Inkludering

I lärmodulerna  under rubriken ”Inkludering” är syftet att ni ska få lära er om vad inkludering och delaktighet innebär, att planera undervisning som aktiverar alla elever och att fortsätta utvärdera och följa era framsteg för att utveckla elevernas engagemang för lärande och förmåga att ta ansvar.

Planera för alla

Lärandemål

• Lära oss om inkluderande undervisning
• Planera en lektion utifrån faktorer som hjälper alla våra elever
• Använda kriterier för att få syn på elevernas engagemang

Moment A

1. Läs 20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv
2. Titta på filmklipp formativ bedömning som del i ett inkluderande arbetssätt
3. Titta på filmklipp Lektionsplanering med sandlåda, lägereld och grotta
4. Läs Thornburgs lärsituationer
5. Läs Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill arbeta inkluderande och bejaka lustfyllt lärande

En bensinmotor ska ha så hög verkningsgrad som möjligt (d v s kunna använda så mycket av energiinnehållet i bränslet som möjligt för att driva bilen framåt). Om vi jämför en lektion med en bensinmotor så är det en hel del lektioner som inte har den verkningsgrad som läraren hoppas att lektionen ska ha. Går man till gymmet och tränar får man bara starkare muskler om man lyfter vikter som är tillräckligt tunga för att muskeln ska behöva anstränga sig. På samma sätt är det med elevernas hjärnor i skolan. Det är bara när hjärnan utmanas och ”tvingas” tänka som eleven utvecklas. Under en rätt stor del av många lektioner kan eleven själv välja om den ska träna sin hjärna eller inte och det valet gör eleverna. En del tränar mycket under alla lektioner och en del tränar nästan inte alls.
Läs Johan Lindströms 20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv

Ett inkluderande synsätt gagnar hela skolmiljön. Inkludering behöver inte handla om att alla barn befinner sig i en specifik klass och i samma klassrum hela tiden, utan att alla barn och elever ska känna tillhörighet och att man ingår i ett sammanhang. Det inkluderande synsättet handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.

Ökat inflytande och delaktighet ökar barns motivation och engagemang att lära. Elever som upplever hög grad av inflytande väljer till exempel mer medvetet källor och resurser. De presenterar oftare mer avgränsade faktaområden med mer djup.

Delaktighet samspelar med inflytande. Barn och elever som känner sig delaktiga upplever sig ha mer möjlighet att utöva inflytande. Inkludering och tillitsfulla relationer ökar känslan av delaktighet som i sin tur främjar inflytande. Kontinuitet och begriplighet är andra faktorer som främjar delaktighet samt inställningen att det handlar om delaktighet här och nu och inte en förmåga som ska tränas upp inför framtiden.
– Skolverket

Helena Wallberg, formativ bedömning som del i ett inkluderande arbetssätt (9:50)

Helena Wallberg skriver på sin blogg Det inkluderande klassrummet om hur vi kan arbeta inkluderande i undervisningen. På bloggen presenteras David Thornburgs olika lärandesituationer: watering hole, mountain top, sand pit, cave, campfire, som kan fungera som ett stöd för att organisera lektionerna så att aktiviterna passar alla någon gång och på något sätt.

Thornburgs lärandesituationer

Campfire (lägerelden)	En lärandesituation där ni kan diskutera hur kvalitet kan nås på bästa sätt, ge varandra tips.
Watering hole (vattenhålet)	En lärandesituation där ni kan ge och ta respons och idéer.
Sand pit (sandlådan)	En lärandesituation där ni kan experimentera själva eller med andra t.ex pröva idéer eller informationssök hej vilt!
Cave (grottan)	En lärandesituation för eget arbete – självständigt tankearbete och produktion.
Mountain top (bergstoppen)	En lärandesituation där ni kan visa upp vad ni gjort.

I filmklippet (7.00)kan du höra Helena Wallberg berätta om hur hon använt Thornburgs lärandesituationer för att planera upp en lektion.

Läs vidare om hur Helena tänker kring arbetet med Thornburgs lärsituationer.

Läs Specialpedagogens – Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill arbeta inkluderande och bejaka lustfyllt lärande

Moment B

Eva Minten, tilltitsfullt klimat och inkludering (6:19)

Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.

Diskussion

• Vad i moment A, tycker ni var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
• Vika anpassningar brukar ni göra för att stödja och utmana elever som har svårt respektive lätt för att nå undervisningsmålen?
• Vilka styrkor och svagheter har ni idag när det gäller:
  • Strukturer – uppstart – arbete – avslut
  • Delaktighet
  • Anteckningar
  • Instruktion
  • Arbetssätt
  • Modellering
  • Alternativ till att läsa texter själv
  • Möjligheter att arbeta ostört
  • Att inte begränsas av tid
• Diskutera vilka utmaningar ni har i en av era klasser och hur ni redan i planeringen skulle kunna förebygga dessa?

