Scroll To Top

Höstterminen 2015 Naverlönnskolan

En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Genom att arbeta med lärmodulscykler uppfyller ni både Skollagens krav på arbete för beprövad erfarenhet samtidigt som ni arbetar med en modell för fortbildning som har stöd i forskning.

Mötesfrekvens: Moment B och D:
1 gång/varannan vecka
Möteslängd: Moment A – 90-120 minuter (individuellt)
Moment B – 90-120 minuter.
Moment C – Ordinarie undervisning.
Moment D – 45-60 minuter.
Gruppsammansättning: Arbetslag

Till varje lärmodul finns ett färdigt upplägg för innehåll och struktur för respektive moment och möte. Arbetet sker systematiskt och erfarenheterna dokumenteras.

För att nå resultat är det viktigt att avgränsa och starta med ett område som eleverna behöver utveckla. I samtalsgrupper fördjupar vi våra kunskaper och hittar nya arbetssätt i klassrummet som gynnar elevernas lärande. De idéer som kommer fram i samtalsgrupperna testas i praktiken och utvärderas vid nästkommade möte. Slutligen är det viktigt att utvärdera vilken effekt det förändrade arbetssättet har fått på eleverna. Vad fungerade bra och vad gick inte alls? Det ger nya kunskaper av hur elevernas lärande påverkas.

En lärmodulcykel består av fyra moment:

Moment A ) Inläsning av texter eller filmer där metoder, begrepp och modeller presenteras (som har stöd i forskning)
I moment A ska du och dina kollegor i arbetslaget individuellt förbereda er inför det gemensamma arbetet. I de flesta delar handlar det om att läsa en eller flera texter. Materialet kan även bestå av filmer m.m.
Tidsåtgång: 90-120 minuter.
Moment B) Kritiska diskussioner och planering utifrån det som lästs in
Under denna kollegiala träff ska ni först diskutera det innehåll som ni har tagit del av. Detta blir sedan utgångspunkten för planering av de aktiviteter som genomförs i barngruppen i moment C.

Möjligheten att gemensamt utveckla undervisningen är en viktig del av arbetet. Tanken är alltså att ni tillsammans ska diskutera de aktiviteter ni planerar, ge varandra råd, förslag och dela med er av kunskaper och erfarenheter.
Tidsåtgång: 90–120 minuter.

Moment C) Noteringar och observationer av praktiken
I moment C ska ni genomföra aktiviteten i den ordinarie verksamheten.
Tidsåtgång: genomförs i den ordinarie verksamheten.
Moment D) Uppföljning, dokumentation och erfarenhetsutbyte.
Vid denna kollegiala träff diskuterar och reflekterar ni tillsammans över den genomförda aktiviteten. Vad gick bra, mindre bra och vad kan förbättras? Här sammanfattar ni även vad ni lärt er från arbetet med den aktuella delen.
Tidsåtgång: 45–60 minuter.
Källa: Skolverket.

Höstterminens lärmoduler

“Vi ska inte tala om eleverna i sig utan om hur de ska undervisas. Vi ska inte tala om undervisningen i sig utan hur den påverkade eleverna.”  – Timperley, Det professionella lärandets inneboende kraft

Vi ska arbeta med två områden under höstterminen. De två första lärmodulerna inom området “undervisning som gör skillnad” syftar till att lyfta elevernas inre motivation, självtillit och  förmåga att ta ansvar, medan den tredje och fjärde lärmodulen syftar till att utveckla en likvärdig bedömning på skolan.

1) Undervisning som gör skillnad
– Lärmodul 1 – Forskningsöversikt och engagera eleverna
– Lärmodul 2 – Mindset och en lektion som engagerar

2) Likvärdig bedömning
– Lärmodul 1 – Att läsa kursplanerna
– Lärmodul 2 – Att sätta betyg

Varje område är indelat i två lärmodulcykler. Vid den första lärmodulen är det den ena hälften av arbetslagen som genomför lektioner och moment medan den andra observerar och vid den andra lärmodulen är det tvärtom.

Höstterminen - veckoplan
[table id=16 /]

Undervisning som gör skillnad

I de två första lärmodulerna  under rubriken “Undervisning som gör skillnad” är syftet dels att ni ska få en överblick över vad forskningen lyfter fram som framgångsrik undervisning och dels att ni ska ta fram och pröva kriterier för att få syn på förändrat kunnande hos eleverna.

Målet för det kollegiala lärandet
En märkbar förbättring av elevernas förmåga att ta lärandet i egna händer, av elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande för ökad måluppfyllelse och bättre resultat i alla ämnen.

