Målsättning

Det övergripande målet är att vi blir bättre på att möta och skapa förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd i extra stora svårigheter.

Delmål
Att skapa samsyn kring Skollagens intentioner utifrån en inkluderande skola.

Förberedelse inför den 16 februari

“För en inkluderande skola är det fem kriterier som måste uppfyllas:
gemenskap på olika nivåer, ett enda system (till skillnad från ett för ”vanliga” elever och ett för elever i behov av stöd), en demokratisk gemenskap, delaktighet från eleverna, att olikhet ses som en tillgång.”
– Skolverket

Läs artikel på Skolverket.se Inkluderande skola – för rätten till en meningsfull skolgång

SLG den 16 februari 2017

Mål

Att skapa samsyn kring Skollagens intentioner utifrån en inkluderande skola.

Steg 1
Inventera hur vi faktiskt ser på inkludering genom att titta våra verksamheter.

Steg 2
Utmana vår förståelse av begreppet genom att ta del av styrdokument och forskning

Steg 3
Vi behöver enas om vad vi är överens om gällande vår förståelse av begreppet inkludering, att ha som utgångspunkt i kommande diskussioner. Det är först när vi har en gemensam förståelse som vi kan diskutera organisation och hur vi stödjer ett inkluderande förhållningssätt bäst.

Claes Nilholm menar att en viktig poäng med begreppet är att skolan ska utformas för att passa den naturliga variation som finns bland alla människor, snarare än att anpassas till avvikande elever

Aktivitet

Presentation på ca 5 minuter utifrån förberedelse.

• Anna Marbäcksskolan
• Marie Röda skolan
• Fredrik, Alexander NFU
• Lena Kyrkskolan
• Joel Spångholmskolan
• Julia Baraskolan
• Annika Klågerupskolan F-5
• Anders Klågerupskolan 6-9
• Camilla Naverlönnskolan al 1-2
• Sara Naverlönnskolan al 3-5

Sammanfattning av presentationer.

Förberedelse inför den 2 mars 2017

Marie, Anders, Joel läser Forskning för klassrummet, kap 5, s.58-69

Annika, Camilla, Julia, Anna läser Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen?, kapitel 3, s29-41

Sara, Lena läser Diagnoser behövs inte när alla får det stöd de behöver och Dubbel avskiljning av elever ett hot mot demokratin

När vi ses ska ni berätta om det ni läst i tvärgrupper.

• Marie, Annika, Sara
• Anders, Camilla, Lena
• Joel, Sara, Anna

Grupperna återger och sammanfattar samtalen i storgrupp.

SLG den 2 mars 2017

Det är först när vi har en gemensam förståelse som vi kan diskutera organisation och hur vi stödjer ett inkluderande förhållningssätt bäst.

Utmana vår förståelse av begreppet genom att ta del av styrdokument och forskning

Dagordning

• Sammanfattning av förra SLG
• Tvärgruppsredovisning
• Sammanfattning av samtalen i helgrupp
• Uppgift till nästa gång

 

 

 

 

 

 

Förbereda till nästa gång

Läs ur allmänna råd och fundera över:

• Vad är mitt ansvar och vad kan man förvänta sig av mig som rektor?
• Vad är huvudmannens ansvar och vilka förväntningar på stöd har jag på huvudmannen?

Det är önskvärt att du läser Skolverkets Särskilda undervisningsgrupper – En studie om organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper i grundskolan

­

 

 SLG den 16 mars 2017

Sammanfattning av diskussion den 2 mars

Inkluderingsbegreppet

• Inkludering som begrepp. Vilka styrdokument finner vi begreppet? Det är svårt att inte hamna i integrering och liknande när man pratar om inkludering. Vad är inkludering och vad är egentligen exkludering? Vi behöver en gemensam förståelse för begreppen.
• Det finns inte ett svar på hur vi ska agera för att inkludera eleverna utan många lösningar. När vi lyssnar till varje elev så ger vi dem möjlighet att inkluderas. Deras tankar och åsikter inkluderas och då även eleverna. Delaktighet är därför en nyckel för inkludering. Forskning definierar inkludering som eftersträvansvärt. Vi hamnar oftast i en platsorienterad tolkning, men vi bör fokusera mer på elevens känsla av delaktighet.
• Vi bör vara varsamma så att problemet inte läggs på enskilda lärare. Vi bör se det som teamens och skolans utmaningar.
• Att vi även tänker på hur vi kan utmana de duktiga eleverna genom anpassningar.
• Det finns olika begrepp som kan användas för att beskriva olika aspekter av inkludering tex barnperspektiv, platsorientering, individorienterande perspektiv, radikalt perspektiv etc. Samförståelse av dessa begrepp kan hjälpa oss att tala om inkludering på ett mer precist sätt.
• Begreppet inkludering kan hämma oss och boxa in oss. Det är viktigt att vi definierar inkludering utifrån barnperspektivet. Vi hamnar alltför ofta i lokalitet, var barnet ska vara. Vad står det i läroplan och skollag som hjälper oss framåt?
• Inkludering kan också handla om grupper.

