På Förstelärare bloggarkan du följa Svedala kommuns förstelärare, och deras tankar och reflektioner om undervisning. På denna sida finner du en förteckning över samtliga blogginlägg som publicerats under hösten 2017, kategoriserade och sorterade så du hittar ett underlag för just de lärprocesser som pågår på din skola och för att möta just de behov som dina elever har.
Inspiration, motivation och engagemang för lärande
“Genom yttre faktorer såsom förtroendefulla relationer, våra förväntningar och inte minst elevernas möjlighet och känsla av att vara delaktiga, arbetsuppgifternas karaktär och den återkoppling som ges kan vi som lärare påverka våra elevers motivation.”
– Linda
“Svårast är det när dåliga mönster ska brytas- men det gäller att vara uthållig!! 🙂 Att skapa en god klassrumsmiljö är A och O annars går alldeles för mycket av elevens energi åt att bevaka sin sociala situation i klassrummet.”
– Anki
“När jag promenerar genom korridorerna på Spångholmsskolan strömmar intrycken mot mig. Jag möter glada och spralliga fyror som just börjat på skolan. Två av dem har skrivit ner ett recept på slime på en liten lapp som jag får. Jag ser gamla målade bilder upphängda den gula tegelväggen och som måste vara skapade av elever som vid det här laget förmodligen är vuxna och kanske har egna barn i skolan. Jag hör ett hjärtligt skratt inifrån ett arbetsrum och vet att där sitter kollegor som jag kan söka stöd hos.”
– Mattias
“Något som allt som oftast brukar generera mycket aktivitet, engagemang och skratt är när mina elever skriver på ett gestaltande sätt. Det är något som händer vid just dessa tillfällen; kreativiteten flödar och eleverna vågar ”ta ut svängarna” lite mer.”
– Rickard
“Undervisning och möblering i klassrummet är strukturerad så att det skapas förutsättningar för barnen att mötas och samtala. Mötena sker i samlingsring runt mattan på golvet, där skoldagen alltid börjar och slutar, samt att genomgångar, instruktioner, redovisningar förmedlas där. ”
– Stina
“Vändningen kom när jag skrev följande fråga på tavlan: Varför ska man läsa samhällskunskap? Först kom alla de förväntade skolsvaren. De svar som handlar om betyg och att komma in på rätt utbildning och få ett bra jobb osv. De svar som eleverna rabblar som ett mantra för att de tror att det är dessa svar skolan vill höra. Inget konstigt med det. Det är ju viktiga faktorer i tonåringars liv, men förutsägbara och tråkiga. Jag ville att de skulle titta upp, tänka till och vidga sina horisonter lite grann. ”
– Björn
“På Klågerupskolan är vi ett antal lärare som går Läslyftet. Givande, intressant och viktigt. Ett avsnitt handlar om läsloggen och eftersom upplägget varvas mellan teori och praktik gav det mig ett ypperligt tillfälle att testa läsloggandet med min sexa.”
– Magnus
“Vi har valt att arbeta utifrån två huvudteman kopplade till identitet. Det första är identitet och ansvar där vi fokuserar på etiska modeller och lag och rätt, det andra är identitet och livsstil där fokus ligger på religion och ungdomskultur.”
– Annica
“Är Snapchat något som kontrollerar våra barn och ungdomar, som gör dem beroende av mobilen och stjäl deras fokus i vardagen? Eller är det en positiv mötesplats, som vi vuxna ännu inte begriper och ser vikten av? Jag måste erkänna att jag pendlar mellan att hata det, älska det och tillbaka till att hata det från en dag till en annan. Ja, ibland flera gånger om dagen.”
– Malin
“Jag försöker få eleverna att utveckla och förbättra sina arbeten en extra gång och uppmuntrar dem att ta tid på sig för att bli nöjda. För en stor del av mina elever i årskurs tre är det inte lätt, det är bara att bli klar fort som möjligt, som gäller för många elever.”
– Margareta
“Under skolans senaste studiedag valde vi att sätta igång arbetet med den reviderade läroplanen som träder i kraft 1 juli 2018. På skolan känner vi att vi behöver vara steget före och vi har skrivit in vårat SKA (systematiskt kvalitetsarbete) att vi ska arbeta med den digitala kompetensen.”
