Skolinspektionens observationer
Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare.
Här nedan presenteras exempel på observationspunkter som gäller särskilt för individanpassning, stöd och utmaningar. Detta är exempel på observationspunkter som gäller lärarnas undervisning:
Läraren ser till att arbetet under lektionen är tankemässigt utvecklande
- Läraren ställer öppna frågor där svaret inte är givet.
- Läraren ger eleverna möjlighet att tänka efter innan de yttrar sig.
- Läraren hjälper eleverna att utveckla sina utsagor och argumentation med hjälp av uppföljande frågor.
- Läraren använder sig endast undantagsvis av korta kontrollfrågor eller fråga-svarsmönster (dvs. IRE-mönster som inte gynnar elevernas förståelse och kunskapsutveckling).
- Läraren ger eleverna möjligheter att reflektera och problematisera, i grupp eller enskilt.
- Läraren ger eleverna uppgifter som stimulerar deras egen aktivitet.
- Läraren ger eleverna stöd genom att visa på och låta dem utveckla olika lärandestrategier.
Läraren anpassar undervisning till eleverna i gruppen
- Läraren tar sin utgångspunkt i elevernas erfarenheter och tidigare lärande.
- Läraren varierar sin undervisning för att möta elever med olika förförståelse och kunskapsnivå.
- Läraren ser till att eleverna får uppgifter som är utmanande utifrån deras förutsättningar.
- Läraren ger eleverna uppgifter ”utan tak”, dvs. av sådan art att eleverna på olika sätt kan fördjupa sig och aktivt arbeta med dem under hela den avsatta tiden.
Läraren ser till att elever med behov av stöd under lektionen får stöd
- Läraren ser till att det inte råder någon osäkerhet om när och hur eleverna kan få hjälp med sitt arbete under lektionen.
- Läraren ger eleverna möjligheter att hjälpa varandra.
- Läraren ger vid behov elever möjlighet att träna och ägna mer tid åt olika moment och aktiviteter.
- Läraren ger eleverna tillgång till de verktyg och hjälpmedel de behöver
Elevinflytande
- Hur låter vi varje elev utrycka sina behov och önskningar kring undervisningen? Får eleverna möjlighet att påverka undervisningens utformning och innehåll? På vilket sätt? Kan vi utveckla detta ytterligare? Vad skulle krävas då?
- Vilka kanaler finns för eleverna att påverka sin studiemiljö samt undervisningens upplägg och innehåll? Finns formella och mer informella kanaler? Elevråd, klassråd och till exempel upparbetade elevkontakter med rektorn. Diskuteras undervisningsnära frågor på de forum för elevinflytande som finns på skolan och har elevernas förslag ett reellt genomslag?
Att möta alla elever
- Hur gör vi för att anpassa undervisningen utifrån elevernas olika förkunskaper och behov? Hur ges elever å ena sidan stöd, å andra sidan utmaningar?
- Hur gör vi när vi ska ta reda på elevernas förkunskaper och intressen? Samtal, intervjuer, enkäter och så vidare. Dokumenterar vi och följer upp elevens utveckling över tid? Är vi nöjda med hur vi gör idag? Hur kan vi utveckla formerna för att ta reda på elevernas förkunskaper och intressen?
- Finns det elever hos oss som inte får tillräcklig ledning och stimulans? Hur arbetar vi för att stimulera elever som har lätt för att nå målen Hur gör vi med elever som är understimulerade? Har vi exempel på när vi gett någon elev lite större utmaningar?
Att anpassa undervisningen
- Hur ser våra läromedel ut? Speglar de elevgruppens olikheter i tillräckligt hög grad? Hur använder vi själva exempel i vår undervisning? Kan vi upptäcka mönster som begränsar oss?
- Har vi elever i behov av särskilda hjälpmedel för att klara undervisningen – och hur gör vi för att tillgodose dessa behov? Kan vi komma på goda exempel på när behov blivit tillgodosedda eller där vi inte klarat av att möta de behov som funnits?
