Skolinspektionens observationer

Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare.

Här nedan presenteras exempel på observationspunkter som gäller särskilt för individanpassning, stöd och utmaningar. Detta är exempel på observationspunkter som gäller lärarnas undervisning:

Läraren ser till att arbetet under lektionen är tankemässigt utvecklande

• Läraren ställer öppna frågor där svaret inte är givet.
• Läraren ger eleverna möjlighet att tänka efter innan de yttrar sig.
• Läraren hjälper eleverna att utveckla sina utsagor och argumentation med hjälp av uppföljande frågor.
• Läraren använder sig endast undantagsvis av korta kontrollfrågor eller fråga-svarsmönster (dvs. IRE-mönster som inte gynnar elevernas förståelse och kunskapsutveckling).
• Läraren ger eleverna möjligheter att reflektera och problematisera, i grupp eller enskilt.
• Läraren ger eleverna uppgifter som stimulerar deras egen aktivitet.
• Läraren ger eleverna stöd genom att visa på och låta dem utveckla olika lärandestrategier.

Läraren anpassar undervisning till eleverna i gruppen

• Läraren tar sin utgångspunkt i elevernas erfarenheter och tidigare lärande.
• Läraren varierar sin undervisning för att möta elever med olika förförståelse och kunskapsnivå.
• Läraren ser till att eleverna får uppgifter som är utmanande utifrån deras förutsättningar.
• Läraren ger eleverna uppgifter ”utan tak”, dvs. av sådan art att eleverna på olika sätt kan fördjupa sig och aktivt arbeta med dem under hela den avsatta tiden.

Läraren ser till att elever med behov av stöd under lektionen får stöd

• Läraren ser till att det inte råder någon osäkerhet om när och hur eleverna kan få hjälp med sitt arbete under lektionen.
• Läraren ger eleverna möjligheter att hjälpa varandra.
• Läraren ger vid behov elever möjlighet att träna och ägna mer tid åt olika moment och aktiviteter.
• Läraren ger eleverna tillgång till de verktyg och hjälpmedel de behöver

Elevinflytande

• Hur låter vi varje elev utrycka sina behov och önskningar kring undervisningen? Får eleverna möjlighet att påverka undervisningens utformning och innehåll? På vilket sätt? Kan vi utveckla detta ytterligare? Vad skulle krävas då?
• Vilka kanaler finns för eleverna att påverka sin studiemiljö samt undervisningens upplägg och innehåll? Finns formella och mer informella kanaler? Elevråd, klassråd och till exempel upparbetade elevkontakter med rektorn. Diskuteras undervisningsnära frågor på de forum för elevinflytande som finns på skolan och har elevernas förslag ett reellt genomslag?

Att möta alla elever

• Hur gör vi för att anpassa undervisningen utifrån elevernas olika förkunskaper och behov? Hur ges elever å ena sidan stöd, å andra sidan utmaningar?
• Hur gör vi när vi ska ta reda på elevernas förkunskaper och intressen? Samtal, intervjuer, enkäter och så vidare. Dokumenterar vi och följer upp elevens utveckling över tid? Är vi nöjda med hur vi gör idag? Hur kan vi utveckla formerna för att ta reda på elevernas förkunskaper och intressen?
• Finns det elever hos oss som inte får tillräcklig ledning och stimulans? Hur arbetar vi för att stimulera elever som har lätt för att nå målen Hur gör vi med elever som är understimulerade? Har vi exempel på när vi gett någon elev lite större utmaningar?

Att anpassa undervisningen

• Hur ser våra läromedel ut? Speglar de elevgruppens olikheter i tillräckligt hög grad? Hur använder vi själva exempel i vår undervisning? Kan vi upptäcka mönster som begränsar oss?
• Har vi elever i behov av särskilda hjälpmedel för att klara undervisningen – och hur gör vi för att tillgodose dessa behov? Kan vi komma på goda exempel på när behov blivit tillgodosedda eller där vi inte klarat av att möta de behov som funnits?
• Hur gör vi för att uppmuntra elever som är osäkra på sin egen förmåga och inte tror att de kan? Vilka goda exempel kan vi komma på?
• Har vi tillräcklig kompetens om funktionsnedsättningar? Har vi behov av mera kompetensutveckling? Kan vi komma på exempel där vi använt våra kunskaper för att stödja en elev med en funktionsnedsättning?

Sherp har framhållit att det inte finns någon självklar koppling mellan arbetssätt och en elevaktiv lärprocess. Arbetssätt som man vanligtvis kopplar ihop med traditionell förmedlingspedagogik kan visa sig vara ett gott exempel på elevaktivt arbete. Det är inte arbetssättet i sig som är elevaktivt utan lärprocessen som är aktiv.

En liten andel förmedlingspedagogik eller helklassundervisning (mindre än en fjärdedel av tiden) kan för övrigt vara ett tecken på att man i för hög grad individualiserar undervisningen. Helklassundervisning under mer än tre fjärdedelar av tiden kan vara ett tecken på att läraren i för hög grad kontrollerar elevernas aktiviteter, att läraren är aktiv i högre grad och eleverna i mindre grad. Relationen reception-produktion bör vara balanserad.

Läs mer om undervisning