Att utveckla elevernas entreprenöriella förmåga

  • Att utveckla elevernas nyfikenhet och initiativkraft
  • Att utveckla elevernas förmåga att ta eget ansvar
  • Att utveckla elevernas självtillit och tro på sin förmåga

Forskningsöversikt och engagera eleverna

Lärandemål

  • Lära oss om undervisning som fungerar
  • Engagera eleverna i arbetet med att engagera eleverna
  • Ta fram kriterier för att kunna få syn på era framsteg
  1. Läs utdrag ur Rätten till kunskap och ur Framgång i undervisningen
  2. Titta på filmklipp Vad kännetecknar framgångsrika skolor
  3. Läs Tolkningen av resultaten är viktigare
  4. Titta på filmklipp Synligt lärande
  5. Läs Motivation en viktig nyckel till skolframgång
  6. Läs utdrag ur Elevnära skolledarskap
  7. Läs Vad är elever intresserade av?
  8. Läs Elever om skolarbetet

Att ge alla elever förutsättningar och möjlighet att nå goda resultat är en stor utmaning för skolan. /—/ I forskningen definieras framgångsrika skolor bland annat som skolor där eleverna gör större framsteg än andra skolor med liknande socioekeonomiska förhållanden. Den brittiske forskaren Pamela Sammons har granskat skolor med stor andel elever från socioekonomiskt utsatta områden. Hon visar att socialgrupp är en betydelsefull faktor för om elever lyckas med sin utbildning. Men hon visar också att skolan och undervisningens utformning har stor betydelse. Sammons betonar några delar som särskilt viktiga: undervisningens kvalitet med elevers kunskaper i fokus, ett varmt omhändertagande klimat och att eleverna känner sig uppskattade som människor. Hon benämner de skolor som lyckas ge alla elever möjlighet att nå höga resultat i skolan som “effektiva skolor”. I denna slags skola har undervisningen ett tydligt syfte med strukturerade lektioner och anpassad pedagogik. Lärarna klargör målen för lektionerna och hänvisar också till dem för att behålla fokus.
ur Skolinspektionens rapportRätten till kunskap

Några slutsatser som kan dras utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer och som Skolinspektionen tar fasta på lyder:

• Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens.
• Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt.
• Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera under­visningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter.
• Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte.
• Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i under­visningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka.

En framgångsrik undervisning som leder till att eleverna når goda studieresultat kan inte beskrivas i endimensionella termer. Det är kvaliteten i lärarens kombinerade kunskaper, förmågor och handlingar i varje unik undervisningssituation som skapar förutsättningar för elevers lärande och kunskaps­utveckling. Medan forskningen pekar ut några speci­fika kompetenser hos läraren som visat sig ha stor betydelse; kompetens att bygga och utveckla relationer, ledarkompetens och didaktisk kompetens, krävs också en organisation som skapar tydlig­het och struktur och där det finns kollegiala samtal om mål, värderingar och bedömning av resultat som rektor driver. Inom denna ram kan läraren sedan forma sin undervisning och skapa tydliga och goda förutsättningar för elevernas lärande.
ur Skolinspektionens sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grundFramgång i undervisningen


Trevor Dolan, vad kännetecknar framgångsrika skolor (8:03)

Läs Pedagog Stockholms Tolkningen av resultaten är viktigare
Titta på animation Synligt lärande

Thomson, som är forskare i utbildningspsykologi, och Wery, som har sin forskningsmässiga bas i specialpedagogik, menar att motivationsgraden påverkas av flera olika saker:

• förväntningar på elever,
• känslor som väcks vid framgång och misslyckande,
• psykisk och fysisk ansträngning,
• olika problem som individen stöter på i och utanför skolan,
• bedömningssätt,
• återkoppling från läraren osv.

Motivationen påverkas också av elevens egna och andras uppfattningar om kompetenser, färdigheter och kunskaper samt av den egna rädslan att uppfattas som inkompetent och okunnig.

Läs Skolverkets, motivation en viktig nyckel till skolframgång

Att skapa en skolmiljö som gynnar att eleverna frivilligt engagerar sig i det egna lärandet

Elevernas engagemang har tre aspekter: det beteendemässiga, det känslomässiga och det kognitiva (Wang & Holcombe, 2010).

Tecken på beteendemässiga engagemang: Elever som går till skolan, närvarar i klassrummet och deltar i frivilliga elevaktiviteter.

Tecken på känslomässiga engagemang:  Elever som identifierar sig med sin skola, gillar åtminstone några av sina lärare, lektioner och frivilliga elevaktiviteter.

Tecken på kognitiva engagemang: Elever som tänker på de begrepp och de färdigheter som de förväntas lära sig.  Ett sådant tänkande inkluderar självreglerande strategier, som att tänka på det man ska lära sig, planera hur man ska fullfölja en uppgift och kontrollera sitt eget arbete.

