Analys innebär att undersöka olika delar av ett underlag och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Analysens mål är att på ett trovärdigt sätt bedöma kvaliteten i förhållande till de nationella målen, men också att identifiera faktorer som har påverkat måluppfyllelsen och som kan vara utgångspunkt för utvecklingsarbetet.

Analysen består av en metodisk del (hur data samlas in) och en innehållslig del (mål, krav och riktlinjer), där man exempelvis jämför, tolkar och förklarar hur man följt upp resultaten utifrån läroplanernas målområden, kunskapskrav och riktlinjer. En förutsättning är att det finns sammanställda underlag t.ex. i form av betyg, nationella prov, intervjuer, enkäter, observationer, diagnoser, skriftliga omdömen och andra beskrivningar av arbets- och lärprocesser.

Frågor vi behöver ställa till vårt underlag:

• Jämföra, hitta mönster och tendenser. Vi behöver jämföra våra resultat med andra grupper. Det kan vara inom eller utanför skolan, inom kommunen eller med rikets siffror. Vad är det för skillnader och likheter – för att hitta mönster och se tendenser. Vi kan titta på olika grupper i vår klass. Har vi skillnader mellan pojkar och flickor? Om vi har elever med utländsk bakgrund. Ser vi olika socioekonomiska skillnader? Försöka hitta mönstren för att påverka och förändra och kompensera, som är ett av skolans viktigaste uppdrag.
• Tolka och förklara resultaten. Vilka bakomliggande orsaker förklarar de resultat vi ser och vilka konsekvenser har dessa bakomliggande orsaker på elevernas måluppfyllelse?
• Problematisera och kritiskt granska, är en viktig del i det forskningsbaserade arbetssättet. Att ställa de lite bråkiga frågorna till varandra och sig själv, att utmana teser och personliga teorier.
• Inhämta ny kunskap och vidga perspektiven – att titta på forskningsresultat, beprövad erfarenhet och det som visat sig framgångsrikt. En analys som utgår från verksamhetens systematiska uppföljning och från forskning, kan bidra till mer kvalificerade förklaringar till varför måluppfyllelsen ser ut som den gör. På så sätt kan det praktiska utvecklingsarbetet få en starkare grund att stå på.

 

Analysera bakåt

Att analysera bakåt handlar om att försöka förstå vad som orsakar och påverkar resultat och måluppfyllelse och varför det ser ut som det gör; vad är det vi gör i klassrummet och vad är det rektorer gör som gör att det brister eller att det går bra? De bakomliggande orsakerna kan beskrivas på tre olika nivåer.

• Struktur: förutsättningar, organisering av undervisningen, möten, rutiner, uppdrag och tider.
• Process: arbetsprocesser, undervisning, kultur, förhållningssätt, bemötande, kunskap och kompetens.
• Individ: resultat och måluppfyllelse, behov och förmågor.

Tillsammans med personalen kan olika förklaringar till enhetens resultat diskuteras och analyseras i förhållande till de nationella målen.  Genom att jämföra resultaten med de nationella styrdokumentens mål, krav, och riktlinjer synliggörs verksamhetens styrkor och brister i förhållande till centrala områden i styrdokumenten.

Det vi gör:

• Hur har arbetssätt och arbetsformer, lärandeklimat och förväntningar påverkat resultaten?
• Hur utnyttjas undervisningstiden och hur har det påverkat resultaten?
• Hur påverkar personalens värderingar och förhållningssätt elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen?

Förutsättningar:

• Hur har organisering, resursfördelning och kompetens påverkat?
• Vilken betydelse har de personella och materiella resurserna eller elevgruppernas sammansättning?
• Har personalen tillräckligt med kompetens för sitt uppdrag?

Likvärdighet:

• Vilka variationer finns och varför?
• I vilka avseenden stämmer uppföljningens bild med styrdokumenten?
• I vilka avseenden stämmer inte uppföljningen bild med styrdokumenten?

Analysera framåt

Att analysera framåt handlar om att få syn på vad vi gör som är bra och som leder till vad. Vi behöver få syn på det framgångsrika i vårt arbete för att fortsätta göra det ännu bättre och göra mer bra. Vi behöver också få syn på vad som inte fungerar för att kunna prioritera vad som behöver utvecklas för att uppfylla de nationella målen dels utifrån analysen av vad som påverkat resultat och måluppfyllelse och dels utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.

