Scroll To Top

Ny version av KvUtiS

wordpressPrecis som förra versionen av Kvalitet och utveckling i Svedala så använder vi oss av WordPress. Vi har valt temat “Twenty-Fourteen” och anpassat sidan efter kommunens grafiska profil. Övriga tillägg som är installerade är TablePress vars funktion tillåter att man snyggt kunna lägga in tabeller. För närvarande har vi version 3.9 “Smith” av WordPress.

Share Button

OBS! ARBETSMATERIAL – Lärande hela dagen i Svedala kommun

Den 8 januari är det dags för en gemensam Lärande hela dagen-eftermiddag för all fritidspersonal i Svedala kommun.

Syftet är att knyta ihop satsningen i kommunen, inspirera varandra och skapa en känsla av att vi rör oss framåt tillsammans.

Plats:
Aggarpshallen – allaktivitetshall och konferenssal

Tid:
Lunch från 12
Program 13-17

Mat:
Lunch på Aggarpsskolan
Fika i Aggarpshallen

Konferencierer:
Annika Bruhn
Helena Havrup

Fortsätt läsa OBS! ARBETSMATERIAL – Lärande hela dagen i Svedala kommun

Share Button

Plan mot diskriminering och kränkande behandling – OBS! arbetsmaterial

Alla barn och elever har rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och att bemötas med respekt. Därför är det viktigt att arbeta förebyggande mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Alla verksamheter ska arbeta förebyggande

Huvudmannen måste se till att varje verksamhet arbetar målinriktat mot kränkande behandling av barn och elever. Det innebär att varje förskola, skola och annan skolverksamhet ska

  • genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling
  • upprätta en årlig plan mot kränkande behandling.

Planen mot kränkande behandling kan skrivas tillsammans med den dokumentationen som krävs enligt nya 3 kap. i diskrimineringslagen. Förskolan/skolan får själv bedöma om det är lämpligt/praktiskt att hålla dokumentationen samlad. Det viktiga är att kraven på dokumentation, enligt diskrimineringslagen och enligt skollagen, efterlevs.


BEO om kränkande behandling i skolan – vad säger lagen? (10:05)

Diskrimineringslagen och skollagen

Beroende på vilken typ av kränkningar det gäller finns det två olika lagar som huvudmannen behöver förhålla sig till: skollagen och diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen anger huvudmannens skyldigheter om denne får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier. Med trakasserier menas kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Skollagen reglerar skolpersonalens och huvudmannens skyldigheter om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling som inte har något samband med diskrimineringsgrund. Med kränkande behandling avses handlingar som utan att vara kopplade till diskrimineringsgrunderna kränker ett barns eller en elevs värdighet. En kränkande handling kan vara fysisk, psykisk eller psykosocial. Det kan också vara bilder, sms, fotografier i sociala medier.

Läs mer om kränkningar på nätet – Barn och elevombudet (BEO) Skolinspektionen.

Diskrimineringsgrunderna

De sju diskrimineringsgrunderna är:

1.Kön

Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.

2. Könsöverskridande identitet eller uttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr.

3. Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

4. Religion eller annan trosuppfattning

Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism.

5. Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Det kan vara till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

6. Sexuell läggning

Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning.

7. Ålder

Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering.

Vill du veta mer? OBS FIXA LÄNKARNA

Om kränkningar på grund av funktionsnedsättningar (1:56)

Barnombudsmannen Fredrik Malmberg berättar om Barnombuds-mannens arbete med barn med funktionsnedsättningar.

Klicka på rutan för att ta del av regeringens strategi.

 

Åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling

Förskola och skola har en skyldighet att arbeta med aktivt förebyggande åtgärder.  Det förebyggande arbetet handlar om att ta bort risker för att barn och elever blir utsatta för kränkningar i skolan.

Det förebyggande arbetet ska göras i följande fem steg: kartlägg risker för kränkningar, analysera orsaker till riskerna, sätt upp mål och bestäm åtgärder,  upprätta en plan mot kränkande behandling och följ upp och utvärdera.

Diskrimineringsombudsmannen (DO)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. Kartlägg risker för kränkningar

Det första steget är att kartlägga sin verksamhet för att upptäcka risker för kränkande behandling. Se regelbundet över barnens och elevernas trygghet och trivsel. Där ingår också deras egen uppfattning om kränkningar och mobbning i skolan.

