För att få en hög kvalitet i undervisning och förbättra förutsättningarna för skolutvecklingsarbetet krävs goda organisatoriska förutsättningar, dvs. både en välfungerande arbetsorganisation och en välfungerande utvecklingsorganisation.

Arbetsorganisation

Allt som handlar om de grundläggande strukturerna och förutsättningarna för det pedagogiska vardagsarbetet tillhör arbetsorganisationen. Arbetsorganisationen ska utgöra en stabiliserande och trygghetsskapande struktur som syftar till att drifta och få verksamheten att fungera. Arbetsorganisationen är akut och operativ och hinder och störningar ska undanröjas så fort som möjligt så att verksamheten kan fortsätta som förut.

– Vad ska vi göra med de elever som skolkar?

Arbetsorganisationen inbegriper organisatoriska strukturer som möjliggör elevaktiva arbetssätt, samarbete mellan lärare, arbetslagsträffar, kompetensutvecklingstid, tydlig tjänsteplanering, resultatuppföljning, kvalitetssäkring, ansvarsfördelning osv. Lärare behöver även veta hur de ska agera om de stöter på problem. Således handlar arbetsorganisation om organisatoriska strukturer som stödjer och underlättar det pedagogiska vardagsarbetet. Huvudpoängen är att skapa ramverk inom vilken man kan minska risken för att problem ska uppstå och som underlättar hanteringen av störningar i det pedagogiska arbetet. På så sätt kan man frigöra tid och energi för utvecklingsarbete.

Arbetsorganisationens effektivitet

• Inre effektivitet handlar om att åstadkomma så goda resultat som möjligt med så liten kostnad som möjligt. Ett exempel på inre effektivitetsmått i skolan är kostnad per meritpoäng.
• Yttre effektivitet är att i så hög grad som möjligt tillgodose kundens eller brukarens förväntningar och önskemål. Det mäter man oftast genom olika kundnöjdhetsindex.

Att diskutera

• Har man rutiner, strukturer och planer som
  ger stadga åt verksamheten?
• Är rutiner, strukturer och planer kända av medarbetare och barn?

Utvecklingsorganisation

Utveckling och förbättring av verksamhet sköts av en utvecklingsorganisation. Utvecklingsorganisationen kännetecknas av långsiktighet och av en utvecklingskultur som främjar gemensamt systematiskt lärande och förändringsarbete. I sådana skolorganisationer finns långsiktiga strategier för analys, förståelse och förändring av undervisningspraktiker och elevers måluppfyllelse. Här strävar man efter att lära om och förstå hur den pedagogiska verksamheten bidrar till eller hindrar elevers lärande och hur olika problem kan uppstå. Dessa lärdomar ska sedan leda till handling och förändring av undervisningspraktiker.

• Vad ska vi göra med de lektioner som eleverna skolkar ifrån?

Utvecklingsorganisationens effektivitet

Dynamisk effektivitet handlar om en skolas utvecklingsförmåga och en organisations potentiella utvecklingskraft på sikt, dvs karaktäriseras samspelet i organisation av att man på sikt kommer att uppnå en allt högre kvalitet. Inom skolans värld kan det t ex handla om att faktiskt ha en väl fungerande utvecklingsorganisation, att medarbetarna ser problem som drivkraft för utveckling, att man följer upp sin egen verksamhet, att man tar tillvara på sina lärdomar från vardagspraktiken och att kulturen präglas av att det är tillåtet att misslyckas så länge man drar värdefulla lärdomar ur dessa erfarenheter.

• Bra system för att upptäcka ”problem”.
• Medarbetarna vill lära och utvecklas.
• Fokuserar det man kan påverka.
• Gemensamt lärande.
• Vägledande helhetsidé kopplad till uppdraget.
• Ledare med god förståelse av vardagsverksamheten.
• Genererar nya lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till
  elevernas lärande.
• Att man undersöker sambandet mellan hur man arbetar (processen) och vad man uppnår (resultaten).
• Att man undersöker i vilken grad man lyckas förverkliga sina lärdomar i praktiken.
• Lärande på alla nivåer

Att diskutera

• Medarbetarnas upplevelse av sin egen lär- och
  utvecklingsmiljö?
• Om man arbetar med väsentliga lär- och
  utvecklingsområden?
• Hur stor andel av medarbetarna som aktivt deltar
  i den gemensamma kunskapsbildningen?
• Om och hur många nya lärdomar man skapar
  om hur man på bästa sätt bidrar till barnens
  lärande och utveckling?
• Kvaliteten i de nya lärdomar som skapas?

(H. Scherp och Skolverket.se)

Läs mer om ledarskap