- Hur gör vi för att uppmuntra elever som är osäkra på sin egen förmåga och inte tror att de kan? Vilka goda exempel kan vi komma på?
- Har vi tillräcklig kompetens om funktionsnedsättningar? Har vi behov av mera kompetensutveckling? Kan vi komma på exempel där vi använt våra kunskaper för att stödja en elev med en funktionsnedsättning?
Sherp har framhållit att det inte finns någon självklar koppling mellan arbetssätt och en elevaktiv lärprocess. Arbetssätt som man vanligtvis kopplar ihop med traditionell förmedlingspedagogik kan visa sig vara ett gott exempel på elevaktivt arbete. Det är inte arbetssättet i sig som är elevaktivt utan lärprocessen som är aktiv.
Elevaktiv helklassundervisning
I den elevaktiva undervisningen står läraren inför en större grupp elever och hanterar klassen med hjälp av sin kunskap, föreläsartalang och förmåga att fånga elevernas intresse för det ämne eller kunskapsområde de är experter på. De förklarar med exempel som eleverna känner igen. Dessa lärare skapar eller tar vara på tankeutmanande situationer, ställer tankeutmanande frågor till eleverna och får dem att fundera och dra slutsatser. Läraren ger utrymme för elevernas frågor och vidareutvecklar dessa frågor. Eleverna blir därigenom medskapande i en kunskapande process.
Elevpassiv helklassundervisning
Den elevpassiva katederundervisningen styrs helt av läraren. Undervisningen är välplanerad och har ofta en innehållsmängd som inte ger utrymme för utvikningar. Stoffet står i centrum, undervisningsmaterialet dominerar och elevernas frågor och associationer i anknytning till detta påverkar inte lektionsupplägget i någon högre utsträckning. Arbetsområdet avslutas ofta med ett prov.
Läraraktiv handledning
Läraraktiv handledning innebär att läraren deltar i elevernas problemlösningsarbete efter att ha fångat upp eller skapat frågor och obalanser som eleverna har behov av att få någon ordning på. Lärarens handledning inriktas på att ge struktur åt arbetsgången, vidga och fördjupa elevernas frågor genom att utmana deras föreställningar samt att ge stöd vid informationssökning. För en aktiv handledning kan läraren behöva organisera självgående arbete för de elever som inte deltar i en handledningssituation eller dela upp en grupp elever på flera lärare.
Lärarpassiv handledning
En vanlig studiesituation är att eleverna sitter och arbetar var och en för sig. Läraren går runt och förklarar, förtydligar och hjälper eleverna. Eleverna förväntas arbeta självständigt med uppgifter i läroböcker eller arbetsblad, enligt mer eller mindre strukturerade arbetsscheman. Lärarinsatsen ligger i huvudsak i planeringen av arbetsområdet. Under själva arbetet är läraren mer passiv.
En liten andel förmedlingspedagogik eller helklassundervisning (mindre än en fjärdedel av tiden) kan för övrigt vara ett tecken på att man i för hög grad individualiserar undervisningen. Helklassundervisning under mer än tre fjärdedelar av tiden kan vara ett tecken på att läraren i för hög grad kontrollerar elevernas aktiviteter, att läraren är aktiv i högre grad och eleverna i mindre grad. Relationen reception-produktion bör vara balanserad.