Elevernas engagemang ökar genom att elever får erfarenheter i skolan som uppfyller deras behov av att känna kompetens, autonomi och tillhörighet. Elevernas känsla av kompetens främjas av välstrukturerade aktiviteter som hänger samman med elevernas intressen och tidigare erfarenheter. Lärare kan också gynna elevernas känsla av kompetens genom att tidigt upptäcka och rätta missförstånd och på det viset förhindra upprepande misslyckanden. Autonomi främjas när elever får vara med och påverka vad och hur de lär, att själv få välja eller att förstå och acceptera lärarnas skäl till varför det är viktigt att lära sig någonting. Tillhörighet utvecklas när elever upplever att lärare känner och bryr sig om dem.
ur Vivianne Robinsson, Elevnära skolledarskap

Läs Forskning.se Vad är elever intresserade av?
Läs Skolinspektionens Elever om skolarbetet

För dig som vill lära dig mer:

Titta på filmklipp med Peter Gärdenfors, how to motivate students (18:40)


Trevor Dolan, intelligens, motivation och belöning (5:50)

Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.

Diskussion

  • Vad i moment A, tycker ni var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
  • Fundera över i vilka sammanhang, miljöer och situationer som vi ser starkast tecken på engagmang för och ansvar för lärande?

Dela in er i par. Hälften av er (en i varje par) ska nu planera en lektion enligt instruktionen nedan (se Planera). Den andra hälften ska förbereda en observation av den planerade lektionen (se Observera). I nästa lärmodul är rollerna ombytta. De som genomför lektioner i denna lärmodul blir då observatörer och tvärtom .

Planera

Ni ska planera en lektion där ni introducera era elever i läsårets utvecklingsarbete, att alla skolans lärare ska arbeta med att engagera eleverna i sitt lärande och utveckla deras förmåga att ta ansvar.  Lektionen kan till exempel bestå av att ni presenterar syftet med arbetet för eleverna, visar någon film om lärande  och motivation eller som ni tror kan skapa motivation för ämnet, låta eleverna diskutera vad som engagerar i ämnet i grupper för att sedan redovisa för klassen. Målet är att göra eleverna delaktiga i skolans arbete, vilket både stimulerar deras metakognitiva förmåga och motiverar dem att bidra. De planerade lektionerna ska genomföras innan arbetslaget ses igen (moment D), och ska observeras av respektive parkollega.

Under en lektion ska eleverna diskutera:

Vad tycker eleverna är motiverande/bra stöd i ämnet?

  • Vad i en lektion kan få dig att bli intresserad?
  • Vilka uppgifter arbetar du gärna och länge med?
  • Vad får dig att tappa fokus?
  • Vilket stöd behöver du för att kunna engagera dig i lärandet?

Observera

Ni ska göra varsin lektionsobservation hos en kollega (de lektioner som era kollegor planeraren nu). Syftet med lektionen är att introducera eleverna i det utvecklingsarbetet som ska ske detta läsår, att skolans lärare ska arbeta med att engagera eleverna i sitt lärande och utveckla deras förmåga att ta ansvar.

“Undervisning av hög kvalitet maximerar tiden som eleverna är engagerade och framgångsrika i att lära sig viktiga saker”
– David Berliner

Observationens fokus ska ligga på eleverna och i vilken utsträckning de är engagerade i undervisningen. Som en förberedelse inför observationen ska ni nu ta fram stöd för era noteringar i form av kriterier/tecken på engagemang hos eleverna. Utgå från begreppen beteendemässigt, känslomässigt och kognitivt engagemang som ni läste om i moment A och ta fram ett par kriterier för varje typ av engagemang: beteendemässigt, känslomässigt respektive kognitivt .

  • Vilka tecken tyder på att eleverna är beteendemässigt engagerade? 
  • Vilka tecken tyder på att eleverna är känslomässigt engagerade?
  • Vilka tecken tyder på att eleverna är kognitivt engagerade?

Exempel:

Beteendemässiga engagemang:
– Eleven/eleverna kommer i tid till lektion.
– Eleven/eleverna är närvarande under hela  lektionen.
– Eleverna utför de uppgifter som läraren ger dem.

Känslomässigt engagemang:
– Eleven/eleverna har roligt på lektionen.
– Eleven/eleverna visar att den/de trivs med sina kamrater/med sin lärare.

Kognitivt engagemang:
– Eleven/eleverna frågar om de inte förstår t.ex. om moment, ord och begrepp som tas upp i undervisningen.
– Eleven/eleverna planerar hur de ska fullfölja sitt arbete.
– Eleven/eleverna kontrollerar och förbättrar sitt arbete.

