Scroll To Top

Förskolans strävansmål

Strävansmålen  anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan.

  • Hur kan modeller för förskolans systematiska kvalitetsarbete,
    som innefattar dokumentation av barns lärande se ut?
  • Vilka möjligheter och svårigheter finns inom ett sådant utvecklingsarbete?
  • Vilka metoder kan användas för att beskriva barns förändrade
    kunnande?
  • Hur kan modeller för dokumentation av progressionen i barns
    lärande i relation till läroplanen konstrueras?
  • Hur kan den dokumentationen tillsammans med övrig
    dokumentation genom analys bidra till bedömning av
    verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov?

Här finns stöd för att konkretisera det innehåll och de förmågor vi strävar mot att barnen ska få möjlighet att förstå och utveckla i linje med strävansmålen.

Nedanstående del är på väg att färdigställasFärdigställd

Att tänka på:

  • Balansgång – får inte bli checklistor/uppnåendemål. Hur göra för att inte hamna där? Hur kan vi “garantera” att materialet används som ett stöd för att konkretisera strävansmålens innehåll och inte som checklistor?
  • Ska det skapas något arbetsmaterial typ TRAS (som är mycket ifrågasatt nationellt) eller ska vi lita mer till varje enskild pedagogs handhavande? Likvärdighetsprincipen!
  • Vad saknas i vårt material som uttrycks i strävansmålen?
  • Vi har inte så mycket konkretiserat kring de tre strävansmål som behandlar förmågorna (2-4). Behöver vi konkretisera mer för att materialet ska fungera som ett stöd? Vad isf? Ska vi exemplifiera med aktiviteter där barnen resonerar, testar osv? Vad behövs?
  • Vad kan vi hitta för stöd i “Förskola i utveckling”?
  • Vi har klippt mycket av formuleringarna ur skriften. Har deras intention också varit att konkretisera strävansmålens innehåll? Kan tolkas så! Tillför vårt material något ytterligare?
  • Vi har även använt oss av “Små barns matematik”.

Förskolans strävansmål

Normer och värden

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
  • utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.
  • utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen.
  • utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
  • utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

Inflytande

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.
  • utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö.
  • utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Språk och kommunikation

Utveckling och lärande

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.
  • utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.
  • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.
  • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.
  • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

Naturvetenskap och teknik

Utveckling och lärande

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
  • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
  • utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.
  • utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.
  • utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
  • som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Matematik

Utveckling och lärande

Här finner du stöd för att konkretisera det innehåll och de förmågor vi strävar mot att barnen ska få möjlighet att förstå och utveckla i linje med strävansmålen.

Strävansmål

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

  • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.
  • utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar
  • utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp
  • utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang
Kritiska aspekter utifrån analys av matematik F-9 i Svedala

Antalskonstans: Att ett antal ändras inte för att sakerna som man räknat sprids ut, läggs på hög, räknas från andra hållet… Så länge man inte tar bort eller lägger till någon, är antalet konstant. Man behöver heller inte räkna om sakerna för att försäkra sig om vad antalet var, utan man vet att om det var fem nyss och inget har ändrats, så är det fortfarande fem.

Begrepp för att beskriva saker i relation till andra saker: T ex stor, större, störst, liten, mindre, minst, få, färre, färst. Säg inte stor om allt, utan madrassen är tjock, människan lång och flaggstången hög.

Låt barnen ramsräkna, Att få en känsla för räkneramsan utan att det har något samband med att räkna något. 1, 2, 3… Det finns säkert roliga ramsor och sånger med räkneramsan som dessutom rimmar.

Ett-till-ett-principen: det vill säga att räkna antal med ett räkneord per föremål. Pekräkna först. Duka; en tallrik, ett glas, en gaffel, en kniv per person.

Subitizing: Att ta reda på att barnen använder vår medfödda förmåga att direkt ”se” ett mindre antal föremål utan att räkna dem, vanligtvis 3-4 föremål. Antal däröver behöver vi antingen gruppera eller räkna. Det är t ex därför vi sätter ett snett streck över de fyra första för att markera fem när vi spelar brännboll.

Räkna med gruppering: Att räkna 2, 4, 6, 8,10…

Bråk: För att ett äpple ska vara delat i fjärdedelar måste delarna vara lika stora. Annars är det bara ett äpple i fyra delar. Samma sak med tredjedelar, artondelar osv.

Innehåll och förmågor

Här finner du stöd för att få syn på och beskriva strävansmål i verksamheten.

PROBLEMLÖSNING

Barnen mäter, väger, uppskattar, räknar et cetera i lek och vardag för att reflektera kring, pröva och lösa problem.

Barnen ställer matematiska frågor för att undersöka sin vardag.

FORM

Barnen kan urskilja och känna igen former samt kan relatera olika former till varandra. Barnen kan skapa mönster genom upprepning i en bestämd ordning.

Barnen kan urskilja och känna igen former samt kan relatera olika former till varandra. Barnen kan skapa mönster genom upprepning i en bestämd ordning.

MÄNGD

Barnen kan urskilja likheter och olikheter mellan mängder, koppla samman sina uppfattningar av mängd med de språkliga uttrycken för mängd, t.ex. ”två” och ”tre”.

Barnen kan se mängder som beständiga över tid och rum.

ANTAL

Barnen kan forma abstrakta begrepp för antal.

