Alla inlägg av Michael Rystad

”Kvällarna på savannen” – En saga om The Big 5

”Kvällarna på savannen” – En saga om The Big 5

En saga av Camilla Allequist, för att förklara förmågorna i The Big Five för de yngsta.

Elefanten levde på savannen i Afrika tillsammans med sina vänner noshörningen, buffeln, leoparden och lejonet. Varje kväll när solen gått ner samlades de vid vattenhålet för att lyssna till elefantens berättelser och dela med sig av vad de varit med om under dagen. Det var ofta elefanten som ledde samtalen och han diskuterade och argumenterade med sina vänner i timmar. Fortsätt läsa ”Kvällarna på savannen” – En saga om The Big 5

Lärande hela dagen i Svedala kommun

Den 8 januari är det dags för en gemensam Lärande hela dagen-eftermiddag för all fritidspersonal i Svedala kommun.

Syftet är att knyta ihop satsningen i kommunen, inspirera varandra och skapa en känsla av att vi rör oss framåt tillsammans.

Plats:
Aggarpshallen – allaktivitetshall och konferenssal

Tid:
Lunch från 12
Program 13-17

Mat:
Lunch och fika på Aggarpsskolan

Konferencierer:
Annika Bruhn
Helena Havrup

Deltagare
123 pedagoger i fritidshem.

Val av spår
Skolorna fördelar sina deltagare så att hälften deltar i spår 1 och andra hälften i spår 2.

Fortsätt läsa Lärande hela dagen i Svedala kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling – OBS! arbetsmaterial

Alla barn och elever har rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och att bemötas med respekt. Därför är det viktigt att arbeta förebyggande mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Alla verksamheter ska arbeta förebyggande

Huvudmannen måste se till att varje verksamhet arbetar målinriktat mot kränkande behandling av barn och elever. Det innebär att varje förskola, skola och annan skolverksamhet ska

  • genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling
  • upprätta en årlig plan mot kränkande behandling.

Planen mot kränkande behandling kan skrivas tillsammans med den dokumentationen som krävs enligt nya 3 kap. i diskrimineringslagen. Förskolan/skolan får själv bedöma om det är lämpligt/praktiskt att hålla dokumentationen samlad. Det viktiga är att kraven på dokumentation, enligt diskrimineringslagen och enligt skollagen, efterlevs.


BEO om kränkande behandling i skolan – vad säger lagen? (10:05)

Diskrimineringslagen och skollagen

Beroende på vilken typ av kränkningar det gäller finns det två olika lagar som huvudmannen behöver förhålla sig till: skollagen och diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen anger huvudmannens skyldigheter om denne får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier. Med trakasserier menas kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Skollagen reglerar skolpersonalens och huvudmannens skyldigheter om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling som inte har något samband med diskrimineringsgrund. Med kränkande behandling avses handlingar som utan att vara kopplade till diskrimineringsgrunderna kränker ett barns eller en elevs värdighet. En kränkande handling kan vara fysisk, psykisk eller psykosocial. Det kan också vara bilder, sms, fotografier i sociala medier.

Läs mer om kränkningar på nätet – Barn och elevombudet (BEO) Skolinspektionen.

Diskrimineringsgrunderna

De sju diskrimineringsgrunderna är:

1.Kön

Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.

2. Könsöverskridande identitet eller uttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr.

3. Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

4. Religion eller annan trosuppfattning

Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism.

5. Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Det kan vara till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

6. Sexuell läggning

Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning.

7. Ålder

Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering.

Vill du veta mer? OBS FIXA LÄNKARNA

Om kränkningar på grund av funktionsnedsättningar (1:56)

Barnombudsmannen Fredrik Malmberg berättar om Barnombuds-mannens arbete med barn med funktionsnedsättningar.

Klicka på rutan för att ta del av regeringens strategi.

 

Åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling

Förskola och skola har en skyldighet att arbeta med aktivt förebyggande åtgärder.  Det förebyggande arbetet handlar om att ta bort risker för att barn och elever blir utsatta för kränkningar i skolan.

Det förebyggande arbetet ska göras i följande fem steg: kartlägg risker för kränkningar, analysera orsaker till riskerna, sätt upp mål och bestäm åtgärder,  upprätta en plan mot kränkande behandling och följ upp och utvärdera.

Diskrimineringsombudsmannen (DO)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. Kartlägg risker för kränkningar

Det första steget är att kartlägga sin verksamhet för att upptäcka risker för kränkande behandling. Se regelbundet över barnens och elevernas trygghet och trivsel. Där ingår också deras egen uppfattning om kränkningar och mobbning i skolan.