• Vilka områden är viktigast att prioritera för att stärka alla elevers förutsättningar att utvecklas och lära? – Vad behöver våra elever utveckla för kunskaper, färdigheter och förmågor för att förbättra sitt lärande, engagemang eller välbefinnande?
• Hur stärker en hög måluppfyllelse inom området elevernas förutsättningar att utvecklas och lära?
• I vilken grad påverkar en låg måluppfyllelse inom området elevernas förutsättningar att utvecklas och lära?

Den bild som framträder blir underlag för identifiering av förbättringsområden. Inom de områden där uppföljningen visar på brister i relation till de nationella målen, är en analys av orsaker avgörande för förbättringsinsatsernas inriktning. Vid analysarbetet inom ett identifierat förbättringsområde är det viktigt att såväl ta vara på erfarenheter och tankar från de som befinner sig i verksamheten som att inhämta stöd för analysen i forskning, i Skolverkets utvärderingar och Skolinspektionens kvalitetsgranskningar samt i beprövad och dokumenterad erfarenhet.

Frågor som stöd för analys

• Pedagogiskt ledarskap
• Kompetens, behörighet och organisation
• Trygghet, inflytande och delaktighet
• Resultat, omdömen och betyg
• Behov av stöd
• Undervisning, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Analysens arbetsgång

I Jan Håkanssons bok Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem föreslår Håkansson en arbetsgång för analysarbetet. Arbetsgången beskriver hur en analys av kunskapsresultaten i grundskola kan genomföras med stegvisa avgränsningar av analysens objekt och därefter tillbaka till slutsatser kring en större helhet.

Analysera för att alla ska lyckas

Höstterminen 2018 genomfördes åtta analysworkshops tillsammans med lednings- och utvecklingsgrupper på samtliga grundskolor i Svedala kommun. I dessa workshops introducerades en modell för analys som kan användas både på ledningsnivå och i arbetslag för att göra analyser av olika resultat.

Grundprinciperna i modellen

• Använd resultatuppföljning för att identifiera problemområden
• Ta stöd i strukturer och begrepp för att formulera hypoteser
• Sortera åtgärder och åtaganden. Vad behöver åtgärdas, säkerställas, utvecklas?
• Planera. Vem, vad och när?

Arbetsgång för analys

Steg 1 identifiera problemen
Välj ett problemområde som ni identifierat utifrån resultatuppföljningen.

Steg 2 hypoteser
a) Enskilt: Formulera hypoteser, dvs, dina tänkbara och troliga förklaringar till problemet.

Utgå ifrån följande frågor:

1. Vad vet jag?
2. Vad tror jag mig veta?
3. Vad vet jag inte som jag behöver veta?
4. Hur kan jag ta reda på det?

b) Parvis: Diskutera, resonera kring och utmana varandras hypoteser, förklaringar och föreställningar kring problemet. Fortsätt att fråga varför, varför, varför?

Exempel:
“Förklaringen till det låga resultatet i matematik kan förklaras av att undervisningen är alltför läroboksstyrd”. (hypotes)

– Varför är det problematiskt att undervisningen är alltför läroboksstyrd? (varför-fråga)

“Om lärare förlitar sig för mycket på läroböckerna så kanske de missar att fånga upp elevernas behov.” (utvecklad hypotes)

– Så förklaringen till de låga resultaten i matematik är att lärare inte fångar upp elevernas behov? Varför förlitar sig lärarna så mycket på läroböckerna? (ny varför-fråga)

“Vi har flera lärare som är osäkra på hur de ska tillämpa och följa kursplanen i matematik och läroboken följer kursplanen på ett systematiskt och bra sätt.”

“Så din hypotes är att det låga resultatet kan förklaras av att undervisningen är läroboksstyrd och därför inte utgår ifrån elevernas behov i någon större utsträckning och att anledningen till att lärare låter sig styras av läroboken är att de är osäkra på hur de annars ska kunna tillämpa kursplanerna i ämnet!” (Hypotes utvecklad genom varför-frågor)

Steg 3 sortera
Utifrån våra hypoteser behöver vi fundera över vad som behöver åtgärdas, säkerställas respektive utvecklas:

Vad behöver åtgärdas?
Vad behöver göras/åtgärdas för att skapa förutsättningar för och undanröja hinder för elevernas måluppfyllelse?
Lösningarna beror på våra hypoteser.

