FÖRSKOLA – GRUNDSKOLA – GYMNASIUM – VUXENUTBILDNING

“Communities of practice are groups of people who share a concern or a passion for something they do and learn how to do it better as they interact regularly.” – Etienne Wenger

Lektorsgruppens intresseområde

Vår identitet formas av gemensamt intresse, engagemang och kompetens

I förskolan är lektorsgruppens uppdrag att driva utveckling av undervisning och utbildning på vetenskaplig grund.

I grundskola, gymnasium och vuxenutbildning är lektorsgruppens uppdrag att driva utveckling av undervisning på vetenskaplig grund.

Intresseområdets två delar

1. Driva utveckling: Intressera oss för hur vi kan stödja lärares arbete med att utveckla undervisning och utbildning på vetenskaplig grund
2. Undervisning och utbildning på vetenskaplig grund:
   Intressera oss för vad forskning lyfter fram som framgångsrik undervisning och utbildning

Uppdrag i och utanför intresseområde

• Undervisning och lärande i fokus
• Lärare som målgrupp (anm. men rektor är beställare)

Syn på vetenskaplig grund

Vetenskaplig grund med lektorerna i Svedala kommun (7:01)

Utbildning på vetenskaplig grund innebär att vetenskapligt grundad kunskap ska vara en utgångspunkt när förskolan och skolan planerar, genomför och utvärderar sin verksamhet. Kunskap från relevanta forskningsresultat ska ligga till grund för arbetet, både när det gäller innehållet i utbildningen och formen för utbildningen. En utbildning på vetenskaplig grund betyder också att det man gör i verksamheten inte ska stå i strid med vetenskap. Det här gäller samtliga skolformer och verksamheter som omfattas av skollagen.
Skolverkets Att ställa frågor och söka svar – samarbete på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, s.21

Lärares praktiska kunskap och klokhet är grunden för beprövad erfarenhet, men för att en erfarenhet ska anses vara beprövad, fordras att den ska vara dokumenterad, i varje fall på något sätt kommunicerad så att den kan delas med andra. Den ska också i ett kollegialt sammanhang vara granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll.
Skolverkets Att ställa frågor och söka svar – samarbete på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, s.28

Läs Hur ska man veta vad forskningen säger – Skolforskningsinstitutet.

Gemensamt för lektorsgruppen

Struktur som bygger på interaktioner, vilja att dela, gemensamt lärande och tillit

Vi vill börja med att definiera vår önskvärda kultur och sedan sätta en struktur som stödjer denna.

Kultur

En kultur som främjar interaktion, vilja att dela, gemensamt lärande och tillit

Tillitsfull kultur:

• Tjocka väggar och högt i tak.
• Våga vara sårbara och uttrycka de svårigheter vi upplever i uppdraget.
• Vara tillåtande och stödjande för varandra.

Vi tar hjälp och stöd av varandra

• Vi tar hjälp av varandra i olika situationer då vi upplever att någon av de andra har kunskap, insikt, erfarenhet kring sådant vi behöver.
• Vi delar information och material.
• Vi arbetar som ett team. Vi rådfrågar, bollar tankar, och intresserar oss för varandras arbete.
• Vi använder varandra som kritiska vänner och ger varandra feedback.

Vi visar intresse och nyfikenhet för varandras aktiviteter

• Vi kan delta i varandras aktiviteter.
• Vi kan observera varandra i olika sammanhang.

Vi ser oss som ett team

• Vi känner oss stolta över varandras arbete, då det representerar oss som grupp.
• Vi står upp för vårt tänk utåt. De kritiska diskussionerna tar vi med oss och har i gruppen.

Vi omvärldsspanar

• Vi tar del av nyheter och följer med i debatten kring vårt intresseområde, och delar med oss av våra spaningar i lektorsgruppen.

Struktur

En struktur som stödjer interaktion, vilja att dela, gemensamt lärande och tillit

Måndagar och torsdagar ägnas åt kommunövergripande lektorsuppdraget. Varannan måndag är gemensam mötesdag.

Lektorsgruppsmöte 

Lektorsgruppsmöte varannan vecka 10-12, men frekvens och längd kan anpassas efter behov. Mötena används för:

• gemensam information samt avstämning av olika uppdrag
• lektorsgruppens SKA-arbete, med mål och utveckling.
• praktikkonferenser som syftar till att stärka den gemensamma praktiken, genom att dela med oss av kunskaper, teorier och modeller som vi prövat, möter eller tar del av genom omvärldsspaning.

Heldagar

Vid terminsstart och terminsavslut samt en gång per läsår.

Digitala plattformar

• WhatsApp: För snabb kommunikation mellan medlemmar i lektorsgruppen.
• Trello: För dagordning samt för bilagor, presentationer och liknande som vi tar upp tillsammans.
• OneNote: För lektorerns systematiskt kvalitetsarbete samt bank för praxisgemenskap.
• Kvutis: För den information och det material som ska vara tillgängligt utåt.

Lektorsgruppens praktik

Struktur som bygger på interaktioner, vilja att dela, gemensamt lärande och tillit

Resurser

Personal:

• Utvecklingsstrateg
• Lektor på kommunnivå 40% + lektor i förskola 60%
• Lektor på kommunnivå 40% + lektor i grundskola 60%
• Lektor på kommunnivå 40% + lektor gymnasium/vuxenutbildning 60%

Nyckelpersoner:

• Förstelärare i skola
• Utvecklingsledare i förskola

Övrigt:

• Tillgång till vetenskapliga artiklar (affilieringsavtal)
• Budget

Verktyg

För att räknas till våra gemensamma verktyg och gemensamma teorier har vi:

• tagit del av dem tillsammans
• fört samtal om dem samt
• publicerat en artikel på Kvutis där grunderna för verktyget/teorin förklaras

Gemensamma verktyg:

• Community of practice
• Ett mäklande förhållninssätt
• Praxistriangeln
• Didaktiska triangeln

På väg att bli gemensamma verktyg:

• Trådrullen
• Forskningsbaserat arbetssätt
• Utvecklingsprocesser, Susan Wheelan

Erfarenheter

För att räknas till våra gemensamma erfarenheter har:

• • framgångs- och riskfaktorer dokumenterats
  • vi tagit upp dem och delat dem i gruppen

Läs mer om praktik