Planera

Vilka förändringar skulle ni kunna göra i undervisningen som skulle gynna alla era elever? Planera en lektion där ni utgår från Wallbergs sju steg för inkluderande planering och stäm sedan av den mot hennes “checklista för lärare som vill arbeta inkluderande” för att möta elevers olika behov.

Observera

De som genomförde lektionen i föregående lärmodul kommer denna gång istället att agera observatörer.

Observationens fokus ska ligga på eleverna och i vilken utsträckning de är engagerade i undervisningen. Använd de kriterier som ni arbetade fram i Moment D i föregående lärmodul.

Var särskilt uppmärksam på om du kan se mönster i elevgruppen:

• Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan pojkar och flickor?
• Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som är låg-, mellan- eller högpresterande?
• Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som sitter långt fram, vid dörren, längst bak, utanför klassrummet?
• Vilken typ av engagemang kan du se – beteendemässigt, känslomässigt eller kognitivt?

Moment C

Genomför lektion och observation.

Moment D

Diskutera, förutom det ni själva har noterat

1. Hur gick det att genomföra planeringen? Vad var lätt och vad var utmanande?
2. Vilka effekter hade de planerade inslagen på eleverna?
3. Vad kan vi se för framgångsfaktorer som vi kan arbeta vidare med och utveckla?
4. Vad kan vi se för riskfaktorer som vi kan förebygga och minimera?

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Revidera era observationskriterier efter era nya erfarenheter.

 

Aktivera alla elever

Lärandemål

• Lära oss om delaktighet – varför och hur
• Planera en lektion där eleverna aktiveras och blir delaktiga
• Använda kriterier för att få syn på elevernas engagemang

Moment A

1. Läs utdrag ur Forskning i korthet – Bedömning för lärande, kapitel 2
2. Titta på filmklipp Lärandets vitala verktyg
3. Läs Talutrymme och att ge barnen interaktionsmodeller
4. Läs Att se lärandet

Frågan om det är arv eller miljö som påverkar individens utveckling har länge varit debatterad. Idag är utvecklingsteoretiker överens om att det är ett samspel mellan individens egenskaper och miljön som påverkar denna utveckling (Mönks & Mason, 2000). Interaktionen mellan miljö och personliga egenskaper bestämmer individens beteende och prestationer. Denna interaktion är dynamisk och livslång.

I undervisningssammanhang innebär detta att elevens förutsättningar interagerar med lärandekontexten och att undervisningens effektivitet beror på insatser från både läraren och eleven. Ett effektivt klassrum är därmed ett klassrum som karakteriseras av hög elevdelaktighet (Wiliam, 2007). Studier har visat att elever som deltar i klassrumsdiskussioner ofta blir mer framgångsrika, medan de som inte deltar missar en möjlighet att utveckla sin förmåga. Det vanligt förekommande mönstret – att läraren ställer frågorna, vissa elever svarar (ofta samma elever) och läraren utvärderar elevernas svar – behöver bytas mot ett dialogiskt klassrum om elevaktiviteten och undervisningens effektivitet ska öka. I ett sådan dialogiskt klassrum kan elevdeltagandet i diskussioner inte vara frivilligt och eleverna behöver ges mer tid för att tänka innan de svarar på frågor, men också möjlighet till att formulera egna frågor. Lärarens roll som utvärderare av elevers svar behöver bytas mot en aktiv lyssnare. Fokus bör inte i första hand ligga på om elevernas svar är rätt eller fel, utan huruvida svaren ger indikationer på lärande (Wiliam, 2007).

För att samla in information om var elever befinner sig i sitt lärande i ett dialogiskt klassrum har olika metoder utforskats. Dylan Wiliam har samlat och presenterat ett flertal metoder i en rad artiklar och böcker (t.ex. Wiliam, 2007, 2013). Bland dessa metoder finns bland annat ”inga händer upp”, som går ut på att läraren fördelar ordet slumpmässigt. Läraren ställer en fråga till klassen och väljer sedan slumpmässigt vilken elev som ska svara, för att sedan skicka frågan vidare till en annan slumpmässigt vald elev. Hur många elever som väljs beror på frågan och de svar som läraren får. Avslutningsvis kan läraren välja ytterligare en elev för att sammanfatta svaren och avrunda med en helklassdiskussion. Andra metoder går ut på att få information från alla elever samtidigt. Detta kan göras genom att använda digital teknik, som till exempel mentometerknappar, skrivtavlor eller så kallade utgångslappar, det vill säga elevers svar på en fråga från läraren som lämnas in i slutet av lektionen i samband med att eleverna lämnar klassrummet.
ur Forskning i korthet – Bedömning för lärande, kapitel 2, av Andreia Balan

Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg (28:32)

Läs Hanna Claessons Talutrymme och att ge barnen interaktionsmodeller
Läs Richard Lindes Att se lärandet

Moment B

Daniel Barker, om digitalt responssystem i klassrummet (4:56)

Diskussion

• Vad i moment A, tycker ni var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
• Hur gör ni för att aktivera alla elever i klassrummet?
• Lyft fram era personliga teorier
  • Varför är vissa elever aktiva och andra inte?
  • Hur påverkas elevernas aktivitet av tidigare erfarenheter av ämne, av att lyckas/misslyckas, kön, placering i klassrummet etc?
• Utifrån era personliga teorier – vad skulle ni kunna pröva för att få till en förändring i klassrummet, så att fler elever blir aktiva?