Vad behöver säkerställas?
Vad behöver vi ta reda på för att säkerställa våra antaganden och hypoteser och hur kan vi göra det?
Vad behöver vi undersöka? Vad behöver vi förstå mer om?

Vad behöver utvecklas?
Vilka utvecklingsbehov har vi och vilka processer behöver initieras eller förändras?

Steg 4 planera
Utgå ifrån sorteringen och välj ut de delar som ni vill gå vidare med.

1. Vad ska åtgärdas? Vad ska säkerställas? Vad ska utvecklas?
2. Vem/vilka ska göra det? Vem/vilka är ansvariga? Vilka behöver engageras?
3. När ska det vara klart?
4. Hur följer vi upp det?

Marbäcksmodellen

Marbäckssmodellen är en analysmodell som har arbetats fram tillsammans med Marbäcksskolans lednings- och utvecklingsgrupp. Analysmodellen syftar till att vara ett stöd för en skolas analysarbete och skapar delaktighet kring det systematiska kvalitetsarbetet genom att utgå ifrån pedagogernas personliga teorier och hypoteser.

Helen Timperley är en stark förespråkare för att överge synen på professionsutveckling som något som varje lärare själv väljer utifrån intresse och ansvar. I stället bör det önskade utfallet, dvs. att eleverna ska förbättra sina resultat, vara utgångspunkten för lärarnas professionella lärande. När lärare och rektorer tillsammans funderar över hur de ska utveckla sin praktik kan detta inte styras av vilka färdigheter man vill ska förändras hos läraren. Utvecklingsinsatsen måste styras av att den antas leda till förbättringar i elevernas lärande och utveckling.

Var är vi och vart ska vi?

Timperley menar att lärare alltför ofta genomför insatser och tar för givet att de leder till avsedda effekter utan att ta reda på om det verkligen är så, och därefter går vidare och rullar ut nästa insats som vi har hört ska vara bra av någon anledning. Man kan då hamna i det som en amerikansk forskare, Steven Katz, kallar ”aktivitetsfällan”. Man gör saker som visserligen kan vara bra på många sätt men som inte är baserade på identifierade behov och som därtill slukar resurser från sådant som verkligen borde göras.

En lärdom från en mängd utvecklingssatsningar är att det är viktigt att våga prioritera och att ta sikte på vissa mål tills de verkligen är uppnådda. Alla skolor har en gränslös mängd tänkbara utvecklingsområden som man skulle kunna arbeta med. Men att behålla fokus, att vara uthållig, är ett av de viktigaste men också kraftfullaste sätten att arbeta på. Skolor måste motstå frestelsen att göra många bra saker om man ska nå fram till ett djupt lärande och en verklig förändring. För att lyckas krävs enligt Timperley att man fokuserar på ett eller få mål som är mest angelägna för den verksamhet man befinner sig i och inte ”springer på alla bollar”.

I Timperleys modell är elevens lärande och utveckling själva grunden, och man arbetar för att justera undervisningen till dess att målet är uppnått. Modellen bygger på ett formativt anslag och innebär en ständigt pågående dialog mellan de som arbetar tillsammans med utvecklingsarbetet.
– Skolverkets, Forskning för klassrummet

Arbetsgång för analysarbetet

Syftet med upplägget är att fördjupa och skapa en gemensam förståelse för skolans utgångsläge och på det viset skapa goda förutsättningar för det kommande undersökande och kunskapsbildande arbetet på skolan.

Analysprocessen är inspirerad av Delfimetoden:

“Metoden går ut på att en panel av experter var för sig får ett antal frågor för bedömning. Svaren sammanställs och sänds ut till panelen igen, eventuellt med kompletterade frågor. Experterna har då möjlighet att ändra sina bedömningar efter vad som framkommit av de övrigas synpunkter. Avsikten är att komma fram till en gemensam ståndpunkt.”

