Detta var temat på en workshop som jag och kurator Ulrika Delbrant höll tidigare i höst. Jag tänker ur min roll som skolpsykolog ta avstamp i den första delen – att förstå.

Att det stundtals blir rörigt, högljutt och kanske till och med kaos, vad detta nu än betyder är en del av både lärares och elevers vardag. I Skolinspektionens skolenkät 2020 upplever tre av tio elever i femman att andra elever stör dem på lektionerna och i nian är det sex av tio elever som upplever sig störda av kamraterna.

Hur kan vi förstå vad det innebär, oavsett om detta kaos är verkligt eller endast upplevt och oavsett vem som upplever det. Det som upplevs som kaos för en behöver ju inte upplevas så av någon annan.

Intressant ny forskningssammanställning
Skolforskningsinstitutet, en myndighet under Utbildningsdepartementet har precis givit ut en systematisk forskningssammanställning, “Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap”. I denna metaöversikt sammanställer man översikter som analyserat forskning om hur lärare kan arbeta för att främja studiero i klassrummet. Resultatet av metaöversikten lyfts fram i sex teman vilka ger en övergripande bild av vad som kännetecknar lärares ledarskap som främjar studiero.

Källa: Skolforskningsinstitutet. Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap

Att skapa studiero i klassrummet är en ständigt pågående process. Här har man markerat med olika färgnyanser skillnaden mellan det som är arbetssätt i klassrummet och det som handlar om lärares val och utvärdering av arbetssätten.

Det finns flera riskfaktorer som kan leda till kaos, eller upplevelsen av detta. Här är exempel på några:

• Organisation och struktur
• Ledarskapet och hur det är anpassat till skiftande behov i elevgruppen
• Kommunikationen i klassrummet, men även på hela skolan
• Ämne
• Miljö. Fysisk, psykisk, struktur, gruppdynamik
• Samarbete mellan skolan, eleven och hemmet
• Mängden av relation på en skola, elever, pedagoger, förälder/vårdnadshavare, utomstående med fler. Just kring att skapa relationer och värdet av detta skriver Mattias Dahlberg om i sin blogg, “Skapa trygghet – snacka går ju!” här på Kvutis.
• Nedsatt eller ojämn kognitiv förmåga
• Nedsatta eller bristande exekutiva funktioner, till exempel ADHD-liknande svårigheter
• Andra NPF-relaterade svårigheter
• Språkliga svårigheter, bristande kunskap i aktuellt språk, eller läs- och skrivsvårigheter
• Psykiskt mående

Exekutiva funktioner, en viktig del av elevens förutsättningar
Exekutiva funktioner är en viktig del av elevens förutsättningar och skiftar från person till person. Dessa funktioner kan vara mer eller mindre utvecklade. Exekutiva funktioner styrs av frontalloberna i vår hjärna, vilka inte är helt utvecklade förrän i 25-årsåldern. Till detta kommer pubertetsperioden som i sig är en turbulent period. Att förstå en elevs förmågor här och nu, samt anpassa för dessa blir därför en central strategi när man ska förstå varför oro och kanske till och med kaos kan uppstå.

Kortfattat möjliggör exekutiva funktioner målinriktat beteende genom att:

• Utgöra kontrollfunktioner, till exempel: fokus, koncentration,  att kunna rikta dessa mot ett avsatt mål.
• Reglerar, organiserar och planerar beteende/tankar/emotioner
• Impulskontroll

Två välkända definitioner av exekutiva funktioner är:

• “Förmågan att upprätthålla lämplig problemlösningsförmåga för att uppnå framtida målbeteende” (Welsh & Pennington)
• “Exekutiva funktioner är de handlingar vi själva utför för att uppnå självkontroll, målinriktat beteende och för att maximera framtida resultat” (Barkley)

Organisation och struktur, ett område öppet för utveckling
Att arbeta med en tydlig struktur i skolan bidrar till att minska riskerna för kaos. Detta är ett exempel på hur en skola kan tydliggöra sina strukturer:

Bild hämtad från utvecklingsarbetet på en skola i Svedala Kommun

Samarbetet med hemmet – en viktig bas att bygga vidare på

• Lär känna barnet. Inte bli “kompis” utan arbeta mot en ömsesidig, respektfull arbetsrelation.
• Dra nytta av föräldrarnas erfarenheter och metoder.
• Sätt upp gemensamma, realistiska mål som stöds av både hem och skola. Arbeta mot målen och följ upp arbetet.
• Uppmana föräldrarna att tala positivt om skolan.
• Ta vara på de positiva saker som finns. Det finns alltid något positivt att bygga vidare på!

Fortsättning
Jag är övertygad om att diskussionen kring detta tema fortsätter då skolan är både elevernas och vår arbetsmiljö och temat studiero är viktigt både för elevernas möjlighet till inlärning men även för vår möjlighet att lära ut.

Diskussionsfrågor

• Vem kan bidra med positiva förändringar?
• Vad kan jag göra för att bidra till en positiv förändring?
• Vad kan vi göra tillsammans? Skola, elever och föräldrar?

Referenser och intressanta länkar

• Blogginlägg, “Skapa trygghet – snacka går ju!”
• Resultat Skolenkäten 2021
• Skolforskningsinstitutet, “Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap”
• Cecilia Wåhlstedt, “Exekutiva funktioner, relationen till språk-, läs- och skrivsvårigheter hos barn”
• Skolverket 2020, Judit Simon och Ulf Jederlund, Stockholms universitet, “Att förstå och möta elever som utmanar”

Inlägget är författat av Håkan Gunér, leg psykolog, Barn- och elevhälsan