Detta var temat på en workshop som jag och kurator Ulrika Delbrant höll tidigare i höst. Jag tänker ur min roll som skolpsykolog ta avstamp i den första delen – att förstå.
Att det stundtals blir rörigt, högljutt och kanske till och med kaos, vad detta nu än betyder är en del av både lärares och elevers vardag. I Skolinspektionens skolenkät 2020 upplever tre av tio elever i femman att andra elever stör dem på lektionerna och i nian är det sex av tio elever som upplever sig störda av kamraterna. Fortsätt läsa Att förstå, hjälpa till och förändra när det “kaosar”→
“I Sverige år 2019 är internet en naturlig del av tillvaron, och de allra flesta barn blir tidigt internetanvändare. Åtta av tio förskolebarn använder nätet även om det sker mest i hemmet. I takt med att barnet växer blir det vanligare att få egna enheter som mobiltelefon, och allt med internetanvändning sker i skolan… Förskola, skola och föräldrar behöver hålla jämna steg med denna digitala barndom för att förstå vilka kunskaper och färdigheter som behövs för att navigera sig genom livet.” Fortsätt läsa Nätsmart – en del av Barn- och elevhälsans arbete för att nå eleverna med kunskap om psykisk hälsa→
Tänk dig när du kommer hem efter en arbetsdag och möter din partner vid dörren och det första hen säger är: “Oj, vad du ser sliten ut! Hur mår du egentligen?”.
Tänk dig istället att du kommer hem och din partner säger: “Vad mysigt att du kommer nu! Jag har saknat dig idag!”.
Vilken situation känns bäst tror du? Det är rätt självklart men med våra barn och elever gör vi tyvärr alltför ofta det första alternativet; uppmärksammar något negativt.
Att arbeta med ett salutogent perspektiv, det vill säga fokusera på det som fungerar istället för det som inte fungerar, är både mer effektivt och mer positivt för alla inblandade och ändå är det svårt. Det går emot en del av vår natur att inte uppmärksamma och benämna det som inte fungerar. Det är mycket lättare att se strumporna som hamnat utanför tvättkorgen än resten av kläderna som faktiskt hamnat i tvättkorgen. Detta gör att vi hela tiden behöver påminnas.
Ett barn föds. Barnet kan inte själv hålla sig varmt, få i sig föda, hålla sig tryggt, reglera sina känslor eller förflytta sig. Barnet är utelämnat till att vuxna tar hand om dem och tillgodoser deras behov. Enligt anknytningsteorin som formulerades av John Bowlby under 1950-talet är barnet utrustat med ett särskilt beteendesystem, ett anknytningssystem, som gör att barnet kan signalera sina behov till omsorgspersoner som i sin tur är utrustade med ett omsorgssystem som gör att vi vuxna svarar på barnets signaler. Fortsätt läsa Anknytning→
“Hur kan vi förstå relationer och vad de har för påverkan på oss?… Relationer är så mycket mer än bara en interaktion eller ett utbyte, det är vårt sätt att förstå omvärlden och därigenom oss själva.” (M. Thaning, 2016)
Relationer och människan går hand i hand, det finns inte en människa utan en relation. Relationer skapas i möte med andra och kan vara allt från tillfälliga kontakter till mer långvariga relationer. En god relation präglas bland annat av utbyte, ömsesidighet och respekt. Varje möte och varje samtal med en ny individ kräver nyfikenhet och ett aktivt lyssnande. Att genom kroppsspråk, ögonkontakt och uttryck visa intresse för vad just den eleven vill berätta eller ha hjälp med samt att se eleven i sin helhet.