En kartläggning kan ske på olika sätt, till exempel med

  • enkäter
  • samtal med barn eller elever och personal
  • trygghetsvandringar
  • dokumentation från fall av kränkande behandling.

Genom att kartlägga verksamheten kan du se om åtgärder fungerar. Eventuella problem blir tydligare. Det blir lättare att förstå varför kränkningar uppstår, i vilka sammanhang och hur de tar sig uttryck.

2. Analysera orsaker till riskerna

När kartläggningen är genomförd ska du analysera orsakerna till riskerna för kränkande behandling. Först när du förstår orsakerna kan du sätta upp konkreta mål för att förebygga kränkningar.

Om det till exempel visar sig att det förekommer eller finns en risk för att barn eller elever utsätts för kränkande behandling i omklädningsrummen, måste du undersöka varför det är så.

3. Planera och genomför åtgärder

Nästa steg är att, utifrån upptäckta risker för kränkande behandling, sätta upp mål och bestämma åtgärder för att nå målen. Tänk på att målen ska vara konkreta och gå att följa upp.

Ett mål kan till exempel vara att barnen eller eleverna alltid ska känna sig trygga i omklädningsrummen. En åtgärd kan då vara att någon i personalen ska vara med i omklädningsrummen och se till att kränkningar inte förekommer.

Hela verksamheten ska omfattas av undersökningen, analysen, åtgärderna, uppföljningen och utvärderingen.

Det aktiva förebyggande arbetet kan till exempel omfatta kompetensutveckling för personalen för att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering. Det kan också handla om att lärarna vid planeringen av undervisningen väljer arbetssätt och läromedel så alla elever kan knyta an till ämnet och får möjlighet att aktivt bidra till undervisningen.

4. Upprätta en plan mot kränkande behandling

Skriv ner mål och åtgärder i en plan mot kränkande behandling. Det ska göras varje år. Planen fungerar som ett stöd och en dokumentation över det förebyggande arbetet. Det är viktigt att all personal och även barn, elever och deras vårdnadshavare känner till planen.

Planen mot kränkande behandling ska innehålla

  • en översikt över de mål som verksamheten har satt upp för det förebyggande arbetet
  • en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkningar
  • en redovisning av vilka åtgärder verksamheten planerar att påbörja eller genomföra under det kommande året
  • en redovisning av hur åtgärderna i den föregående årsplanen har genomförts.

Ange i planen vem som är ansvarig för att respektive åtgärd genomförs. Skriv också hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

Planen bör också innehålla

  • vilka rutiner verksamheten har för akuta situationer
  • en redogörelse för hur barn och elever kan medverka i arbetet.

Barn och elever ska delta i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Anpassa deras medverkan till ålder och mognad.

De yngre barnen kan till exempel delta i kartläggningen genom att gå på en trygghetsvandring tillsammans med personalen och berätta om trygga och otrygga platser.

Äldre elever kan vara med i både kartläggning och analys. De kan också komma med förslag på åtgärder och delta i uppföljningen och utvärderingen.

5. Följ upp och utvärdera

Åtgärderna bör följas upp och utvärderas för att se om de har fungerat. Om målen inte är uppnådda kan det behövas nya åtgärder eller göra mer för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Arbetet med aktiva åtgärder handlar alltså inte om att genomföra åtgärder mot problem som redan har uppkommit i ett enskilt fall, utan om att förebygga att barn, elever eller studerande diskrimineras eller på annat sätt får begränsade möjligheter till exempel i förskolan, skolan eller på fritidshemmet.

Vill du veta mer?


Hissad och dissad – en föreläsning av psykologen och förskolekonsulten Margareta Öhman (1:27:38).

Att som förskolepedagog kunna se och reagera på kränkningar mellan barnen är jätteviktigt, menar hon. Men kränkningar kan ibland vara svåra att uppfatta, och det krävs att man som pedagog tar sig tid och noga följer barnens lek.