Trygg, stödjande och uppmuntrande lärmiljö
Läraren skapar en positiv atmosfär |
- Läraren talar till eleverna på ett positivt sätt
- Läraren visar värme och empati mot alla elever
- Läraren skapar ett tillåtande klimat och strävar efter att eleverna ska känna sig trygga
- Läraren ser till att eleverna vågar ta risker och göra försök – misstag ses som tillfällen till lärande
|
Läraren bemöter eleverna med respekt |
- Läraren lyssnar på vad eleverna har att säga, låter eleverna tala till punkt
- Läraren bemöter elevernas åsikter med intresse, allvar och respekt
- Läraren uppmuntrar eleverna att lyssna på varandras åsikter med intresse, allvar och respekt
|
Läraren har positiva förväntningar på eleverna och stöttar deras självtillit |
- Läraren ger eleverna talutrymme och uppmuntrar dem att delta i samtal i grupp eller helklass
- Läraren ger positiv respons på elevernas inspel och ansträngningar
- Läraren uppmuntrar eleverna att göra sitt bästa och att våga sikta högre
- Läraren visar positiva förväntningar på elevernas förmåga
- Läraren värdesätter och visar respekt för alla elevers arbetsinsatser
- Läraren uppmärksammar på ett konstruktivt sätt elever som förefaller passiva eller oengagerade i olika aktiviteter
|
Läraren upprätthåller studiero |
- Läraren ingriper vid nedsättande uttryck mellan elever, negativa kommentarer, suckar, blickar etc.
- Läraren ser till att eleverna kan utföra sina arbetsuppgifter utan att störas av kamrater
|
Individanpassning, variation och utmaningar
Läraren ser till att arbetet under lektionen är tankemässigt utvecklande |
- Läraren ställer öppna frågor där svaret inte är givet
- Läraren ger eleverna möjlighet att tänka efter innan de yttrar sig
- Läraren hjälper eleverna att utveckla sina utsagor och argumentation med hjälp av uppföljande frågor
- Läraren använder sig endast undantagsvis av korta kontrollfrågor eller fråga-svarsmönster (dvs. IRE-mönster som inte gynnar elevernas förståelse och kunskapsutveckling)
- Läraren ger eleverna möjligheter att reflektera och problematisera
- Läraren ger eleverna uppgifter som stimulerar deras egen aktivitet
- Läraren ger eleverna stöd genom att visa på och låta dem utveckla olika lärandestrategier
|
Läraren anpassar undervisning till eleverna i gruppen |
- Läraren tar sin utgångspunkt i elevernas erfarenheter och tidigare lärande
- Läraren låter eleverna arbeta i olika takt med uppgifter
- Läraren anpassar innehållet, t.ex. ämnesområde, svårighetsnivå, efter elevernas intressen och förutsättningar
- Läraren anpassar arbetsformer efter elevernas behov och intressen
- Läraren ger eleverna möjlighet att välja bland uppgifter med olika innehåll inom det aktuella kunskapsområdet
- Läraren ser till att eleverna får uppgifter som är utmanande utifrån deras förutsättningar
- Läraren ger eleverna uppgifter ”utan tak”, dvs. av sådan art att eleverna på olika sätt kan fördjupa sig och aktivt arbeta med dem under hela den avsatta tiden
|
Läraren ser till att elever med behov av stöd under lektionen får sådant |
- Läraren ser till att eleverna får hjälp med sitt arbete under lektionen
- Läraren ger vid behov elever möjlighet att träna och ägna mer tid åt olika moment och aktiviteter
- Läraren ger eleverna tillgång till de lärverktyg och hjälpmedel de behöver
|
Läraren varierar undervisningen |
- Läraren låter eleverna prova på olika arbetssätt och arbetsformer
- Läraren låter eleverna få arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra
- Läraren skapar variation och balans mellan lärarledda genomgångar och elevaktivitet
- Läraren låter eleverna möta olika typer av medier i undervisningen, t.ex. IT.