Sammanställ en lista med kriterier som ni kan använda vid observationen. Använd gärna Skolinspektionens observationsschema (sida 4ff) som inspiration och stöd.

Delge planering och observationskriterier

Avsluta mötet genom att ni parvis delger planering respektive observationskriterier för varandra och boka in när de planerade lektionerna och observationerna ska ske.

Genomför lektion och observation.
Delge resultat av elevernas diskussioner

  • Vad framkom av elevernas diskussioner? Vad tycker eleverna är motiverande, bra stöd? Vad kan få dem intresserade? Vilka uppgifter fungerar bäst? Vad får dem att tappa fokus? Vilket stöd säger de sig behöva för att kunna engagera sig?
  • Vad framkom i observationerna? Hur reagerade eleverna och vilka tecken på engagemang såg ni eller såg ni inte?

Sammanfatta

  • Vad behöver vi göra för att uppnå större engagemang för och få elever att ta större ansvar för sitt lärande?
  • Utifrån era första observationserfarenheter ska ni nu revidera era observationskriterier. Kriterierna ska kunna användas för att bedöma olika metoders effektivitet och ska användas i ert arbete framöver för att kunna avgöra vad som fungerar och vad som inte fungerar. Diskutera varför dessa kriterier är viktiga. Är ni överens? Missar ni något viktigt? Fångar ni något irrelevant? 
  • Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning. Vad hade arbetet med lärmodulen för effekter på elevernas engagemang och förmåga att ta ansvar för sitt lärande?

Mindset och en lektion som engagerar

Lärandemål

  • Lära oss om mindset och motivation
  • Planera en lektion som engagerar alla eleverna i ämnet
  • Använda kriterier för att få syn på elevernas engagemang
  1. Läs om Carol Dweck
  2. Titta på filmklipp The power of yet
  3. Läs utdrag ur Erfarenheter från forskning, bedömningsstöd i musik
  4. Titta på filmklipp  Label limits learning
  5. Läs Medfödd begåvning mindre viktigt för toppresultat
  6. Titta på filmklipp Undervisningens dramaturgi
  7. Läs Dramaturgi i undervisningen

”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ”

ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap.

Carol Dwecks forskning visar att hur vi återkopplar till eleverna påverkar deras mindset och därmed också deras möjlighet att utvecklas. Barn som får höra att de är smarta och att de har talang, riskerar att få vad Dweck kallar ett fixed mindset, det vill säga att de tror att intelligens och kompetens är medfödda egenskaper som de inte kan påverka. Barn som har ett fixed mindset, räds utmaningar som ju kan avslöjas dem – Kanske är jag inte så smart som jag tidigare trott?! Barn som istället får återkoppling på sina ansträngningar tenderar till att istället få ett growth mindset, med inställningen att arbete leder till lärande. De lär sig att värdera arbetet och att arbete lönar sig, och får också en bättre uthållighet då en utmaning blir till något positivt.

Dwecks forskning har visat att när lärare får lära sig om hjärnans plasticitet och att alla elever kan utvecklas och förbättra sina kunskaper så ökar också deras förväntningar på att de kan göra skillnad, vilket i sin tur leder till ökad måluppfyllelse. Vi måste veta att eleverna kan lyckas, så kommer de också att göra det!

Stöd, stimulans och höga förväntningar från kunniga och engagerade lärare i skolan, är faktorer som bidrar till höga skolprestationer. Betydelsen av medfödd begåvning behöver tonas ner. Det är en viktig slutsats i en ny rapport från Skolverket och Skolverket får stöd i den senaste skolforskningen. Lärare bör analysera och reflektera över sin egen undervisning och utifrån det förändra sina undervisningsstrategier. Lärare bör vidare ha höga förväntningar på samtliga elever och använda sig av en mångfald metoder för att nå så många elever som möjligt samt skapa en tillitsfull lärandemiljö för eleverna. Det är så lärare agerar som lyckas mer effektivt med sin undervisning än andra menar John Hattie i en stor metastudie. En del metaanalyser visar att förväntningsprocesser inte bara är en del av lärarens medvetande utan snarare inbyggt i våra institutioner och i samhället. Han konstaterar också att lärare med låga förväntningar tenderar att omfatta alla elever med dessa förväntningar. Rekommendationen är att istället fokusera på utveckling för alla elever oavsett utgångsläget.