Barnen kan konkretisera det abstrakta begreppet

Barnen kan särskilja och använda sig av just antalsaspekten och bortse från andra egenskaper som färg eller form.

RUM, LÄGE

Barnen kan använda och förstå prepositioner och lägesord i olika meningsfulla sammanhang så som i, framför, utanför, på, ovanpå, bakom etc.

Barnen kan konstruera hållbara konstruktioner.

RIKTNING

Barnen kan använda och förstå begrepp som uttrycker riktning i olika meningsfulla sammanhang  såsom ,framåt, bakåt, höger-vänster, in-ut, uppåt, neråt.

TID

Barnen kan använda och förstå tidsord i olika meningsfulla sammanhang så som nu, igår, idag, snart, ofta, emellanåt, varje dag, varannan dag, nästa vecka. Barnet kan se mönster i tid och skeenden till exempel att veta att efter vinter kommer vår, och varje måndag har vi samling

FÖRÄNDRING

Barnen kan förklara sina tankar om varför en förändring sker, såsom orsak-verkan, eller slump.

MÄTNING

Barnen kan undersöka och reflektera kring volym, längd, storlek, vikt, temperatur, vinklar.

TALBEGREPP

Barnen visar förståelse för relationer inom tal (5=4+1, 3+2), mellan tal (5 är ett mer än 4, men 1 mindre än 6, samt hälften av 10) och mellan talen och omvärlden (5 fingrar, 5 flikar på lönnlövet).

Barnen kan använda räkneorden i olika meningsfulla sammanhang t.ex för att räkna ett antal eller som nummer för att beteckna någonting (numret på en buss eller en fotbollsspelare).

ORDNING

Barnen kan använda och förstå begrepp som först, sist, efter, före, andra och tionde i olika meningsfulla sammanhang.

Barnen kan berätta vad som kommer före och efter ett tal i räkneramsan.

Exempel SKA

Exempel på hur resultat kan beskrivas utifrån strävansmål:

Hälften av barnen uttrycker verbalt att de vet skillnaden mellan ½ och ¼, en fjärdedel av gruppen väljer storlek och benämner det när de ser alternativen. Några barn förstår begreppet en tredjedel.

Barnen skapar figurer i lera. De undersöker materialet, formar och delar upp materialet i olika stora högar när de formar till de olika stora bockarna. Problemlösningar när de ska få bocken att stå, tjocka, tunna, långa och smala ben.  I leken av sagan använder barnen matematiska begrepp som, bredvid, under och ovanför.

Barnen bygger konstruktioner i sanden. I högläsningen använder barnen uttryck som stor, mellan, liten, lång, under, uppepå, nere, rund, rullar.

Experiment med snö och is. Barnen kommunicerar med varandra och skapar egna hypoteser som de delger varandra. Barnen beskriver materialet med egna ord och ord som används är bl.a. volym och mängd.

Ca ¼ av barnen använder ofta en-meters-linjalen för att mäta. Barnen är intresserade av att jämföra längd och ålder.

I arbete med melodifestivalen skriver barnen listor, ordningsföljd. Konstruktion av rekvisita. Takt och rytm i sången. Med hjälp av att använda stapeldiagram har barnen fått ett stort intresse för huvudräkning. Barnen pratar om att X(personal) är 33 år.

Majoriteten av barnen har uppfattning om begreppen längst, kortast, längre än och större än. Några barn har förståelse för vad matematiken innebär och kommer med förslag på att matematik kan vara att: räkna kaplastavar, sätta ihop saker, ex frukt: två fjärdedelar=en halv.

Annat stöd

Matematikordlista

JÄMFÖRELSEORD  HUR?

STORLEK stor liten större mindre störst minst
ANTAL många få fler färre flest färst
KVANTITET(volym) mycket litet mer(mera) mindre mest minst
MASSA tung lätt tyngre lättare tyngst lättast
LÄNGD lång kort längre kortare längst kortast
HÖJD hög låg högre lägre högst lägst
BREDD bred smal bredare smalare bredast smalast
TJOCKLEK tjock tunn tjockare tunnare tjockast tunnast
ÅLDER gammal ung äldre yngre äldst yngst
PRIS dyr billig dyrare billigare dyrast billigast

ORD som ofta används i kombination med JÄMFÖRELSEORD

alla hälften halv hälften så mycket
dubbelt dubbelt så mycket
ingen ingenting knappt nästan
någon någonting drygt ungefär
lite mer än lite mindre än reste ringa
udda jämna full tom

TIDSORD  NÄR?

nu idag i går snart
i morgon i förrgår nyss
förr i övermorgon ifjol sedan
alltid ständigt om en stund strax
aldrig sällan för en stund sedan
ofta ibland länge sedan
oftast emellanåt varje (varannan) dag

LÄGESORD   VAR?

i framför utanför
ovanpå bakom innanför
över överst bredvid ovanför
under underst mellan nedanför
först i början högst upp
sist i slutet längst ner
före i mitten nära
efter mitt på närmast
upp-uppåt fram-framåt till vänster
ner-neråt bak-bakåt till höger

 

Personlig och social utveckling

Utveckling och lärande

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den.
  • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.
  • utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.
  • utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.

Kulturell identitet, motorik, skapande

Utveckling och lärande

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
  • utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.
  • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

Stöd för arbete med strävansmålen

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala