Innehållsförteckning
Strävansmålen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan.
- Hur kan modeller för förskolans systematiska kvalitetsarbete,
som innefattar dokumentation av barns lärande se ut? - Vilka möjligheter och svårigheter finns inom ett sådant utvecklingsarbete?
- Vilka metoder kan användas för att beskriva barns förändrade
kunnande? - Hur kan modeller för dokumentation av progressionen i barns
lärande i relation till läroplanen konstrueras? - Hur kan den dokumentationen tillsammans med övrig
dokumentation genom analys bidra till bedömning av
verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov?
Här finns stöd för att konkretisera det innehåll och de förmågor vi strävar mot att barnen ska få möjlighet att förstå och utveckla i linje med strävansmålen.
Att tänka på:
- Balansgång – får inte bli checklistor/uppnåendemål. Hur göra för att inte hamna där? Hur kan vi “garantera” att materialet används som ett stöd för att konkretisera strävansmålens innehåll och inte som checklistor?
- Ska det skapas något arbetsmaterial typ TRAS (som är mycket ifrågasatt nationellt) eller ska vi lita mer till varje enskild pedagogs handhavande? Likvärdighetsprincipen!
- Vad saknas i vårt material som uttrycks i strävansmålen?
- Vi har inte så mycket konkretiserat kring de tre strävansmål som behandlar förmågorna (2-4). Behöver vi konkretisera mer för att materialet ska fungera som ett stöd? Vad isf? Ska vi exemplifiera med aktiviteter där barnen resonerar, testar osv? Vad behövs?
- Vad kan vi hitta för stöd i “Förskola i utveckling”?
- Vi har klippt mycket av formuleringarna ur skriften. Har deras intention också varit att konkretisera strävansmålens innehåll? Kan tolkas så! Tillför vårt material något ytterligare?
- Vi har även använt oss av “Små barns matematik”.
Förskolans strävansmål
Normer och värden
Inflytande
Språk och kommunikation
Utveckling och lärande
Naturvetenskap och teknik
Utveckling och lärande
Matematik
Utveckling och lärande
Här finner du stöd för att konkretisera det innehåll och de förmågor vi strävar mot att barnen ska få möjlighet att förstå och utveckla i linje med strävansmålen.
Strävansmål
Antalskonstans: Att ett antal ändras inte för att sakerna som man räknat sprids ut, läggs på hög, räknas från andra hållet… Så länge man inte tar bort eller lägger till någon, är antalet konstant. Man behöver heller inte räkna om sakerna för att försäkra sig om vad antalet var, utan man vet att om det var fem nyss och inget har ändrats, så är det fortfarande fem.
Begrepp för att beskriva saker i relation till andra saker: T ex stor, större, störst, liten, mindre, minst, få, färre, färst. Säg inte stor om allt, utan madrassen är tjock, människan lång och flaggstången hög.
Låt barnen ramsräkna, Att få en känsla för räkneramsan utan att det har något samband med att räkna något. 1, 2, 3… Det finns säkert roliga ramsor och sånger med räkneramsan som dessutom rimmar.
Ett-till-ett-principen: det vill säga att räkna antal med ett räkneord per föremål. Pekräkna först. Duka; en tallrik, ett glas, en gaffel, en kniv per person.
Subitizing: Att ta reda på att barnen använder vår medfödda förmåga att direkt ”se” ett mindre antal föremål utan att räkna dem, vanligtvis 3-4 föremål. Antal däröver behöver vi antingen gruppera eller räkna. Det är t ex därför vi sätter ett snett streck över de fyra första för att markera fem när vi spelar brännboll.
Räkna med gruppering: Att räkna 2, 4, 6, 8,10…
Bråk: För att ett äpple ska vara delat i fjärdedelar måste delarna vara lika stora. Annars är det bara ett äpple i fyra delar. Samma sak med tredjedelar, artondelar osv.
Innehåll och förmågor
Här finner du stöd för att få syn på och beskriva strävansmål i verksamheten.
PROBLEMLÖSNING
Barnen mäter, väger, uppskattar, räknar et cetera i lek och vardag för att reflektera kring, pröva och lösa problem.
Barnen ställer matematiska frågor för att undersöka sin vardag.
FORM
Barnen kan urskilja och känna igen former samt kan relatera olika former till varandra. Barnen kan skapa mönster genom upprepning i en bestämd ordning.
Barnen kan urskilja och känna igen former samt kan relatera olika former till varandra. Barnen kan skapa mönster genom upprepning i en bestämd ordning.
MÄNGD
Barnen kan urskilja likheter och olikheter mellan mängder, koppla samman sina uppfattningar av mängd med de språkliga uttrycken för mängd, t.ex. ”två” och ”tre”.
Barnen kan se mängder som beständiga över tid och rum.
ANTAL
Barnen kan forma abstrakta begrepp för antal.
Barnen kan konkretisera det abstrakta begreppet
Barnen kan särskilja och använda sig av just antalsaspekten och bortse från andra egenskaper som färg eller form.
RUM, LÄGE
Barnen kan använda och förstå prepositioner och lägesord i olika meningsfulla sammanhang så som i, framför, utanför, på, ovanpå, bakom etc.
Barnen kan konstruera hållbara konstruktioner.
RIKTNING
Barnen kan använda och förstå begrepp som uttrycker riktning i olika meningsfulla sammanhang såsom ,framåt, bakåt, höger-vänster, in-ut, uppåt, neråt.
TID
Barnen kan använda och förstå tidsord i olika meningsfulla sammanhang så som nu, igår, idag, snart, ofta, emellanåt, varje dag, varannan dag, nästa vecka. Barnet kan se mönster i tid och skeenden till exempel att veta att efter vinter kommer vår, och varje måndag har vi samling
FÖRÄNDRING
Barnen kan förklara sina tankar om varför en förändring sker, såsom orsak-verkan, eller slump.
MÄTNING
Barnen kan undersöka och reflektera kring volym, längd, storlek, vikt, temperatur, vinklar.
TALBEGREPP
Barnen visar förståelse för relationer inom tal (5=4+1, 3+2), mellan tal (5 är ett mer än 4, men 1 mindre än 6, samt hälften av 10) och mellan talen och omvärlden (5 fingrar, 5 flikar på lönnlövet).
Barnen kan använda räkneorden i olika meningsfulla sammanhang t.ex för att räkna ett antal eller som nummer för att beteckna någonting (numret på en buss eller en fotbollsspelare).
ORDNING
Barnen kan använda och förstå begrepp som först, sist, efter, före, andra och tionde i olika meningsfulla sammanhang.
Barnen kan berätta vad som kommer före och efter ett tal i räkneramsan.
Exempel SKA
Annat stöd
JÄMFÖRELSEORD HUR?
STORLEK | stor liten | större mindre | störst minst |
ANTAL | många få | fler färre | flest färst |
KVANTITET(volym) | mycket litet | mer(mera) mindre | mest minst |
MASSA | tung lätt | tyngre lättare | tyngst lättast |
LÄNGD | lång kort | längre kortare | längst kortast |
HÖJD | hög låg | högre lägre | högst lägst |
BREDD | bred smal | bredare smalare | bredast smalast |
TJOCKLEK | tjock tunn | tjockare tunnare | tjockast tunnast |
ÅLDER | gammal ung | äldre yngre | äldst yngst |
PRIS | dyr billig | dyrare billigare | dyrast billigast |
ORD som ofta används i kombination med JÄMFÖRELSEORD
alla | hälften halv | hälften så mycket | |
dubbelt | dubbelt så mycket | ||
ingen | ingenting | knappt | nästan |
någon | någonting | drygt | ungefär |
lite mer än | lite mindre än | reste | ringa |
udda | jämna | full | tom |
TIDSORD NÄR?
nu | idag | i går | snart |
då | i morgon | i förrgår | nyss |
förr | i övermorgon | ifjol | sedan |
alltid | ständigt | om en stund | strax |
aldrig | sällan | för en stund sedan | |
ofta | ibland | länge sedan | |
oftast | emellanåt | varje (varannan) dag |
LÄGESORD VAR?
i | framför | utanför | |
på | ovanpå | bakom | innanför |
över | överst | bredvid | ovanför |
under | underst | mellan | nedanför |
först | i början | högst upp | |
sist | i slutet | längst ner | |
före | i mitten | nära | |
efter | mitt på | närmast | |
upp-uppåt | fram-framåt | till vänster | |
ner-neråt | bak-bakåt | till höger |
Utveckling och lärande
Kulturell identitet, motorik, skapande
Utveckling och lärande