Carol Dweck, the power of yet (11:18)

Vikten av att bedöma vad eleverna gör och inte bedöma vilka de är

Intelligenstestets upphovsman, fransmannen Binet, var övertygad om att intelligens går att utveckla men med tiden har begrepp som intelligens och begåvning för många blivit etiketter för genetiskt bestämda egenskaper. Vardagsspråket vidmakthåller sådana tänkesätt: det är vanligt och oproblematiskt att säga att någon är en musikalisk begåvning men det klingar ovanligt att be en elev begåva sig (Zandén, 2011b). Även Hattie (2009) har funnit att det är didaktiskt improduktivt att säga att elever är si eller så. I musikens värld skulle en sådan etikettering till exempel vara att definiera en elev som orytmisk eller musikalisk.

Banduras (1997) forskning visar att en av de viktigaste framgångsfaktorerna i en människas liv är att hon tror på sin förmåga att skapa förändring och klara av det hon föresatt sig (self efficacy). Här har läraren en nyckelroll. Det är lätt att blunda för erfarenheter som inte stämmer med vår förförståelse och våra förväntningar. En lärare som beskriver en elev som omusikalisk förväntar sig förmodligen inte att den eleven ska utveckla sin musikalitet. Den elev som av sig själv eller andra kallats orytmisk eller omusikalisk kommer antagligen inte att lägga möda på att begåva sig på musiklektionerna. Tron på den egna förmågan att lära och utvecklas kan dock stärkas väsentligt om man får arbeta i sin närmaste utvecklingszon och om ett lyckat resultat bemöts med motiverad och preciserad bedömning. Det är lätt att fokusera på det som inte fungerar, men en preciserad återkoppling kan hjälpa eleven att bli medveten om vad hon faktiskt kan, vad som behöver göras och hur det ska gå till. Detta förutsätter dock att relationen mellan eleven och läraren är sådan att eleven litar på och är intresserad av lärarens omdöme.
ur Skolverket, Erfarenheter från forskning, bedömningsstöd i musik.


James Nottingham, Label limits learning (18:39)

Läs Skolverkets – Medfödd begåvning mindre viktigt för toppresultat


Mikael Björk, om undervisningens dramaturgi (7:06)

Läs Mattias Dahlbergs Dramaturgi i undervisningen.


Carol Dweck, om effekterna av beröm (3:26)

Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.

Diskussion 

  • Vad i moment A, tycker ni var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
  • Lyft fram era personliga teorier:
    • Vad kännetecknar en effektiv lärandemiljö,  -sammanhang eller -situation?
    • Vad kännetecknar en engagerande uppgift som kan få eleverna att engagera sig åt lärande?
    • Sätt ord på era praktiska lösningar, pedagogiska knep och verktyg för att skapa engagemang för lärande.

Både de lärare som ska genomföra planeringen och de som ska observera lektionen planerar en aktivitet tillsammans, men genomförandet  av aktiviteten görs av de som i föregående lärmodul agerade observatörer.

Planera

Utifrån det ni hittills har lärt er i ert kollegiala arbete, ska ni planera en lektion där ni får möjlighet att testa era personliga teorier om vad som engagerar eleverna.  Använd både det ni läst er till och de metoder och praktiska lösningar som ni har delgett varandra i era diskussioner som stöd för er planering.

“Strunta i allt vad bedömning heter. Din enda uppgift är att skapa en så engagerande lektion som möjligt för din grupp. Du har fria händer, men det ska vara en lektion som du kan skryta med efteråt. Och det är ett plus om ni har väldigt skoj ihop, synnerligen du.”
ur Fredrik Ahléns “Hellre små steg än stora kliv”.

Observera

De som genomförde lektionen i föregående lärmodul kommer denna gång istället att agera observatörer.

Observationens fokus ska ligga på eleverna och i vilken utsträckning de är engagerade i undervisningen. Använd de kriterier som ni arbetade fram i Moment D i föregående lärmodul.

Var särskilt uppmärksam på om du kan se mönster i elevgruppen:

  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan pojkar och flickor?
  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som är låg-, mellan- eller högpresterande?
  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som sitter långt fram, vid dörren, längst bak, utanför klassrummet?
  • Vilken typ av engagemang kan du se – beteendemässigt, känslomässigt eller kognitivt?
Genomför lektion och observation.
Diskutera

  • Hur upplevde de lärare som genomförde lektionerna, elevernas engagemang och förmåga att ta ansvar för sitt lärande?
  • Vilka mönster kunde de lärare som observerade lektionerna se i elevernas engagemang och förmåga att ta ansvar?
  • Hur effektivt har det vi gjort varit för att främja elevernas engagemang för och förmåga att ta ansvar för sitt lärande?
  • Vad borde vi fortsätta med och vad borde vi sluta med?
  • Vad borde vi ändra på eller arbeta vidare med?
  • Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?

Sammanfatta
Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Revidera era observationskriterier efter era nya erfarenheter.

