- Läs utdrag ur Rätten till kunskap och ur Framgång i undervisningen
- Titta på filmklipp Vad kännetecknar framgångsrika skolor
- Läs Tolkningen av resultaten är viktigare
- Titta på filmklipp Synligt lärande
- Läs Motivation en viktig nyckel till skolframgång
- Läs utdrag ur Elevnära skolledarskap
- Läs Vad är elever intresserade av?
- Läs Elever om skolarbetet
Att ge alla elever förutsättningar och möjlighet att nå goda resultat är en stor utmaning för skolan. /—/ I forskningen definieras framgångsrika skolor bland annat som skolor där eleverna gör större framsteg än andra skolor med liknande socioekeonomiska förhållanden. Den brittiske forskaren Pamela Sammons har granskat skolor med stor andel elever från socioekonomiskt utsatta områden. Hon visar att socialgrupp är en betydelsefull faktor för om elever lyckas med sin utbildning. Men hon visar också att skolan och undervisningens utformning har stor betydelse. Sammons betonar några delar som särskilt viktiga: undervisningens kvalitet med elevers kunskaper i fokus, ett varmt omhändertagande klimat och att eleverna känner sig uppskattade som människor. Hon benämner de skolor som lyckas ge alla elever möjlighet att nå höga resultat i skolan som “effektiva skolor”. I denna slags skola har undervisningen ett tydligt syfte med strukturerade lektioner och anpassad pedagogik. Lärarna klargör målen för lektionerna och hänvisar också till dem för att behålla fokus.
ur Skolinspektionens rapport –Rätten till kunskap
Några slutsatser som kan dras utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer och som Skolinspektionen tar fasta på lyder:
• Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens.
• Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt.
• Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter.
• Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte.
• Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka.
En framgångsrik undervisning som leder till att eleverna når goda studieresultat kan inte beskrivas i endimensionella termer. Det är kvaliteten i lärarens kombinerade kunskaper, förmågor och handlingar i varje unik undervisningssituation som skapar förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling. Medan forskningen pekar ut några specifika kompetenser hos läraren som visat sig ha stor betydelse; kompetens att bygga och utveckla relationer, ledarkompetens och didaktisk kompetens, krävs också en organisation som skapar tydlighet och struktur och där det finns kollegiala samtal om mål, värderingar och bedömning av resultat som rektor driver. Inom denna ram kan läraren sedan forma sin undervisning och skapa tydliga och goda förutsättningar för elevernas lärande.
ur Skolinspektionens sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund –Framgång i undervisningen
Trevor Dolan, vad kännetecknar framgångsrika skolor (8:03)
Läs Pedagog Stockholms Tolkningen av resultaten är viktigare
Titta på animation Synligt lärande
Thomson, som är forskare i utbildningspsykologi, och Wery, som har sin forskningsmässiga bas i specialpedagogik, menar att motivationsgraden påverkas av flera olika saker:
• förväntningar på elever,
• känslor som väcks vid framgång och misslyckande,
• psykisk och fysisk ansträngning,
• olika problem som individen stöter på i och utanför skolan,
• bedömningssätt,
• återkoppling från läraren osv.
Motivationen påverkas också av elevens egna och andras uppfattningar om kompetenser, färdigheter och kunskaper samt av den egna rädslan att uppfattas som inkompetent och okunnig.
Läs Skolverkets, motivation en viktig nyckel till skolframgång
Att skapa en skolmiljö som gynnar att eleverna frivilligt engagerar sig i det egna lärandet
Elevernas engagemang har tre aspekter: det beteendemässiga, det känslomässiga och det kognitiva (Wang & Holcombe, 2010).
Tecken på beteendemässiga engagemang: Elever som går till skolan, närvarar i klassrummet och deltar i frivilliga elevaktiviteter.
Tecken på känslomässiga engagemang: Elever som identifierar sig med sin skola, gillar åtminstone några av sina lärare, lektioner och frivilliga elevaktiviteter.
Tecken på kognitiva engagemang: Elever som tänker på de begrepp och de färdigheter som de förväntas lära sig. Ett sådant tänkande inkluderar självreglerande strategier, som att tänka på det man ska lära sig, planera hur man ska fullfölja en uppgift och kontrollera sitt eget arbete.
Elevernas engagemang ökar genom att elever får erfarenheter i skolan som uppfyller deras behov av att känna kompetens, autonomi och tillhörighet. Elevernas känsla av kompetens främjas av välstrukturerade aktiviteter som hänger samman med elevernas intressen och tidigare erfarenheter. Lärare kan också gynna elevernas känsla av kompetens genom att tidigt upptäcka och rätta missförstånd och på det viset förhindra upprepande misslyckanden. Autonomi främjas när elever får vara med och påverka vad och hur de lär, att själv få välja eller att förstå och acceptera lärarnas skäl till varför det är viktigt att lära sig någonting. Tillhörighet utvecklas när elever upplever att lärare känner och bryr sig om dem.
ur Vivianne Robinsson, Elevnära skolledarskap
Läs Forskning.se Vad är elever intresserade av?
Läs Skolinspektionens Elever om skolarbetet
Trevor Dolan, intelligens, motivation och belöning (5:50)
Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.
Diskussion
- Vad i moment A, tycker ni var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
- Fundera över i vilka sammanhang, miljöer och situationer som vi ser starkast tecken på engagmang för och ansvar för lärande?
Dela in er i par. Hälften av er (en i varje par) ska nu planera en lektion enligt instruktionen nedan (se Planera). Den andra hälften ska förbereda en observation av den planerade lektionen (se Observera). I nästa lärmodul är rollerna ombytta. De som genomför lektioner i denna lärmodul blir då observatörer och tvärtom .
Planera
Ni ska planera en lektion där ni introducera era elever i läsårets utvecklingsarbete, att alla skolans lärare ska arbeta med att engagera eleverna i sitt lärande och utveckla deras förmåga att ta ansvar. Lektionen kan till exempel bestå av att ni presenterar syftet med arbetet för eleverna, visar någon film om lärande och motivation eller som ni tror kan skapa motivation för ämnet, låta eleverna diskutera vad som engagerar i ämnet i grupper för att sedan redovisa för klassen. Målet är att göra eleverna delaktiga i skolans arbete, vilket både stimulerar deras metakognitiva förmåga och motiverar dem att bidra. De planerade lektionerna ska genomföras innan arbetslaget ses igen (moment D), och ska observeras av respektive parkollega.
Under en lektion ska eleverna diskutera:
Vad tycker eleverna är motiverande/bra stöd i ämnet?
- Vad i en lektion kan få dig att bli intresserad?
- Vilka uppgifter arbetar du gärna och länge med?
- Vad får dig att tappa fokus?
- Vilket stöd behöver du för att kunna engagera dig i lärandet?
Observera
Ni ska göra varsin lektionsobservation hos en kollega (de lektioner som era kollegor planeraren nu). Syftet med lektionen är att introducera eleverna i det utvecklingsarbetet som ska ske detta läsår, att skolans lärare ska arbeta med att engagera eleverna i sitt lärande och utveckla deras förmåga att ta ansvar.
“Undervisning av hög kvalitet maximerar tiden som eleverna är engagerade och framgångsrika i att lära sig viktiga saker”
– David Berliner
Observationens fokus ska ligga på eleverna och i vilken utsträckning de är engagerade i undervisningen. Som en förberedelse inför observationen ska ni nu ta fram stöd för era noteringar i form av kriterier/tecken på engagemang hos eleverna. Utgå från begreppen beteendemässigt, känslomässigt och kognitivt engagemang som ni läste om i moment A och ta fram ett par kriterier för varje typ av engagemang: beteendemässigt, känslomässigt respektive kognitivt .
- Vilka tecken tyder på att eleverna är beteendemässigt engagerade?
- Vilka tecken tyder på att eleverna är känslomässigt engagerade?
- Vilka tecken tyder på att eleverna är kognitivt engagerade?
Exempel:
Beteendemässiga engagemang:
– Eleven/eleverna kommer i tid till lektion.
– Eleven/eleverna är närvarande under hela lektionen.
– Eleverna utför de uppgifter som läraren ger dem.
Känslomässigt engagemang:
– Eleven/eleverna har roligt på lektionen.
– Eleven/eleverna visar att den/de trivs med sina kamrater/med sin lärare.
Kognitivt engagemang:
– Eleven/eleverna frågar om de inte förstår t.ex. om moment, ord och begrepp som tas upp i undervisningen.
– Eleven/eleverna planerar hur de ska fullfölja sitt arbete.
– Eleven/eleverna kontrollerar och förbättrar sitt arbete.
Sammanställ en lista med kriterier som ni kan använda vid observationen. Använd gärna Skolinspektionens observationsschema (sida 4ff) som inspiration och stöd.
Delge planering och observationskriterier
Avsluta mötet genom att ni parvis delger planering respektive observationskriterier för varandra och boka in när de planerade lektionerna och observationerna ska ske.
Genomför lektion och observation.
3 reaktioner på ”Höstterminen 2015 Naverlönnskolan”
Kommentarer är stängda.