Planera

Utifrån det ni hittills har lärt er i ert kollegiala arbete, ska ni planera en lektion där eleverna blir mer aktiva och delaktiga.  Välj ut en eller flera metoder som ni vill prova och introducera för eleverna i er undervisning.

• Exempel från Moment A Löpeld, kortskrivande, EPA, dubbelcirkel, att räcka upp plattan, etc
• C3B4ME – se tre före mig, dvs att eleverna tränas i att använda sig av tre källor innan de frågar sin lärare om hjälp. T.ex. kan de (1) läsa instruktionen, (2)  undersöka om svaret finns på dator/i lärobok, (3) fråga en kompis innan läraren tillfrågas.
• Loggbok, använd loggbok för att reflektera kring undervisningen – vad gick bra, vad gick mindre bra, vad behöver jag tänka på till nästa gång, vad skulle jag vilja att läraren gick igenom nästa gång.
• Ställ frågor som skapar tänkande, öppna och rika frågor, se filmen Feta frågor i BFL och Questioning toolkit. En god idé kan vara att reflektera och värdera de frågor som man väljer att ställa. Det gör det möjligt att identifiera och välja ut bra frågor, centrala frågor som för lärandet framåt. En modell för frågor som synliggör tänkande, är Varför är ___ ett exempel på ___ ?-frågor. Istället för att t.ex. fråga om ”Är magnesium en metall?” kan läraren fråga ”Varför är magnesium ett exempel på metall?”.En annan typ av frågor är kontrastfrågor.Istället för att fråga ”Hur var livet under apartheid?” kan läraren fråga ”Hur skilde sig livet för svarta och vita åt under apartheid?”. ”Är fladdermusen ett däggdjur?” kan istället formuleras som ”Varför är fladdermusen ett däggdjur men inte pingvinen?”

Läs mer om några webbaserade digitala responsverktyg på Skolverket och om fler undervisningstekniker på KvUtiS.

Observera

De som genomförde lektionen i föregående lärmodul kommer denna gång istället att agera observatörer.

Observationens fokus ska ligga på eleverna och i vilken utsträckning de är engagerade i undervisningen. Använd de kriterier som ni arbetade fram i Moment D i föregående lärmodul.

Var särskilt uppmärksam på om du kan se mönster i elevgruppen:

• Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan pojkar och flickor?
• Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som är låg-, mellan- eller högpresterande?
• Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som sitter långt fram, vid dörren, längst bak, utanför klassrummet?
• Vilken typ av engagemang kan du se – beteendemässigt, känslomässigt eller kognitivt?

Moment C

Genomför lektion och observation.

Moment D

Återkoppla ert arbete och diskutera

1. Hur gick det att genomföra planeringen? Hur gick ni tillväga? Vad var lätt och vad var utmanande?
2. Vilka effekter hade metoderna på eleverna?
3. Vad kan vi se för framgångsfaktorer som vi kan arbeta vidare med och utveckla?
4. Vad kan vi se för riskfaktorer som vi kan förebygga och minimera?
5. Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?

I den första lärmodulen “Undervisning som gör skillnad” som genomfördes hösten 2015, tog varje arbetslag fram kriterier för att följa upp effekterna av det kollegiala arbetet i undervisningen (moment C) och dessa kriterier har sedan reviderats i slutmomentet i varje lärmodul (moment D). Inför vårterminens arbete kommer ledningen göra en sammanställning av dessa som stöd för det fortsatta arbetet och därför ska ni skicka arbetslagets observationskriterier till Camilla och Sara.

Erfarenheter och slutsatser i arbetet med inkludering

Diskutera de viktigaste erfarenheter och slutsatser ni gjort under arbetet med inkludering kopplat till målet:

Utgå ifrån observationer som ni genomfört i arbetet med “Planera för alla” och “Aktivera alla elever” och sammanställ slutsatser och erfarenheter utifrån frågeställningarna:

Framgångsfaktorer

• Vad har vi sett som fungerat och som vi behöver fortsätta med? Och för vem och i vilka sammanhang har detta fungerat?
• Vad har vi sett som är intressant men som vi behöver fördjupa våra kunskap och kompetens kring?

Riskfaktorer

• Vad har vi sett som varit svårt och utmanande och som vi behöver fortsätta arbeta med? Och för vem och i vilka sammanhang har detta varit svårt och utmanande?
• Vad har vi sett för riskfaktorer som vi behöver få en fördjupad förståelse kring?