 

Likvärdig bedömning

I lärmodulerna  för Likvärdig bedömning är syftet att utveckla förtrogenhet och kompetens att bedöma i enlighet med de intentioner som finns i våra nationella styrdokument och Lgr11.

Att läsa kursplanerna

Lärandemål

  • Fördjupa förståelse för kursplanerna
  • Lära dig mer om kvalitativa bedömningar, validitet, reliabilitet och allsidighet
  • Fördjupa förståelse för användandet av värdeord/bedömningsaspekter i kursplanerna
  1. Läs om Kvaliteter i bedömningar
  2. Titta på filmklippet Kunskapskrav och kursplanen i sin helhet
  3. Läs om värdeorden på KvUtiS

Läraren ska följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och ska kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågor i olika ämnen. Det centrala innehållet beskriver det innehåll som undervisningen ska ha och som ska användas för att utveckla elevernas förmågor i ämnena. I kunskapskraven kan vi läsa om hur olika kvalitéer av ämnenas förmågor ser ut, alltså hur känner vi igen en väl utvecklad och en mindre utvecklad förmåga.

Kvalitet i bedömningar kan granskas utifrån tre olika aspekter:

  • Validitet – är bedömningen samt tolkningen och användandet av dess resultat är trovärdiga.
  • Reliabilitet – är en bedömning tillförlitlig och möjlig att upprepa med samma resultat.
  • Allsidighet – är bedömning av en elevs kunskapsutveckling baserad på en variation av bedömningssituationer och perspektiv.

Bedömningars validitet handlar om att utifrån kunskaps-kraven bedöma rätt saker i tillräcklig omfattning. Detta underlättas genom konkretiseringar i form av elevexempel. Nyckelbegrepp är relevans, likvärdighet, ämnesvaliditet, representativitet, och samstämmighet mellan konkretiserade mål, undervisning och bedömning. Hur resultatet av bedömningar används, och de konsekvenser användningen får, påverkar också bedömningens trovärdighet. Bedömningssituationer kallas ofta prov. Här görs en åtskillnad mellan papper-och-penna-prov samt vardagsnära prov. Olika typer av prov är lämpliga i olika sammanhang. Till de vardagsnära proven hör t.ex. öppna och konkreta bedömningssituationer som liknar vardagliga förhållanden samt portföljbedömning.

Med interbedömarreliabilitet menas samstämmighet mellan två eller flera bedömare. Bedömningar kan göras mer reliabla genom att lärare sambedömer, byter elever eller anonymiserar elevprestationer, använder sig av bedömningsexempel och tydliga bedömnings-anvisningar av olika slag eller genom att lärare tränar sin bedömningsförmåga. Variation och allsidighet i bedömningar av elevprestationer är också förutsättningar för en ökad likvärdighet.

Läs om Kvaliteter i bedömningar i Skolverkets Kunskapsbedömning i skolan

Titta på filmklippet Kunskapskrav och kursplanen i sin helhetpernilla

Karlstads Kunskapskrav och kursplanen i sin helhet (13:47)

Läs om värdeorden på KvUtiS

För dig som vill lära dig mer:

Läs Svedalas Guide för bedömning Lgr11

Läs Kommentarmaterial till kunskapskraven för grundskolan.

Läs Annika Sjödahls Vad betyder värdeorden?

Läs Hanna Claessons Utveckla förmågan att föra resonemang.

I styrdokumenten läggs särskild tyngd på kunskapsuttrycket förmåga. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågor i olika ämnen. Det centrala innehållet beskriver det innehåll som undervisningen ska ha och som ska användas för att utveckla elevernas förmågor i ämnena. I kunskapskraven kan vi läsa om hur olika kvalitéer av ämnenas förmågor ser ut, alltså hur vi känner igen en väl utvecklad och en mindre utvecklad förmåga.

Välj bedömningsaspekt

I kunskapskraven kan vi läsa om hur olika kvalitéer av ämnenas förmågor ser ut, alltså vilka bedömningsaspekter vi kan se i en förmåga. Med detta begrepp avses vad du som lärare kan titta efter i t.ex. ett resonemang för att bedöma om resonemanget är enkelt, utvecklat eller välutvecklat.

För att beskriva vad som menas med begreppet bedömningsaspekt ges ett exempel från idrottens värld även om det skiljer sig från skolans värld. En domare i simhopp ska bedöma hur bra ett simhopp är. Relevanta kännetecken på kvalitet kan då vara att titta på höjden på upphoppet, hur väl ben och armar hålls ihop i hoppet och om simhopparen kommer rakt i nedslaget. Dessa kan vara exempel på relevanta bedömningsaspekter i simhopp.

Alt 1 – Pröva och ompröva
Titta på filmklippet Att pröva och ompröva i slöjd
Läs om bedömningsaspekten pröva och ompröva

-Prövar
-Prövar och omprövar
-Prövar och omprövar systematiskt
E C A
prövar prövar och omprövar prövar och omprövar systematiskt

Uttrycken används för att ange med vilken kvalitet eleven prövar något, till exempel hur olika material och hantverkstekniker kan kombineras i skapandet av olika före­ mål. Att pröva och ompröva innebär ett reflekterande arbetssätt där eleven prövar till exempel olika materialkombinationer för att hitta det uttryck eller den funktion som önskas. På de lägre nivåerna sker prövandet ostrukturerat och sökande. På den högsta nivån sker prövandet på ett mer utvecklat sätt efter någon form av princip eller struktur.

Eller

Alt 2 – Att utveckla och föra resonemang
Välj ett av filmklippen Att föra en diskussion framåt i fysik, Nyanserade resonemang och komplexa samband i samhällskunskap eller Att utveckla ett resonemang i svenska och läs om bedömningsaspekten föra resonemang och föra diskussionerna/resonemangen framåt

-Enkla
-Utvecklade
-Välutvecklade/och nyanserade
E C A
enkla utvecklade välutveckladealternativtvälutvecklade och nyanserade

Uttrycken används för att ange kvalitet i flera olika sammanhang, till exempel kvaliteten på beskrivningar, sammanfattningar, textbindningar, redogörelser, omdömen, motiveringar, dokumentationer eller resonemang. Begreppet enkla används alltid för att ange graden av komplexitet och inte för att ange att något är lätt att göra.

Värdeorden enkla/utvecklade/välutvecklade används ofta för att ange kvaliteten på elevens resonemang, som i exemplet eleven för också enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman … Mer utvecklade resonemang kan till exempel inne­ fatta flera olika kopplingar, längre resonemangskedjor eller en avvägd balans mellan detaljer och helhet. I samband med resonemang kombineras de här värdeorden ofta med uttryck som beskriver hur underbyggda elevens resonemang är.

-Till viss del underbyggda/ rimliga
-Relativt väl underbyggda
-Väl underbyggda
E C A
till viss del underbyggdaalternativtrimliga relativt väl underbyggda väl underbyggda

Uttrycken används för att ange graden av underbyggnad i elevens argument, slutsatser eller resonemang. Underbyggnad handlar om stöd i fakta och sakförhållanden men också om logiken i resonemanget. Ofta kombineras dessa värdeord med en angivelse av hur utvecklade elevens resonemang är, exempelvis eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om … 

-Som till viss del för diskussionen framåt/ som i huvudsak hör till ämnet
-Som för diskussionerna framåt
-Som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem
E C A
som till viss del för diskussionerna framåt alternativtsom i huvudsak hör till ämnet som för diskussionerna framåt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem

Uttrycken används för att beskriva kvaliteten på elevens inlägg och reflektioner i olika sammanhang. Det kan till exempel handla om att eleven diskuterar på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt … För högre betygssteg krävs att inläggen är av sådan kvalitet att de för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem med till exempel ytterligare fakta eller nya perspektiv.

Diskussion 

  • Vad i moment A, tycker ni var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
  • Vilka konsekvenser får kursplanernas betoningen på förmågor för undervisning, lärande och bedömning?
  • Vilka är förmågorna i ditt/dina ämnen?
  • Vad innebär att en förmåga har olika kvalitet?
  • Vilken typ av prov/bedömningar brukar du använda och varför?
  • Vad brukar du utgå ifrån när du planerar bedömningar?
  • Hur förvissar du dig om samstämmighet mellan mål, undervisning och bedömning?

Planera 

Planera en lektion med en tydlig koppling till en förmåga i kursplanen (syftesdelen).  Det är viktigt att skapa aktiviteter som synliggör elevernas kunskaper för att kunna avgöra kvalitet på deras förmågor.

Observera

De som genomförde lektionen i föregående lärmodul kommer denna gång istället att agera observatörer.

Observationens fokus ska ligga på eleverna och i vilken utsträckning de uppvisar de kriterier som ni finner i kursplan och stödmaterial.

Utgå från Skolverkets stödmaterial vid observationen.

Genomför lektion och observation.
Återkoppla ert arbete och diskutera

  • Hur gick det att genomföra planeringen av lektionen? Hur gick du tillväga för att genomföra en lektion med tydlig koppling till en förmåga? Vad var lätt och vad var utmanande?
  • Vilka kvaliteter utifrån vald förmåga synliggjordes under lektionen?
  • Vilka kunskaper och förmågor behöver eleverna utveckla?
  • Vad behöver eleverna för stöd/undervisning för att kunna uppvisa högre kvalitet av förmågan?