Genom att låta lärarnas teser utmanas och omprövas hoppas vi att:
– analysen fördjupas
– utvecklingsarbetet blir välgrundat.
– att lärare blir delaktiga och äger en gemensam förståelse för skolans målsättning.

Steg 1 – prioriterad målsättning

Den första delen i analysarbetet handlar om att komma fram till ett prioriterat mål för skolans utvecklingsarbete och välja ett mål som vi bedömer kommer att ge stor utdelning på elevernas framtida resultat. Vid valet av mål gäller det att tänka strategiskt och våga prioritera.

LÄRLAGEN

Som stöd för denna första analys kan vi dels utgå ifrån vilka kunskapskrav som eleverna oftast uppvisar brister i och dels titta på de övergripande målen i läroplanen, kapitel 2 (se ruta). Målet ska utgå från elevers behov och svara på frågan:

“Vilken kunskap eller färdighet behöver vi bli bättre på att utveckla hos våra elever för att fler elever ska lyckas efter genomgången utbildning?”

I den digitala plattformen Infomentor finns analysverktyg med vilket vi kan ta del av resultat och statistik av olika slag. En av funktionerna innebär att man kan ta del av de 5 (eller 10) kunskapskrav som flest elever behöver stöd kring.

 

Att diskutera

• Vad är eleverna bra på? Vad har de för kompetenser, kunskaper och färdigheter?
• Vilken kompetens, kunskap,färdighet  är särskilt angeläget att utveckla hos eleverna för att skapa de största möjligheterna för elevernas förbättrade kunskapsutveckling?
• Vad ser vi för mönster i måluppfyllelse mellan olika undervisningsgrupper, åldersgrupper, kön och över tid?
• Hur påverkas elevernas resultat av normer, värden, inflytande, trygghet och trivsel samt elevhälsa?

Att göra

• Identifiera brister och utvecklingsbehov i kunskaper och förmågor som är återkommande över tid.
• Använd analysverktyget i Infomentor för att identifiera de kunskapskrav som eleverna har svårast att uppvisa.
• Använd de övergripande målen som stöd för att komma fram till vilken kunskap eller färdighet vi behöver bli bättre på att utveckla hos våra elever för att fler elever ska lyckas efter genomgången utbildning.
• Formulera en prioriterad målsättning för skolans utvecklingsarbete. “Vi behöver bli bättre på att utveckla elevernas förmåga att…”

 

SKOLANS LEDNING

Skolans ledning använder sig av lärlagens underlag för att besluta om prioriterat mål för verksamhetens professionella lärande. Vid valet av mål gäller det att tänka strategiskt och våga prioritera och välja ett mål som bedöms kunna ge stor utdelning för elevernas framtida resultat.

Steg 2 – fördjupad analys

”Ledare och lärare måste kunna samla in detaljerad diagnostisk information om kunskaper och färdigheter hos individer och grupper av elever, för att kunna avgöra vad som begränsar deras engagemang och lärande samt vad som kan vara den bidragande orsaken till att de missförstår saker.”

Huvudsyftet med professionellt lärande är att förbättra de elevresultat som betraktas som viktiga i samhället – resultat som har att göra med lärande, engagemang och välbefinnande./—/För många lärare, och även många ledare, handlar denna förändring om att inta ett helt nytt perspektiv på syftet med de analyser man gör, nämligen att genomföra en professionell undersökning snarare än att gruppera, sätta etikett på eller betygssätta elever.
– Helen Timperley, Det professionella lärandets inneboende kraft

LÄRLAGEN

I steg 1 har ledningen med stöd av lärlagens förarbete valt ut ett prioriterat mål för skolans utvecklingsarbete.  Under den fördjupade analysen ska vi gå ett steg längre för att få en gemensam förståelse för bakomliggande orsaker till de förmågor som eleverna uppvisar/inte uppvisar kopplat till detta mål. Detta ger oss möjlighet att finna generella faktorer och förutsättningar för elevernas lärande som samtliga lärare kan utveckla kunskaper kring och som i slutändan ska leda till att den förmåga som beskrivs i det prioriterade målet, utvecklas.

Bilden med isberget illustrerar att de brister på förmåga som vi ser hos våra elever kan ha underliggande orsaker som vi inte alltid tar oss tid att undersöka och förstå. Genom att öka vår förståelse och kunskap om dessa orsaker skapar vi bättre förutsättningar för att möjliggöra framsteg i vår undervisning.

