa för eleverna (1-2 minuter långa):

• Förberedelser minskar stressen – smart att förbereda kvällen innan, lugn pluggmiljö ger bättre fokus, en mapp för varje ämne, kroppen behöver laddas med mat
• Minnesstrategier hjälper inlärningen – minnespromenad, associationer väcker minnen, repetition med tiominutersregeln, värdet av pauser
• Lässtrategier förenklar läsningen – visa på genvägar i boken, läskonditionen går att öva upp, så sammanfattar man information, frågor underlättar läsningen
• Mattestrategier förbättrar matteförmågan – se på matte som ett språk, när eleven kör fast med mattetalet, att skapa bilder till matteorden

Helena Wallberg, specialpedagog, författare och föreläsare, har också gjort en film om studieteknik där hon vänder sig till elever och berättar om att organisera för motivation och fokus (6:14).

Utgå från målet för utvecklingsarbetet – att förbättra elevernas självreglerande förmåga, elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande och de nya tankar och kunskaper som du fått under dagens möte:

Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder du provar. Var särskilt uppmärksamma på om du kan se mönster i era elevgrupper.

• Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som du främst vill nå?
• Vilka skillnader kan du se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
• Vilka skillnader kan du se i låg-, mellan- och högpresterandes  engagemang och ansvar?
• Vilka andra skillnader kan du se i engagemang och ansvar

Samtalsreflektören reflekterar över och summerar mötet och avslutar med att utse en samtalsreflektör för nästa gång.

Protokollet delas så att det är tillgängligt för kollegor och skolledning.

Hur kan vi använda modellande för att lära eleverna hur de ska göra?

Lärandemål 

• Ta del av modeller för att stödja elevernas lärande
• Lära oss cirkelmodellen

Utse en deltagare som skriver protokoll för mötet samt en deltagare som är mötets samtalsreflektör. Samtalsreflektören har som uppgift att reflektera över och sammanfatta sina tankar om dagens TLC-möte i slutet av mötet.

Lyssna aktivt på varandra, ge konstruktiv återkoppling, och våga utmana vanlig klassrumspraxis och personliga teorier.

1. Läs Mjuka övergångar förbättrar undervisningen
2. Läs om Cirkelmodellen
3. Läs Modellandets inneboende kraft
4. Diskutera

”Jag tar ett exempel till” säger läraren frustrerat och vänder sig åter mot whiteboarden. Han vet att han börjar tappa eleverna. Genomgången borde vara klar nu, men han vet också att det är många som ännu inte förstått. ”Ni där nere i hörnet, nu vill jag att ni också är med!” uppmanar han med bestämd röst. En snabb titt på klockan – oj, vad det har tagit tid. En blick ut över klassen – oj vad de är trötta på att lyssna. Att fortsätta nu är som att försöka fylla en hink utan botten. Helt meningslöst. Men i samma sekund som han avslutar sin genomgång och säger ”Så, nu ska ni få träna på detta. Alla börjar på sidan 27” kommer han omedelbart att få 12 händer i luften och därefter springa som en skållad råtta mellan eleverna. Detta vet han.

Han är jag. Och kanske du? Övergången mellan genomgång och individuellt arbete är en kritisk punkt i undervisningen som jag och säkert flera med mig behöver verktyg för.
Läs Joakim Nilssons, Mjuka övergångar förbättrar undervisningen

Joakims modell ”Räkna-berätta-hjälp” är en modell för att hjälpa elevernas att röra sig från att inte kunna till att kunna, vilket ju är själva syftet med undervisning. En annan pedagogisk modell som visat sig vara framgångsrik ärcirkelmodellen.

Cirkelmodellen utvecklades i Australien då den på 1990-talet utvecklades i samband med andrapråksundervisning av aboriginer. I modellen arbetar eleverna med texter i fyra olika faser. I den första fasen inventeras klassens samlade förkunskaper inom temat och eleverna breddar sina kunskaper bland annat genom att intervjua kunniga personer och läsa litteratur inom ämnet. I den andra fasen arbetar eleverna med att analysera modelltexter från den genre som de ska skriva i. Det handlar om att veta syftet med texten, vilken struktur som är typisk och vilka språkliga drag som utmärker genren. Den tredje fasen innebär att eleverna tillsammans med läraren skriver en gemensam text inom genren. Därefter skriver eleven i fas fyra, antingen själv eller tillsammans med en kamrat, sin egen text med den gemen- samma texten som förebild.

