Syftet med vårens lärmoduler är att ni ska fördjupa arbetet med värdeskapande pedagogik och utveckla er förmåga att få syn på effekterna av arbetet på elevernas engagemang för lärande och förmåga att ta ansvar.

Målet för det kollegiala lärandet

En märkbar förbättring av elevernas förmåga att ta lärandet i egna händer, av elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande för ökad måluppfyllelse och bättre resultat i alla ämnen.

Att utveckla elevernas entreprenöriella förmåga

• Att utveckla elevernas nyfikenhet och initiativkraft
• Att utveckla elevernas förmåga att ta eget ansvar
• Att utveckla elevernas självtillit och tro på sin förmåga

Delmål för vårterminens arbete
Vi ska bli märkbart bättre på och utveckla vår förmåga att få syn på och känna igen effekterna av den värdeskapande undervisning som sker.

Lektionsobservationer

Som en del av det kollegiala arbetet med att fördjupa våra kunskaper att få syn på och känna igen effekterna av det arbete vi gör, kommer vi att genomföra lektionsobservationer. Varje lärare genomför två observationer under terminen, varav en hos en av våra förstelärare.

Alla lärare ska genomföra observationer och det är önskvärt att samtliga lärare också får besök på sina lektioner. För att få en överblick över vilka observationer som planeras på Naverlönnskolan använder vi oss av en observationsplan i vilken ni lägger in de besök som planeras. Efter varje lektionsobservation fyller läraren som genomfört observationen, tillsammans med den observerade läraren i den digitala blanketten Genomförd lektionsobservation.

Lektionsobservation hos en förstelärare

Ni ska genomföra två lektionsobservationer under terminen och varav en av dessa ska göras hos en av Naverlönnskolans förstelärare:

• Cornelia Falkentoft
• Malin Andersen
• Rickard Hellstrand
• Sandra Pilemalm
• Ulrika Wulffsberg

Avtala tid och skriv sedan in det i observationsplanen.

Inför förstelärarobservationen förväntas du läsa några av förstelärarens blogginlägg på Förstelärare bloggar (klicka på länkarna ovan för att komma till respektive förstelärares blogginlägg). Utifrån blogginläggen och nedanstående frågor ska du skriva ner 3-5 punkter som du vill undersöka genom observationen:

• Vad lyfter försteläraren fram i blogginläggen och som du blir särskilt nyfiken på?
• Vad framgår inte av blogginläggen som du blir särskilt nyfiken på?

Dessa punkter ska delges försteläraren innan observationen.

Under observationen ska du använda de kriterier som arbetats fram på Naverlönnskolan för att få syn på elevernas entreprenöriella förmågor.

Efter genomförd observation ska du tillsammans med försteläraren fylla i blankett för Genomförd lektionsobservation. Utgå från följande frågor i reflektionen:

• Vilka tankar och reflektioner har du utifrån det som du var särskilt nyfiken på?
• Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan pojkar och flickor?
• Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som är låg-, mellan- eller högpresterande?
• Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som sitter långt fram, vid dörren, längst bak, utanför klassrummet?
• Vilken typ av engagemang kan du se – beteendemässigt, känslomässigt eller kognitivt?
• Vad kan vi se för framgångsfaktorer som vi kan arbeta vidare med och utveckla?
• Vad kan vi se för riskfaktorer som vi kan förebygga och minimera?

Lektionsobservation hos en kollega

Ni ska genomföra två lektionsobservationer under terminen och en av dessa ska göras som en del av vårens kollegiala arbete i den andra lärmodulens, moment B. Avtala tid med läraren och skriv in det i observationsplanen.

Inför observationen förväntas du ta del av lärarens planering, med särskilt fokus på hur läraren planerar att utveckla elevernas entreprenöriella förmågor.

Under observationen ska du använda de kriterier som arbetats fram på Naverlönnskolan för att få syn på elevernas entreprenöriella förmågor.

Efter genomförd observation ska du tillsammans med läraren fylla i blankett för Genomförd lektionsobservation. Utgå från följande frågor i reflektionen:

Observationens fokus ska ligga på eleverna och i vilken utsträckning de är engagerade i undervisningen.

• Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan pojkar och flickor?
• Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som är låg-, mellan- eller högpresterande?
• Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som sitter långt fram, vid dörren, längst bak, utanför klassrummet?
• Vilken typ av engagemang kan du se – beteendemässigt, känslomässigt eller kognitivt?
• Vad kan vi se för framgångsfaktorer som vi kan arbeta vidare med och utveckla?
• Vad kan vi se för riskfaktorer som vi kan förebygga och minimera?