Klicka här eller på textrutan nedan för att ta del av verktyg och begrepp som kan hjälpa oss att komma ”under ytan” kring förklaringar till varför elever på skolan behöver utveckla den förmåga som är prioriterad. Läs stöd för den fördjupade analysen och diskutera sedan frågorna nedan.

Stöd för den fördjupade analysen

Klicka här för att ta del av stödmaterialet som PDF.

Att diskutera

Utgå inte bara från nuvarande elevgrupper utan försök att identifiera orsaker och brister i kunskaper och färdigheter som verkar vara återkommande på skolan:

• Vad framkommer i Skolenkäten?
• Vilka grundläggande förutsättningar för lärande bedömer vi är relevanta att utveckla på skolan?
• Vilka självattribut tror vi kan ha stor påverkan på elevernas resultat?
• Vilka kunskaper och färdigheter behöver våra elever för att utveckla den förmåga som är prioriterad?

Det är viktigt att utgå ifrån elevernas kunskapsnivå när vi funderar över vad nästa steg är i deras utveckling. För oss som behärskar en förmåga kan det vara svårt att fånga det som eleverna ännu inte fått syn på/förstår/behärskar.

Fundera över:

Vad är det våra elever inte kan när de inte kan gällande den förmåga som är prioriterad?

Till exempel – Vad är det våra elever inte kan när de inte kan läsa med flyt? 

Formulera en tes, dvs, en teori om varför elevernas förmåga kopplat till det prioriterade målet ser ut som den gör idag på skolan.

SKOLANS LEDNING

Lärlagens anteckningar, slutsatser och teser görs tillgängliga för alla lärlagen.

Steg 3 – utmana och begränsa

”En lärdom från en mängd utvecklingssatsningar är att det är viktigt att våga prioritera och att ta sikte på vissa mål tills de verkligen är uppnådda. Alla skolor har en gränslös mängd tänkbara utvecklingsområden som man skulle kunna arbeta med. Men att behålla fokus, att vara uthållig, är ett av de viktigaste men också kraftfullaste sätten att arbeta på. Skolor måste motstå frestelsen att göra många bra saker om man ska nå fram till ett djupt lärande och en verklig förändring. För att lyckas krävs enligt Timperley att man fokuserar på ett eller få mål som är mest angelägna för den verksamhet man befinner sig i och inte ‘springer på alla bollar”.
– ur Forskning för klassrummet

LÄRLAGEN

Nu har samtliga lärlag genom fördjupad analys av bakomliggande orsaker dragit slutsatser om vad eleverna behöver för förutsättningar och kunskaper för att utvecklas vidare utifrån det prioriterade målet. Nu är det viktigt att vi utmanar dessa slutsatser och säkerställer att vi fokuserar på det som är mest angeläget och som vi tror kommer att ge bäst effekter på elevernas resultat.

1. Ta del av sammanställningen av lärlagens slutsatser och identifierade förmågor/förutsättningar.
2. Diskutera en slutsats eller identifierad förmåga/förutsättning i taget. Utgå från frågeställningen:
   ”Är det denna kunskap eller förmåga hos våra elever som skulle gagna dem mest för att lyckas bättre i sitt lärande kopplat till det prioriterade målet?”
3. Sammanställ tankar kring var och en av de identifierade förmågorna/förutsättningarna.
4. Rangordna de tre viktigaste förmågorna/förutsättningarna efter relevans. Utgå ifrån i vilken utsträckning de påverkar elevernas förutsättningar för att utvecklas utifrån prioriterat mål.
5. Revidera er tes, dvs, er teori om varför elevernas förmåga kopplat till det prioriterade målet ser ut som den gör idag på skolan.

SKOLANS LEDNING

Anteckningarna ligger till grund för ledningens arbete med att ta fram skolans gemensamma tes och slutgiltiga sammanställning av relevanta faktorer och förutsättningar utifrån prioriterat mål. Den skolgemensamma tesen kommer sedan att ligga till grund för skolans utvecklingsarbetet framöver.