En kartläggning kan ske på olika sätt, till exempel med

  • enkäter
  • samtal med barn eller elever och personal
  • trygghetsvandringar
  • dokumentation från fall av kränkande behandling.

Genom att kartlägga verksamheten kan du se om åtgärder fungerar. Eventuella problem blir tydligare. Det blir lättare att förstå varför kränkningar uppstår, i vilka sammanhang och hur de tar sig uttryck.

2. Analysera orsaker till riskerna

När kartläggningen är genomförd ska du analysera orsakerna till riskerna för kränkande behandling. Först när du förstår orsakerna kan du sätta upp konkreta mål för att förebygga kränkningar.

Om det till exempel visar sig att det förekommer eller finns en risk för att barn eller elever utsätts för kränkande behandling i omklädningsrummen, måste du undersöka varför det är så.

3. Planera och genomför åtgärder

Nästa steg är att, utifrån upptäckta risker för kränkande behandling, sätta upp mål och bestämma åtgärder för att nå målen. Tänk på att målen ska vara konkreta och gå att följa upp.

Ett mål kan till exempel vara att barnen eller eleverna alltid ska känna sig trygga i omklädningsrummen. En åtgärd kan då vara att någon i personalen ska vara med i omklädningsrummen och se till att kränkningar inte förekommer.

Hela verksamheten ska omfattas av undersökningen, analysen, åtgärderna, uppföljningen och utvärderingen.

Det aktiva förebyggande arbetet kan till exempel omfatta kompetensutveckling för personalen för att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering. Det kan också handla om att lärarna vid planeringen av undervisningen väljer arbetssätt och läromedel så alla elever kan knyta an till ämnet och får möjlighet att aktivt bidra till undervisningen.

4. Upprätta en plan mot kränkande behandling

Skriv ner mål och åtgärder i en plan mot kränkande behandling. Det ska göras varje år. Planen fungerar som ett stöd och en dokumentation över det förebyggande arbetet. Det är viktigt att all personal och även barn, elever och deras vårdnadshavare känner till planen.

Planen mot kränkande behandling ska innehålla

  • en översikt över de mål som verksamheten har satt upp för det förebyggande arbetet
  • en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkningar
  • en redovisning av vilka åtgärder verksamheten planerar att påbörja eller genomföra under det kommande året
  • en redovisning av hur åtgärderna i den föregående årsplanen har genomförts.

Ange i planen vem som är ansvarig för att respektive åtgärd genomförs. Skriv också hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

Planen bör också innehålla

  • vilka rutiner verksamheten har för akuta situationer
  • en redogörelse för hur barn och elever kan medverka i arbetet.

Barn och elever ska delta i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Anpassa deras medverkan till ålder och mognad.

De yngre barnen kan till exempel delta i kartläggningen genom att gå på en trygghetsvandring tillsammans med personalen och berätta om trygga och otrygga platser.

Äldre elever kan vara med i både kartläggning och analys. De kan också komma med förslag på åtgärder och delta i uppföljningen och utvärderingen.

5. Följ upp och utvärdera

Åtgärderna bör följas upp och utvärderas för att se om de har fungerat. Om målen inte är uppnådda kan det behövas nya åtgärder eller göra mer för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Arbetet med aktiva åtgärder handlar alltså inte om att genomföra åtgärder mot problem som redan har uppkommit i ett enskilt fall, utan om att förebygga att barn, elever eller studerande diskrimineras eller på annat sätt får begränsade möjligheter till exempel i förskolan, skolan eller på fritidshemmet.

Vill du veta mer?


Hissad och dissad – en föreläsning av psykologen och förskolekonsulten Margareta Öhman (1:27:38).

Att som förskolepedagog kunna se och reagera på kränkningar mellan barnen är jätteviktigt, menar hon. Men kränkningar kan ibland vara svåra att uppfatta, och det krävs att man som pedagog tar sig tid och noga följer barnens lek.

När ett barn/en elev blir utsatt för en kränkande handling


Du har rätt att känna dig trygg – även utanför skolan (0:45)

Ingen elev ska behöva känna sig otrygg. Det spelar ingen roll om det är utfrysning på skolgården eller om någon i klassen skriver taskiga kommentarer och sprider rykten på nätet. Skolan måste alltid försöka stoppa mobbningen – det står i skollagen.

Rutiner för akuta situationer

När du som personal får veta att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling måste du och dina kolleger kunna handla snabbt. Alla behöver veta hur de ska agera i en sådan situation.

Skriv ner rutiner för hur

  • barn, elever och deras vårdnadshavare kan rapportera kränkande behandling
  • personalen respektive förskolechefen och rektorn anmäler kränkningar
  • kränkande behandling mellan barn eller elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras
  • kränkande behandling av personal mot barn eller elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras.