Styrning, ledning och påverkan utifrån

• Den politiska styrningen är viktigt för att stödja inkluderingstanken, både när det gäller resurser och när det gäller resultat och vad som följs upp.
• Den pedagogiska filosofin utmanas i den offentliga debatten. Lärare har blivit mer pressade kring betyg och liknande, men vi ser att det är värdegrund och annat som gör skillnad.
• Vårdnadshavare är ofta inte uppdaterade om hur vi arbetar i skolan.
• Vi måste koppla värdegrundsarbete med måluppfyllelse. Vad för finns det för samband? Hur kan det ena leda till det andra?
• Hur kan vi lyfta fram resultat av värdegrundsarbete och relationsarbete? Hur blir värdegrundsarbete en del av den vanliga undervisningen? Hur får vi fokus på lärande istället för undervisning?

Specialpedagogerna

• Specialpedagogernas roll är viktig i detta arbete. De ska vara ett stöd för ledning och lärare och kan användas för att göra observationer. Elevhälsan ska börja i klassrummet. Vi behöver bli bättre på att förmedla vad vi kan erbjuda eleverna?
• Vi har alla elever med autism som fungerar i ett klassrum.  Elever är individer så lösningar kan fungera ibland och ibland inte. Det beror på lärmiljö och hur vi kan anpassa för just den individen.
• Vi behöver arbeta med att förstärka de lärare som arbetar rätt. Premierar vi de som har ett gott förhållningssätt lönemässigt och på andra sätt?
• Det ska vara rättsäkert. Det ska inte vara den som har bäst retorik som får mest stöd.

Praktikexempel

• Hur gör andra skolor och hur gör andra kommuner? Hur kan vi få till omvärldsspaning? Nossebro, Höör, grannskolan, grannkommunen? Hur får vi igång en inkluderingsprocess?

 

Rektor och huvudman

1. Enskild reflektion i (5 min)
2. Hälften listar rektors ansvar på whiteboardtavlan och andra hälften listar huvudmannens ansvar.
3. Komplettera varandras sidor.

 

 

Rektorerna berättar om vad som är svårt och utmanande vad gäller särskilda insatser:

• Det är många bollar att hantera – kontakter med föräldrar, rätt kompetens utifrån behov, skapa rätt förutsättningar för eleven, uppföljning av processen, möten med olika parter.
• Behov av fungerande rutiner som kan förändras kontinuerligt utifrån elevernas behov.
• Kommunicera prioritering av resurser – Resurser kan behöva omprioriteras eller kan en elevs behov ha förändrats så att en resurs behöver tas bort. Det kan vara svårt för föräldrar och personal att förstå. Vid diskussion om att sätta in resurser väcks ibland förväntningar som är orimliga utifrån genomförda utredningar, exempelvis att eleven inte ska gå i klassen eller ska få en assistent.
• Behov av struktur för kommunikation med personal och föräldrar
• Möjlighet att påverka den fysiska miljön – Rektor har låga möjligheter att påverka den fysiska lärmiljön och att skapa en miljö som är inkluderande för alla.
• Behov flexibla miljöer
• Kompetensutveckling – Behov av kompetensutveckling skiljer sig kraftigt inom personalgruppen. En del medarbetare är svåra att nå trots kompetensutveckling. Hur säkerställer jag som rektor att kulturen stöder arbetet mot att alla barn ska lyckas?
• Behov av synvända och att skapa en kultur som stöder att alla ska lyckas.

Förberedelse till 8 juni

• Ta del av utredning utifrån medborgarförslag (mejl).
• Läs Sammanfattning av arbetet i SLG (rubrik nedan).

Sammanfattning av arbetet i SLG

SLG den 8 juni 2017

Gruppdiskussioner

I grupp ska ni samtala om utredningen – medborgarförslag:

Grupp 1             Grupp 2            Grupp 3
Anna O               Lena F                Anna T
Julia D                Annika B           Anders S
Marie A              Joel T                 Sara Å
Camilla B          Fredrik A         Alexander M

Utvecklingsområden

I Svedala kommun finns god kunskap och kompetens kring elever med särskilda behov. Kunskap och kompetens kommer fortsätta att utvecklas och fördjupas.