Vårterminens lärmoduler

Vi ska arbeta med två lärmoduler under vårterminen. Den första “Värdeskapande lärande i praktiken”, syftar till att återknyta till och fördjupa arbetet med att utveckla värdeskapande undervisning. I den andra modulen “Undersökande lektionsobservationer” är syftet att förbättra och utveckla vår förmåga att synliggöra och känna igen undervisningens effekter på elevernas entreprenöriella kompetenser.

Värdeskapande undervisning
– Lärmodul 1 –  Värdeskapande lärande i praktiken
– Lärmodul 2  – Undersökande lektionsobservationer

Värdeskapande lärande i praktiken

Lärandemål

• Känna till forskning bakom värdeskapande lärande
• Känna till exempel på värdeskapande lärande i praktiken
• Kunna planera värdeskapande undervisning
• Kunna använda kriterier för att få syn på elevernas engagemang och förmåga att ta ansvar för att utvärdera effekterna av undervisningen

Undersökande lektionsobservationer

Lärandemål

• Förståelse för vad undersökande lektionsobservationer innebär
• Utveckla förmåga att genomföra undersökande lektionsobservationer
• Utveckla förmåga att få syn på och känna igen effekterna av den värdeskapande undervisning genom användandet av kriterier

• Moment A
• Moment B
• Moment C
• Moment D

1. Läs om Undersökande lektionsobservationer

————————————————————————————-

UNDERSÖKANDE LEKTIONSOBSERVATIONER

”Att se vilken inverkan förändringar i undervisningen har för eleverna är en viktig drivkraft för att motivera till kompetensutveckling och förändra arbete i klassrummet.”
– Skolverket

VAD – Skolans utvecklingsmål

Ett prioriterat mål för lärares professionella utveckling och kunskapsbyggande bör utgå från elevernas behov av utveckling och vilken kunskap, kompetens eller förmåga hos eleverna som skulle gagna elevernas utveckling mest. På Naverlönnskolan är målet att förbättra vår förmåga att utveckla elevernas entreprenöriella förmågor. Tanken är att lärare hela tiden reflekterar över vad man gör utifrån och kontinuerligt utvecklar undervisningen för att tillgodose detta behov.

Denna modell för lektionsobservationer utgår från skolans prioriterade mål, men skulle också kunna användas för och utgå ifrån andra mål t.ex. en individuell lärares mål eller ett arbetslags mål.  Det handlar om att arbeta undersökande för att förstå hur ett agerande i en viss kontext påverkar eleverna.

HUR – Undersöka vad som fungerar

När ett prioriterat mål är fastslaget kan det undersökande och kunskapsbildande arbetet påbörjas. Genom att ta del av nya kunskaper och sedan undersöka vad som fungerar och vad som inte fungerar i undervisningen, kan lärare omsätta vetenskapliga teorier i en beprövad erfarenhet t.ex. genom lektionsobservationer. Efter observationerna analyserar lärarna vilken inverkan det förändrade arbetssättet haft på elevernas resultat. Fungerade det man provade? Meningen är att ta reda på vad som har varit effektivt och fungerat bra och vad som inte har fungerat så bra. Avgörande för att nå resultat är att man upprepar den cykliska processen, att man inte ger sig förrän målet är uppnått och att man omformulerar problemet till dess målet är nått. Denna process kan pågå under en längre eller kortare tid och den kan göras om flera gånger.

“Vi ska inte tala om eleverna i sig utan om hur de ska undervisas. Vi ska inte tala om undervisningen i sig utan hur den påverkade eleverna.”
– Helen Timperley

VARFÖR – Omsätta teori i praktik

Klassrumsbesök i form av lektionsobservationer kan användas som ett stöd för att omsätta teori i praktik. Nya idéer behöver processas tillsammans med kollegor, annars är det lätt att vi bara utvecklar en ytlig kunskap. Många gånger tar vi del av metoder och förhållningssätt i litteratur och föreläsningar som vi sedan diskuterar och reflekterar kring, men det är inte förrän vi själva prövar och utvärderar effekterna av det vi prövat som den teoretiska kunskapen kan omsättas i en praktik. Det är viktigt att försäkra sig om att förståelse för teorierna utvecklas även på ett djupare plan.

För dig som vill lära dig mer

Läs Att notera, lärportalen i matematik – Skolverket

Läs Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande, Forskning för klassrummet – Skolverket

Läs Det professionella lärandets inneboende kraft – Helen Timperley

DISKUTERA

• Vad i moment A, tycker ni var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
• Vilka erfarenheter har ni idag av undersökande lektionsobservationer?
• Vad är viktigt att tänka på när man får besök av en kollega i klassrummet eller genomför en observation hos en kollega?