Sammanfatta

  • Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Att sätta betyg

Lärandemål

  • Fördjupa förmåga att göra likvärdiga bedömningar utifrån kunskapskrav
  • Att arbeta med sambedömning för att utveckla likvärdighet
  1. Titta på filmklippet Betygsättning – vad gäller?
  2. Titta på filmklippet Hur blir bedömning till betyg?
  3. Läs Vad skiljer ett E från ett A – sex bedömningsaspekter
  4. Läs Betyg årskurs 6(-9) Informationsmaterial.
  1. Vad gäller?

Titta på Karlstads Betygsättning – vad gäller? (11:13)

Hur sammanväver du bedömningar till ett betyg

Titta på Karlstads Hur blir bedömning till betyg (11:42)

Läs Vad skiljer ett E från ett A – sex bedömningsaspekter

Läs Pedagogstockholms Betyg årskurs 6(-9) Informationsmaterial.

För dig som vill lära dig mer:

Ta del av föreläsning med Anna Karlefjärd Bedömning utifrån styrdokumenten (1:26:13)

Läs Helena Wallbergs Betyg, pysparagrafen, sammanvägningen av prestationer.

Läs Skolverkets Frågor och svar om betyg

Läs Skolverkets Betygskalan och betygen B och D- en handledning

Titta på Karlstads Betyg – så funkar det! (16:38)

Titta på Skolverkets Underlag för betygssättning (5:17)

Titta på Skolverkets Att sätta betyg (9:13)

Titta på Skolverkets Terminbetyg Lgr11

Flera av filmerna i lärmodulen är hämtade från Skolverkets webbkurs Bedömning och betygssättning. Vill du lära dig mer är du välkommen att registrera dig och ta del av kursen på egen hand. 

Betyg i praktiken

Sammanvägning till betyg i praktiken (12:02)

Titta på filmen och diskutera sedan frågorna:

Diskussion 

  • Vad i moment A, tycker ni var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
  • Hur väger vi olika bedömningsunderlag mot varandra? Hur väger vi olika kunskapskrav mot varandra?
  • Hur bör vi förhålla oss till ett bedömningsunderlag för ett arbete som pågått under 8 veckor mot ett som pågått i 2 veckor?
  • Hur bör vi förhålla oss till ett färskt bedömningsunderlag och hur bör vi förhålla oss till underlag som ligger längre bak i tiden?
  • Vilka kunskapskrav behöver vi titta på regelbundet och löpande och vilka kan vi följa upp vid enstaka tillfällen?

Planera

Ni ska genomföra en sambedömning i par. Den lärare vars ämne är i fokus har erfarenhet av att göra bedömningar i ämnet men får nu möjlighet att resonera, förklara och utmanas i sitt resonemang kring bedömning.  Den ande läraren ser på formuleringarna i kursplanerna med nya ögon och utifrån erfarenheter av sina ämnen och bör ta sig an sambedömningen med nyfikna och utmanande frågor.

  • Börja med att komma fram till vilket underlag ni kan använda för gemensam bedömning. Det kan röra sig om prov, texter, beskrivningar, ljudfiler, filmer, redan genomförda aktiviteter eller aktiviteter som ni planerar att genomföra inom kort.
  • Kom överens om vilken förmåga som ska bedömas och använd Skolverkets bedömarstöd för att göra bedömningar tillsammans.
  • Fundera över hur många elevlösningar ni ska titta på? Hellre kvalitet än kvantitet.
  • Avsätt tid och plats för bedömning.

Inför sambedömningen ska ni läsa Skolverkets Sambedömning i skolan och titta på Sambedömning i skolan (7:00)

Genomför sambedömning.
Återkoppla ert arbete och diskutera

  • Utifrån de elevlösning  ni valde att sambedöma diskuterar ni era resultat och vad som skiljer sig åt.
  • Diskutera hur ni valde att bedöma. Vad lägger ni vikt vid? Vad lägger ni mindre vikt vid? Hur väl stämmer det med Skolverkets bedömningsanvisningar?
  • Vilket stödmaterial saknar ni? (elevexempel, matriser) Kan ni ta fram ett sådant stöd? Kan ni hitta hjälp på Skolverkets bedömningsportal?

Sammanfatta

  • Hur kan vi öka elevernas möjligheter och undanröja hinder för elevernas måluppfyllelse?
  • Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna modul och gör en kort sammanfattning.
Share Button

3 reaktioner på ”Höstterminen 2015 Naverlönnskolan”

Kommentarer är stängda.

Kvalitet och Utveckling i Svedala