Steg 4 – pröva i praktiken

“Vi ska inte tala om eleverna i sig utan om hur de ska undervisas. Vi ska inte tala om undervisningen i sig utan hur den påverkade eleverna.”
– Helen Timperley

Nu har samtliga lärlag tagit del av och fått möjlighet att reagera på varandras slutsatser men också fått möjlighet att ompröva och utveckla det egna lärlagets tes om bakomliggande orsaker utifrån prioriterat mål. Underlaget från samtliga läralag har sedan legat till grund för ledningens arbete med att ta fram en gemensam tes och slutgiltig sammanställning av relevanta faktorer och förutsättningar.

LÄRLAGEN

Den tredje och sista delen i analysfasen handlar om att pröva den gemensamma tesen i praktiken samtidigt som vi gör ett första försök att ta fram kriterier för att få syn på framsteg som vi kan använda i det undersökande arbetet framöver. Prövningen sker genom klassrumsobservationer där observatörer samlar bevis som både stödjer tesen men också bevis för att tesen inte stämmer och behöver revideras. För att kunna få syn på och för att kunna prata om det vi upplever och ser i klassrummet behöver vi ta fram gemensamma kriterier utifrån tesen. Dessa ska fokusera på vilka kunskaper eleverna uppvisar och vilka effekter lärarens undervisning har på dem.

Kriterierna kan med fördel delas in i beteendemässiga, känslomässigaoch kognitiva:

• Beteendemässiga kriterier fokuserar på vad eleverna gör och hur de beter sig t.ex. ”arbetar koncentrerat med uppgiften”.
• Känslomässiga kriterier fokuserar på de känslor som eleverna ger uttryck för t.ex. ”uttrycker glädje över framsteg och utveckling”.
• Kognitiva kriterier fokuserar på elevernas tankar och lärande t.ex. ”frågar för att få förstå”.

Att göra

1. Planera lektion/lektioner som möjliggör för att tesen prövas i praktiken. Bestäm när lektionerna ska genomföras och vem som ska genomföra och vem som ska observera lektionen. Samtliga lärare ska antingen genomföra eller observera lektioner.
2. Ta fram kriterier som kan fungera som stöd för observationen.
   – Hur kan vi få syn på det som beskrivs i tesen? Hur kan vi se om tesen inte stämmer?

Steg 5 – genomförande och observation

LÄRLAGEN

Genomför de planerade observationerna och använd de kriterier som lärlaget tagit fram som stöd för att samla bevis som stärker och utmanar tesen. Förbered er för att återkoppla era iakttagelser till lärlaget.

Steg 6 – slutsatser och lärdomar

LÄRLAGEN

Var och en reflekterar kring erfarenheter, iakttagelser, funderingar och slutsatser utifrån prövningen av tesen:

• Utgå från observationskriterierna. Vilka bevis fann vi som stödde tesen? Vilka bevis framkom som falsifierade tesen?
• Vad får detta för konsekvenser för tesen? Hur behöver tesen revideras/kompletteras?
• Hur fungerade observationskriterierna? Hur kan dessa revideras för att bättre stödja det undersökande arbetet som väntar.

Detta var den sista delen i analysfasen och framtagandet av den tes som ska ligga till grund för det kommande undersökande arbetet. Utifrån den prövade tesen kommer vi genom ett undersökande och kunskapsbildande arbete skapa de förutsättningar och beståndsdelar som krävs för att eleverna ska kunna utveckla de färdigheter eller kunskaper som anges i målet.

Nottinghams analysmodell

James Nottingham har presenterat en analysmodell som kan synliggöra resultat och effekter av vårt arbete. Modellen består av en fyrfältare där y-axeln står för prestation och x-axeln för progression. Modellen kan användas som verktyg för att t.ex. analysera elevers, lärares, skolors och kommuners prestationer och utveckling. Vilka står stilla och presterar på låg nivå och vilka står stilla men presterar på hög nivå? Vilka utvecklas från en låg nivå och vilka utvecklas från en hög nivå? Det eftersträvansvärda är att progression sker – oavsett tidigare prestation. Modellen kan användas för att få syn på områden där vi presterar på hög nivå utan att göra nya framsteg och som därför behöver utvecklas vidare, men också för att få syn på områden där vi presterar på en låg nivå men som där vi gör framsteg och som vi behöver hålla ut och fortsätta arbeta med för att göra nya framsteg.