|
Tydlighet i mål, innehåll och struktur
Läraren genomför en genomtänkt lektionsstart |
- Läraren välkomnar eleverna och gör en tydlig och intresseväckande lektionsstart
- Läraren anger målen för lektionen
- Läraren presenterar aktiviteterna som ska ske under lektionen och syftet med dessa
- Läraren sätter in lektionen i ett större sammanhang, gör en koppling till tidigare lektioner eller till andra ämnesområden
|
Läraren genomför en välstrukturerad lektion |
- Läraren ger lektionen ett logiskt flöde där uppgifter tydligt hör ihop med inledande genomgångar och kunskapsmål
- Läraren skapar överblick och sammanhang
- Läraren skapar balans mellan lärarledda genomgångar och elevaktivitet
- Läraren ser till att eleverna har tydliga uppgifter och roller i gruppaktiviteter
- Läraren ser till att övergången mellan planerade aktiviteter genomförs utan att ordningen störs
|
Läraren ger tydliga beskrivningar, förklaringar och sammanfattningar |
- Läraren förklarar hur enskilda moment och uppgifter hör ihop med lektionens övergripande kunskapsmål eller inledande genomgång
- Läraren använder ett språk eleverna förstår
- Läraren sammanfattar olika moment och gör klart för sig att alla elever förstår
- Läraren skapar en balans mellan mer avancerade uttryck och mer vardagsnära språk, mellan abstrakt och konkret
- Läraren använder olika hjälpmedel och/eller exempel från vardagslivet för att förtydliga
- Läraren bryter vid behov ned övergripande mål i hanterliga delmål
|
Läraren kontrollerar att eleverna förstått |
- Läraren ställer utvecklande frågor för att få en bild av elevernas förståelse
- Läraren låter någon elev inför hela klassen eller elever gruppvis summera kontentan
- Läraren går runt bland eleverna/grupperna för att fånga upp deras förståelse
|
Läraren gör ett tydligt sammanfattande lektionsslut |
- Läraren avslutar lektionen på ett planerat sätt
- Läraren gör en sammanfattning av lektionsinnehållet
- Läraren gör en anknytning till nästa lektion
- Läraren anknyter till något annat relevant sammanhang
|
Uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet
Läraren använder sig av formativ bedömning under lektionen |
- Läraren följer upp hur eleverna arbetar med olika uppgifter och ger eleverna konstruktiv och uppgiftsorienterad feedback
- Läraren använder arbetsmetoder där elevernas arbeten redovisas och bearbetas vidare vid behov
- Läraren ger eleverna återkoppling om vad de behöver utveckla och hur de kan gå tillväga för att uppfylla kunskapskraven
|
Läraren ger eleverna tillfälle att reflektera över undervisningen och sitt lärande i förhållande till kunskapskraven |
- Läraren samtalar med eleverna, eller låter eleverna samtala, om vad som lärts i undervisningen
- Läraren samtalar med eleverna, eller låter eleverna samtala, om arbetsprocesserna
- Läraren låter eleverna utvärdera lektionens innehåll och form
- Läraren låter eleverna få träning i att själva reflektera över och utvärdera sitt lärande
|
Läs mer om undervisning
Alla inlägg på Förstelärare bloggar är tänkta att kunna användas i kollegiala samtal och kan också användas som mini-lärmoduler. Kollegialt arbete
Läs mer
Tror jag att alla mina elever kan uppfylla alla delar av kunskapskraven? Vad kan hindra dem? Hur vet jag att eleverna
Läs mer
Undervisningsstilar Ann S Pihlgren, berättar om Undervisningsstilar - del 1(23:28) och del 2 (21:50) Fem undervisningsstilar Fil Dr Ann S.
Läs mer
Gibbons/Cummins fyrfältare är bra som stöd för att förstå vad en eller flera elever upplever i en undervisningssituation och hur
Läs mer
Skolinspektionens observationer Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma
Läs mer
Välstrukturerade lektioner med tydlig inledning, undervisningdel och avslutning kan både bidra till trygghet, studiero och ett gott undervisningsklimat samtidigt som
Läs mer
Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för
Läs mer
Den praktiska yrkesteorin kan åskådliggöras med en modell som Handal Lauvås kallar Praxistriangeln (Lauvås, P & Handal, G (2015): Handledning och praktisk yrkesteori).
Läs mer