Anmäl till rektor eller huvudman

Du som arbetar i verksamheten ska anmäla om ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling.

  • Förskollärare, lärare eller annan personal ska anmäla till förskolechefen eller rektorn.
  • Förskolechefen och rektorn ska i sin tur anmäla till huvudmannen.

Du ska anmäla inte bara när du får kännedom om kränkande behandling, utan även om du själv uppmärksammar en händelse som kan vara kränkande. Gör ingen värdering av allvaret i händelsen före anmälan. Det kan göras så snabbt som möjligt efteråt.

Tänk på att yngre barn inte alltid kan förmedla sina känslor på samma sätt som äldre barn och vuxna.

Anmälan görs i DF respons.

Huvudmannens rutiner när anmälan inkommit

Huvudmannens företrädare kontrollerar på ett generellt plan att anmälningarna inte innehåller oklara eller felaktiga uppgifter samt kontrollerar regelbundet att cheferna har tagit del av anmälningarna samt att ärenden slutförs och avslutas i systemet.

Huvudmannen får genom utbildningsnämndens utbildningsutskott, som behandlar myndighetsutövnings-/individärenden, övergripande rapporter om anmälningarna med information om avvikelser eller tendenser. Vid komplicerade ärenden sker särskild rapportering till utbildningsutskottet och, om så krävs, till utbildningsnämnden.

Huvudmannen kontaktar förskolechef/rektor om inte ovanstående rutiner följs. Huvudmannen kontaktar likaså förskolechef/rektor för utredning om det på något sätt framkommer att en enhet inte har anmält en kränkning etc.

Utred vad som har hänt

Efter anmälan om kränkande behandling ska huvudmannen, det vill säga kommunen starta en utredning. Syftet är att samla in tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma om barnet eller eleven har blivit utsatt och vilka åtgärder som i så fall måste genomföras för att få stopp på kränkningarna.

Utredningens storlek och genomförande anpassas till det enskilda fallet. I de flesta fall ingår att fråga alla inblandade vad som har hänt, det vill säga den som upplever sig kränkt och den som kan ha utfört kränkningen. Det kan också ingå att

  • fråga andra barn, elever samt personal och vårdnadshavare
  • ta reda på vad som händer på sociala medier och på andra fysiska och virtuella platser där barnen eller eleverna finns
  • ta hjälp av särskild kompetens, som kuratorer eller psykologer, till exempel för att göra observationer
  • läsa de inblandades mejl, sms, chattkonversationer eller liknande.

Huvudmannen måste skaffa sig en egen uppfattning om vad som har hänt. Det räcker inte att låta utredningen stanna vid att ord står mot ord.

Uppgifter om kränkande behandling ska alltid utredas. Det gäller även om en anmälan har gjorts till en annan myndighet, som till exempel polisen eller socialtjänsten.

Utbildningsnämnden har som huvudman för utbildningsväsendet i Svedala kommun delegerat till rektorer och förskolechefer att utreda fall av kränkande behandling, trakasserier etc. åtgärder i övrigt enligt 6 kap. skollagen samt motsvarande bestämmelser i diskrimineringslagen. Anmälan, utredning och åtgärder redovisas till huvudmannen via systemet DF Respons.

Åtgärda och sätt stopp för kränkningarna

Om ett barn eller en elev har blivit utsatt för kränkande behandling är huvudmannen skyldig att snabbt vidta åtgärder. De ska leda till att kränkningarna upphör helt. Vilka åtgärder som behövs beror på vad utredningen visar.

Tänkbara åtgärder kan vara att

  • samtala med barn, elever och eventuellt vårdnadshavare
  • samtala med den i personalen som har utsatt barnet eller eleven för kränkande behandling
  • hålla ökad uppsikt, särskilt på platser och tidpunkter som har visat sig vara riskfyllda
  • ökad personaltäthet runt den eller de som kränker
  • se över gruppindelningar och schemaläggning
  • göra insatser med hjälp av kurator och psykolog
  • genomföra disciplinära åtgärder enligt skollagen respektive de arbetsrättsliga reglerna.

Följ upp och utvärdera

Följ upp och utvärdera åtgärderna för att vara säker på att kränkningarna inte fortsätter. Om det visar sig att den kränkande behandlingen inte har upphört – genomför nya eller kompletterande åtgärder för att stoppa kränkningarna.

Viktigt att dokumentera

Dokumentera hela utredningen och åtgärderna vid varje enskilt ärende i DF respons. Skriv ner vad som har hänt, de åtgärder som har genomförts, uppföljningen och utvärderingen. Det är ett viktigt underlag för att kunna följa upp effekterna av åtgärderna. Genom dokumentationen kan huvudmannen också uppmärksamma om kränkningarna är del av ett större problem som kräver mer omfattande generella insatser.