• Idag använder sig skolorna till viss del av Specialpedagogiska skolmyndigheten, men detta kan öka. Stödet som SPSM erbjuder kompletterar kommunens och skolornas egna resurser. Detta kan handla om individens lärande, pedagogers arbete eller verksamhets och organisationsutveckling, ex tillgänglighetsmodellen, lärmoduler om NPF mm.
• SU-grupper ska utgå från elevers behov av anpassningar i lärmiljön samt pedagogiska och metodiska strategier – inte utifrån eventuella diagnoser hos elever. Utifrån detta har varje skola ett uppdrag se över, organisera och utveckla flexibla lärmiljöer.
• Arbete med handledning och konsultation avseende enskilda elever och utvecklandet av lärmiljöer ska fortsätta, både internt av elevhälsan samt externt av ex SPSM.
• Kommungemensam plan för kompetensutveckling kring hur vi anpassar skolmiljön för elever med NPF.
• Erbjuda specialpedagoger en extra kompetenshöjning kring NPF.
• Samarbete mellan kommunens skolor i syfte att utveckla flexibla lösningar för alla elever i behov av särskilt stöd samt för att möjliggöra för elever att vid behov byta skola.
• Vid ombyggnad och nybyggnation se till att lokalerna blir anpassade efter elevernas olika behov dvs skapa möjlighet för alternativa lärmiljöer.
• Studie och yrkesvägledarens roll i grundskolan behöver fortsatt stärkas och utvecklas för att ge stöd till elever som har anpassad studiegång och där praktik är ett alternativ om utredningsbehov visar på det.
• Studie och yrkesvägledarens har även viktig roll för att saklig och allsidig information inför val till gymnasiet. Studie- och yrkesvägledaren behöver känna till elevens studiesituation och vilka utbildningar som är alternativ för eleven. Ansökan och överlämning till gymnasiet är en viktig funktion för studie-och yrkesvägledaren.
• Kommunens gymnasieskola erbjuder idag stöd till samtliga elever och har god kompetens inom NPF. Skolan behöver fortsätta utveckla stöd för alla elever, oavsett vilket program eleven följer.

Utredningens rekommendation

• Varje enskild grundskola skapar vid behov sin egen SU-grupp

Diskutera 

• Var är vi i förhållande till var vi vill vara?
• Vad behöver jag och min skola göra för att komma dit?
• Vad behöver åtgärdas omgående?
• Vad behöver utvecklas på sikt?
• Vad fungerar bra och behöver säkerställas?

==> Återkoppling av samtal i helgrupp:

För dig som vill veta mer:

• SKLs Olika är normen
• Skolverkets Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
• Skolverkets Stödinsatser i utbildningen Om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd
• Skolverkets Forskning för klassrummet, kap 5 “Ett inkluderande arbetssätt”
• Skolverkets Särskilda undervisningsgrupper – En studie om organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper i grundskolan
• Axel Chipumbu Havelius (red) Lågaffektivt bemötande, med bla Bo Hejlskov
• Bo Hejlskov Beteendeproblem i skolan
• Anna Sjölund, Lena W Henriksson Skolkompassen
• Anna Sjölund, Lena W Henriksson Vardagskompassen
• Fredrik Ahlén Hellre små steg än stora kliv

Claes Nilholm, Inkludering i teori och praktik, del 1
Del 2, del 3, del 4, del 5 och del 6

Övrigt

Vision utifrån arbetet i SLG

Frågor utifrån identifierade svårigheter

Varje rektor väljer en av nedanstående frågor. Tanken är att ni ska delge varandra exempel på hur ni tagit er an utmaningarna i era verksamheter. Förbered en presentation som du ska genomföra muntligt i SLG

• Hur har ni organiserat elevhälsan och arbetet kring barn i behov av särskilt stöd?
• Hur har ni gjort för att skapa flexibla miljöer? Vilka lärmiljöer har ni skapat på er skola? Digitala, fysiska och sociala lärmiljöer?
• Hur arbetar ni med att kommunicera prioriteringar och resurser med vårdnadshavare och personal för att skapa rimliga förväntningar?
• Vilka kompetenssatsningar har ni gjort och som gjort skillnad för verksamheten i hur man arbetar med särskilt stöd?
• Hur arbetar ni för att utveckla en inkluderande kultur på skolan?

Förslag på vision för Inkludering

Skolan är till för alla elever oavsett utmaningar, behov och svårigheter. Vi söker oss ofta till de som är lika men vi lär oss av dem som är olika. Skolan ska utformas för att passa den naturliga variation som finns bland alla människor. Vi behöver arbeta med lärmiljöerna för att förbättra verksamheterna, så att lärmiljöerna möter olika behov.  Målet för skolan är generellt inkludering men detta står inte i motsättning till att använda exkluderande verktyg för de elever som behöver det. Varje elevs rätt till att utvecklas så långt som möjligt ska stå i fokus då avvägande om hur stödet ska utformas görs.

Barn gör rätt om de kan. Utgå från att barn beter sig så gott de kan och att problematiska beteenden uppstår på grund av brister i kognitiva förmågor som barnet behöver ha för att hantera vardagliga situationer. Det är vår uppgift att utveckla barnens förmåga att hantera dessa situationer.

Delaktighet är en nyckel för inkludering. Det finns inte ett svar på hur inkludering ska gå till, utan många lösningar. När vi lyssnar till varje elev så ger vi dem möjlighet att inkluderas. Deras tankar och åsikter inkluderas och då även eleverna.  Inkludering är gemenskap vilket skapas genom ett aktivt värdegrundsarbete.