Fas 1 Bygga upp kunskap om ämnesområdet

I fas ett får eleverna göra en tankekarta, då ser lärarna elevernas förförståelse och kunskap. Eleverna får även läsa texter för att få mer kunskap om ämnet och återberätta texten. Genom att vara experter och berätta för sina klasskamrater om sitt ämne blir det roligare att bygga upp kunskapen.

– eleverna får även intervjua varandra om ämnet och på så sätt ser vi om de fått förståelse för den text de läst
– tankekarta
– lista frågor som eleverna vill ha svar på
– arbeta med ämnesspecifika och dubbeltydliga ord, intervjua

Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder

I fas två är det dags att studera faktatexter för att få förebilder. Här uppmärksammas klassen textens struktur och utformning innan de går vidare in i steg tre där de tillsammans skriver en gemensam text.

– läsa och visa förebilder på genren
– uppmärksamma textens struktur och språkliga drag

Fas 3 Skriva en gemensam text – modellera

När klassen skriver tillsammans är det läraren som håller i pennan och för arbetet framåt medan eleverna kommer med förslag på formuleringar. Tillsammans diskuterar man sedan ordval och satsföljd. När texten är klar kopieras den till alla elever så de kan använda texten som modell när de i fas fyra skriver en individuell text med sina egna ord

– läraren skriver och för arbetet framåt
– eleverna kommer med förslag på formuleringar
– tillsammans diskuterar man ordval, satsföljd och struktur
– när texten är klar kopieras den till alla elever som ett viktigt läromedel

Fas 4 Skriva en individuell text

– eleverna skriver enskilt eller parvis

Läs mer Genrepedagogik i Vänersborg  – cirkelmodellen)

Cirkelmodellen kan med fördel användas som pedagogisk modell i andra ämnen och sammanhang och kan sammanfattas med följande fyra faser:

1. Att bygga upp kunskap om ämnesområdet
2. Att studera exempel för att få förebilder, jämföra och förstå
3. Att börja med att arbeta tillsammans
4. Att arbeta individuellt när alla har erfarenhet av att ha gjort det tillsammans med någon annan

Läs hur Annica Eld arbetar med en liknande modell i geografi i årskurs 8:

I min undervisning utgår jag ofta från att visa hur eleverna kan ta sig an en uppgift genom att visa dem en modell.  Detta modellande ser naturligtvis olika ut beroende på ämnet men här kommer jag att berätta om hur jag gör just nu i geografi i åk 8. Huvudmålet i vårt modellarbetsområde är att eleverna ska undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras för att på så sätt kunna resonera om handelsmönster och konsekvenser av dessa…

Läs vidare Modellandets inneboende kraft

I texten kan vi läsa om tre steg i arbetet med att modella tillsammans med eleverna och som ni ser finns det en hel del likheter med cirkelmodellen:

Steg 1 Undersök ett exempel, stäm av och träna tillsammans
Steg 2 Undersök nytt exempel och låt eleverna träna i grupp
Steg 3 Självständigt arbete

Att diskutera

• Vad var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?

Utgå från målet för utvecklingsarbetet – att förbättra elevernas självreglerande förmåga, elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande och de nya tankar och kunskaper som du fått under dagens möte:

Använd era gemensamma kriterier för att kontinuerligt utvärdera effekterna av den/de metoder du provar. Var särskilt uppmärksamma på om du kan se mönster i era elevgrupper.

• Vilka grupper påverkas/påverkas inte? Är det de grupper som du främst vill nå?
• Vilka skillnader kan du se i pojkarnas och flickornas engagemang och ansvar?
• Vilka skillnader kan du se i låg-, mellan- och högpresterandes  engagemang och ansvar?
• Vilka andra skillnader kan du se i engagemang och ansvar

Samtalsreflektören reflekterar över och summerar mötet och avslutar med att utse en samtalsreflektör för nästa gång.

Protokollet delas så att det är tillgängligt för kollegor och skolledning.