Skolan ska också dokumentera alla de fyra stegen i arbetet med aktiva åtgärder, det vill säga undersökning, analys, åtgärder (inklusive tidsplanering) och uppföljning.

Dokumentationen ska också innehålla en redovisning av de riktlinjer och rutiner som finns och planeras i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier, liksom den uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder som gjorts. Dokumentationen ska också innehålla en redogörelse för hur skolan eller förskolan har arbetat med att samverka med elever och personal.

Dokumentationen av aktiva åtgärder, riktlinjer och rutiner samt redogörelse för samverkan ska ske årligen.

Det förebyggande arbetet mot kränkande behandling ska dokumenteras i planen mot kränkande behandling, som ska upprättas årligen.

Lagar

SKOLLAGEN

Skyldighet att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling
Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Skyldighet att upprätta en plan mot kränkande behandling
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Förbud mot repressalier
Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet.

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Förordning (2018:1303).

Skadestånd
Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa.

DISKRIMINERINGSLAGEN

Den 1 januari 2017 ändrades bestämmelserna i diskrimineringslagen, och ett nytt 3 kap. infördes. Nyheterna är främst att:

  • arbetet med aktiva åtgärder ska ske löpande i fyra steg det ska finnas riktlinjer och rutiner mot sexuella trakasserier och trakasserier på skolan
  • kravet om en likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav om att hela arbetet med aktiva åtgärder ska dokumenteras och skolornas arbete med aktiva åtgärder ska omfatta alla sju diskrimineringsgrunderna
  • lagändringarna gäller trakasserier och diskriminering, men bestämmelserna om kränkande behandling är oförändrade. Skolorna ska därför fortfarande ha en plan mot kränkande behandling, enligt skollagen.

Skolorna kan med fördel fortsätta att samordna arbetet, och dokumentationen, av arbetet med främjande och förebyggande åtgärder gällande både kränkande behandling enligt skollagen, och trakasserier och diskriminering, enligt diskrimineringslagen. Inget hindrar att planen fortfarande kallas likabehandlingsplan, så länge hänsyn tas till de förändrade reglerna om trakasserier och diskriminering.

Det huvudsakliga syftet med lagändringarna är att förtydliga och förenkla skyldigheten att bedriva ett aktivt arbete med att främja lika rättigheter och möjligheter.

Processen för det förebyggande och främjande likabehandlings-arbetet i skolan genom aktiva åtgärder har tidigare funnits i de allmänna råden. Nu har processen lyfts in i diskrimineringslagen.

Vill du veta mer?

Stödmaterial FIXA  SORTERA OCH KOMPLETTERA

Vad fungerar – resultat av utvärdering av metoder mot mobbning

http://www.do.se/framja-och-atgarda/forskolan-och-skolans-ansvar/

https://beo.skolinspektionen.se/

https://elev.skolinspektionen.se/sv/dina-rattigheter-i-skolan/du-har-ratt-att-kanna-dig-trygg/

https://elev.skolinspektionen.se/globalassets/0-elev/affischer/affisch-trygg.pdf

https://elev.skolinspektionen.se/globalassets/0-elev/affischer/affisch-ha-det-bra.pdf

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/kontroversiella-fragor

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-framlingsfientlighet-och-intolerans

https://larportalen.skolverket.se/#/moduler/3-skolansvardegrund/alla/alla

https://www.skolverket.se/publikationer?id=2164

https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/leda-arbetet-i-skola-forskola-och-vuxenutbildning/framja-trygghet-och-studiero

http://www.vombatforlag.se/

https://www.barnombudsmannen.se/

Vad fungerar – resultat av utvärdering av metoder mot mobbning

http://www.do.se/framja-och-atgarda/forskolan-och-skolans-ansvar/

https://beo.skolinspektionen.se/

https://elev.skolinspektionen.se/sv/dina-rattigheter-i-skolan/du-har-ratt-att-kanna-dig-trygg/

https://elev.skolinspektionen.se/globalassets/0-elev/affischer/affisch-trygg.pdf

https://elev.skolinspektionen.se/globalassets/0-elev/affischer/affisch-ha-det-bra.pdf

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/kontroversiella-fragor

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-framlingsfientlighet-och-intolerans

https://larportalen.skolverket.se/#/moduler/3-skolansvardegrund/alla/alla

https://www.skolverket.se/publikationer?id=2164

https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/leda-arbetet-i-skola-forskola-och-vuxenutbildning/framja-trygghet-och-studiero

http://www.vombatforlag.se/

https://www.barnombudsmannen.se/

https://gratisiskolan.se/