– Andreas
“Under min egen skoltid har jag deltagit i mängder av mindre bra grupparbeten som ledde till mycket lite lärande. Det saknades struktur, det fanns inget som krävde att alla gjorde jobbet utan det var ofta några få som drog hela lasset och resultatet blev t ex en plansch med avskrivna texter från läroböcker. Under större delen av min lärartid har jag därför inte använt mig av grupparbete, eftersom jag hade så dålig erfarenhet av det.”
– Kristina
“Den återgivande genren har fått stå tillbaka lite. Jag har nog tänkt att den är relativt enkel och att barnen fixar det och att jag behöver lägga fokus på de mer ”tunga” genrerna. Men i början av terminen var det nu dags, att ta sig an den personligt återgivande texten. Det som jag har tyckt fattats i barnens texter är en struktur och en medvetenhet kring texttypen. Hur ska de kunna ha det och skriva strukturerat om man inte lärt dem?”
– Hanna
“I Angela Duckworth bok, ”Grit konsten att inte ge upp” konstaterar hon utifrån en stor studie som gjorts att eleverna som har mer grit avslutar sina studier mer frekvent än de elever med mindre grit. Så varför tränar inte alla skolor redan på att utveckla grit? Är det ens möjligt att träna upp grit?”
– Veronica
“Jag brukar introducera kamratrespons för mina elever redan i årskurs 1. Ska det fungera måste gruppen först vara trygg. För att det ska få effekt behöver det både tränas och ges handledning. Att se vad kompisarna gör mindre bra är eleverna i den här åldern oftast ganska bra på och det kräver tid och tålamod att träna eleverna till att bli bra lärresurser åt varandra.”
– Caroline
“Generellt sett är den skola jag arbetar på bra på att snabbt ge elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen rätt förutsättningar för att lyckas. Främst vad gäller elever med kunskapsmässiga svårigheter, t.ex. inom läs- och skrivinlärning. Med hjälp av extra anpassningar och särskilt stöd görs undervisningen tillgänglig utifrån elevers behov och förutsättningar. Men hur ser det ut för elever med t.ex. sociala, känslomässiga och/eller beteendemässiga svårigheter?”
– Johan
“En stor del av de berättelser vi tagit del av genom #metoo, kommer från vuxna eller ungdomar, men detta drabbar tyvärr yngre barn också. Det finns läromedel och material om genus och jämställdhet, som skolor erbjuds från olika organisationer. Dessa riktar sig ofta till äldre barn och ungdomar. Hur kan vi som arbetar med de yngsta barnen i skolan närma oss dem i dessa diskussioner då de mognadsmässigt inte alltid förstår?”
– Ulrika
“I kursplanen för matematik i grundskolan står att eleverna ska utveckla sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang om tillvägagångssätt, rimlighet och om hur begrepp relaterar till varandra och hur vi lärare ska bedöma hur väl eleverna kan det. Vad menas det då med att eleverna kan resonera?”
– Gustav
Vad är äkta på nätet? av Robert CalmstedtUtantillinlärning av innehåll för ökad språkinlärning
Vi har höstshow, julshow, vårshow och sommarshow under ett läsår där elever uppträder för skola och föräldrar. Vi har engagerade lärare och duktiga elever. Och så har vi musikalen.
“Vilka framgångsfaktorerna är för ett gott ledarskap i klassrummet har det skrivits en hel del om. För ett kort tag sedan läste jag om en norsk studie där forskarna hade filmat och närstuderat 100 lärare i deras klassrum. Syftet var att få syn på vad särskilt framgångsrika gör som är bra och detta utifrån tre kategorier: Emotionellt stöd, Klassrumsorganisation, samt Inlärningsstöd.”
– Joakim Nilsson
“Något som allt som oftast brukar generera mycket aktivitet, engagemang och skratt är när mina elever skriver på ett gestaltande sätt. Det är något som händer vid just dessa tillfällen; kreativiteten flödar och eleverna vågar ”ta ut svängarna” lite mer.”
avsnitt handlar om läsloggen och eftersom upplägget varvas mellan teori och praktik gav det mig ett ypperligt tillfälle att testa läsloggandet med min sexa.”
2018. På skolan känner vi att vi behöver vara steget före och vi har skrivit in vårat SKA (systematiskt kvalitetsarbete) att vi ska arbeta med den digitala kompetensen.”
7 reaktioner på ”Förstelärare bloggar höstterminen 2017”
Kommentarer är stängda.