PLANERA

Alla lärare ska genomföra en observation hos en kollega och det är önskvärt att samtliga lärare också får besök på sina lektioner. En överblick över vilka observationer som planeras på Naverlönnskolan finner du i Naverlönnskolans observationsplan.

Inför observationen förväntas du ta del av lärarens planering, med särskilt fokus på hur läraren planerar att utveckla elevernas entreprenöriella förmågor.

Klargör syfte och mål

Observationer ger oss möjlighet att få syn på elevernas förmåga i ett visst sammanhang och den förmåga som vi ska studera är den som lyfts fram som behov att utveckla för skolan eller för arbetslaget, ämnet, läraren etc. För att kunna få syn på och för att kunna prata om det vi upplever och ser i klassrummet behöver vi ta fram gemensamma kriterier utifrån utvecklingsmålet. Dessa ska vara kända av både observatör och den som observeras och fokusera på elevernas lärande och vilka effekter lärarens undervisning har på dem.

Kriterierna kan med fördel delas in i beteendemässiga, känslomässiga och kognitiva:

• Beteendemässiga kriterier fokuserar på vad eleverna gör och hur de beter sig t.ex. “följer instruktioner” eller “läser sin text högt eller ber någon annan läsa texten högt för dem”.
• Känslomässiga kriterier fokuserar på de känslor som eleverna ger uttryck för t.ex. “uttrycker glädje över framsteg och utveckling”  eller “ser fram emot att texten ska läsas högt för de andra i klassen”.
• Kognitiva kriterier fokuserar på elevernas tankar och lärande t.ex. “arbetar koncentrerat med uppgiften” eller “är nyfiken på och frågar om textens mottagare”.

Exempel  på mål för skolans utvecklingsarbete
Mål: En märkbar förbättring av elevernas förmåga att ta lärandet i egna händer, av elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande för ökad måluppfyllelse och bättre resultat i alla ämnen.

Observationens fokus ska ligga på eleverna och i vilken utsträckning de är engagerade i undervisningen.

Exempel på kriterier som stöd för observationen
Beteendemässiga engagemang:
– Eleven/eleverna kommer i tid till lektion.
– Eleven/eleverna är närvarande under hela lektionen.
– Eleverna utför de uppgifter som läraren ger dem.
– Elever räcker upp handen för att svara på frågor.

Känslomässigt engagemang:
– Eleven/eleverna har roligt på lektionen.
– Eleven/eleverna visar att den/de trivs med sina kamrater/med sin lärare.

Kognitivt engagemang:
– Eleven/eleverna arbetar koncentrerat
– Eleven/eleverna arbetar uthålligt
– Eleven/eleverna frågar om de inte förstår t.ex. om moment, ord och begrepp som tas upp i undervisningen.
– Eleven/eleverna planerar hur de ska fullfölja sitt arbete.
– Eleven/eleverna kontrollerar och förbättrar sitt arbete.

Genomför lektion och observation. Under observationen ska de kriterier som arbetats fram på Naverlönnskolan för att få syn på elevernas entreprenöriella förmågor användas..

Efter genomförd observation ska observatören tillsammans med den besökte läraren fylla i blankett för genomförd observation. Utgå från följande frågor i reflektionen:

Observationens fokus ska ligga på eleverna och i vilken utsträckning de är engagerade i undervisningen.

Undersök effekter av nytt agerande

I undervisningen som observeras ska ni undersöka huruvida ett nytt agerande, en ny metod eller nya undervisningsformer kan få önskvärda effekter.  En viktig princip när man gör noteringar och observationer är att man beskriver vad man har uppmärksammat värdeneutralt och utan egna tolkningar. Kanske la du märke till att en elev tittade ut genom fönstret och såg ointresserad ut. Det du då skulle beskriva är just att du uppmärksammade att en av eleverna tittade ut genom fönstret, inte att du tolkade det som att eleven såg ointresserad ut. Kollegor kan sedan fylla på med egna exempel på sådant de menar är liknande situationer. Denna uppsättning situationer är lika på vissa sätt, men olika på andra sätt.

Exempel på nytt agerande som ska undersökas

Lärarna, den som observeras och den som observerar, har bestämt sig för att undersöka hur tidigare elevarbeten kan användas som exempel för att tydliggöra syfte och krav för eleverna. Förhoppningen är att genom att använda elevexempel ska fler elever förstå vad undervisningen ska leda till och därmed bli mer kognitivt engagerade i arbetet. Den som observerar använder de framtagna kriterierna för att göra värdeneutrala beskrivningar av vad hen ser i klassrummet.

För den som ska observera kan det underlättar att dela in lektionen i delar som var och en observeras och analyseras: inledning, undervisning och avslutning.

– Vilka effekter har lärarens agerande på eleverna när det gäller:

Inledning:
Syfte och sammanhang
– Undervisningen etableras genom rutiner och bemötande
– Syfte och sammanhang klargörs för eleverna

Undervisning:
Lärande och arbete
– Input och genomgångar
– Arbete där elevernas lärande synliggörs och utvecklas

Avslutning:
Avslutning och uppföljning
– Reflektion kring lärande
– Koppling framåt
– Sammanfattande avslut

Efter genomförda lektionsobservationer fyller läraren som genomfört observationen, tillsammans med den observerade läraren i den digitala blanketten Genomförd lektionsobservation.

Om att få syn på effekter av lärarens agerande

Ibland är det lätt att berätta om vad som skedde under lektionen, men svårt att säga någonting om vilka effekter lärarens agerande hade på eleverna. Detta kan ha två förklaringar:

• Kriterierna behöver utvecklas
  Om kriterierna inte är tillräckligt tydliga, specifika och användbara, behöver dessa revideras och utvecklas. Fundera tillsammans över vilka synliga tecken ni borde kunna förvänta er att se hos era elever om metoden/agerandet är framgångsrik. Fundera också över vilka tecken hos eleverna ni kan förväntas er att se om metoden/agerandet inte fungerar.  Tex. hur beter sig en elev som börjar förstå? Och hur beter sig en elev som inte förstår eller som försöker undvika den utmaning som erbjuds?

• Planeringen behöver anpassas
  Om de kriterierna ni tagit fram är tydliga och bra, men inte kan tillämpas på lektionen, bör ni istället fundera på hur ni kan synliggöra detta vid kommande lektioner. Redan i planeringen måste ni fundera över hur elevernas lärande ska synliggöras och hur ni kan få deras tankar, förståelse och reaktioner att bli så pass synliga att ni kan göra bedömningar av dem? Tex. är det bra om eleverna aktiveras på olika sätt genom parsamtal, gruppövningar, redovisningar, reflektioner och diskussioner. Utgå ifrån de kriterierna ni tagit fram och planera nästa lektion med dessa i åtanke.

DISKUTERA OCH DRA SLUTSATSER

Efter observationen diskuterar och tolkar ni de olika delarna och de olika situationerna som uppstått. Det innebär inte bara en analys av situationerna utan även era egna uppfattningar och tolkningsramar blir föremål för diskussion. Det som du tolkade som att en elev var ointresserad kanske någon annan tolkar som att eleven satt och tänkte koncentrerat. Det blir alltså inte bara den noterade situationen som blir uppmärksammad utan också er egen, kanske rutinmässiga, tolkning av den.

Vad framkom i observationerna?

• Vad såg ni i inledning, undervisning respektive avslutning?
• Hur reagerade eleverna och vilka tecken på förmåga, kompetens och färdigheter utifrån målet för undersökningen såg ni eller såg ni inte?
• Jämför med tidigare noteringar och observationer. Vilka förändringar kan ni se? Vilka förväntade förändringar uteblev? Vilka slutsatser drar ni av era jämförelser?
• Vilka skillnader kan ni se mellan pojkar och flickor, mellan de som är låg-, mellan- eller högpresterande eller mellan de som sitter långt fram, vid dörren, längst bak, utanför klassrummet?
• Vad kan ni se för framgångsfaktorer att arbeta vidare med och utveckla?
• Vad kan ni se för riskfaktorer att förebygga och minimera?

Exempel på slutsatser efter observation

Att använda exempel i genomgången väckte intresse för uppgiften för flertalet elever. Särskilt exempel C, som var kortare och mer strukturerat än A och D, användes sedan av flera elever som modell för det egna arbetet. Två elever, som annars också har svårt att komma igång, hade svårt för att ta till sig och använda exempelarbetet. En slutsats är att vi behöver arbeta mer med elevexempel innan vi kommer igång med arbetet och kanske använda oss av kortare exempel för olika delar av arbetet.

SAMMANFATTA

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

LÄNKAR TILL OBSERVATIONSMATERIALET I PDF-FORMAT:

• Ta del av Modell för lektionsobservationer
• Ta del av och skriv ut underlag för observationer
• Ta del av presentation om att Undersöka effekter av undervisning