När ett barn/en elev blir utsatt för en kränkande handling


Du har rätt att känna dig trygg – även utanför skolan (0:45)

Ingen elev ska behöva känna sig otrygg. Det spelar ingen roll om det är utfrysning på skolgården eller om någon i klassen skriver taskiga kommentarer och sprider rykten på nätet. Skolan måste alltid försöka stoppa mobbningen – det står i skollagen.

Rutiner för akuta situationer

När du som personal får veta att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling måste du och dina kolleger kunna handla snabbt. Alla behöver veta hur de ska agera i en sådan situation.

Skriv ner rutiner för hur

  • barn, elever och deras vårdnadshavare kan rapportera kränkande behandling
  • personalen respektive förskolechefen och rektorn anmäler kränkningar
  • kränkande behandling mellan barn eller elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras
  • kränkande behandling av personal mot barn eller elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras.

Anmäl till rektor eller huvudman

Du som arbetar i verksamheten ska anmäla om ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling.

  • Förskollärare, lärare eller annan personal ska anmäla till förskolechefen eller rektorn.
  • Förskolechefen och rektorn ska i sin tur anmäla till huvudmannen.

Du ska anmäla inte bara när du får kännedom om kränkande behandling, utan även om du själv uppmärksammar en händelse som kan vara kränkande. Gör ingen värdering av allvaret i händelsen före anmälan. Det kan göras så snabbt som möjligt efteråt.

Tänk på att yngre barn inte alltid kan förmedla sina känslor på samma sätt som äldre barn och vuxna.

Anmälan görs i DF respons.

Huvudmannens rutiner när anmälan inkommit

Huvudmannens företrädare kontrollerar på ett generellt plan att anmälningarna inte innehåller oklara eller felaktiga uppgifter samt kontrollerar regelbundet att cheferna har tagit del av anmälningarna samt att ärenden slutförs och avslutas i systemet.

Huvudmannen får genom utbildningsnämndens utbildningsutskott, som behandlar myndighetsutövnings-/individärenden, övergripande rapporter om anmälningarna med information om avvikelser eller tendenser. Vid komplicerade ärenden sker särskild rapportering till utbildningsutskottet och, om så krävs, till utbildningsnämnden.

Huvudmannen kontaktar förskolechef/rektor om inte ovanstående rutiner följs. Huvudmannen kontaktar likaså förskolechef/rektor för utredning om det på något sätt framkommer att en enhet inte har anmält en kränkning etc.

Utred vad som har hänt

Efter anmälan om kränkande behandling ska huvudmannen, det vill säga kommunen starta en utredning. Syftet är att samla in tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma om barnet eller eleven har blivit utsatt och vilka åtgärder som i så fall måste genomföras för att få stopp på kränkningarna.

Utredningens storlek och genomförande anpassas till det enskilda fallet. I de flesta fall ingår att fråga alla inblandade vad som har hänt, det vill säga den som upplever sig kränkt och den som kan ha utfört kränkningen. Det kan också ingå att

  • fråga andra barn, elever samt personal och vårdnadshavare
  • ta reda på vad som händer på sociala medier och på andra fysiska och virtuella platser där barnen eller eleverna finns
  • ta hjälp av särskild kompetens, som kuratorer eller psykologer, till exempel för att göra observationer
  • läsa de inblandades mejl, sms, chattkonversationer eller liknande.

Huvudmannen måste skaffa sig en egen uppfattning om vad som har hänt. Det räcker inte att låta utredningen stanna vid att ord står mot ord.

Uppgifter om kränkande behandling ska alltid utredas. Det gäller även om en anmälan har gjorts till en annan myndighet, som till exempel polisen eller socialtjänsten.

Utbildningsnämnden har som huvudman för utbildningsväsendet i Svedala kommun delegerat till rektorer och förskolechefer att utreda fall av kränkande behandling, trakasserier etc. åtgärder i övrigt enligt 6 kap. skollagen samt motsvarande bestämmelser i diskrimineringslagen. Anmälan, utredning och åtgärder redovisas till huvudmannen via systemet DF Respons.

Åtgärda och sätt stopp för kränkningarna

Om ett barn eller en elev har blivit utsatt för kränkande behandling är huvudmannen skyldig att snabbt vidta åtgärder. De ska leda till att kränkningarna upphör helt. Vilka åtgärder som behövs beror på vad utredningen visar.

Tänkbara åtgärder kan vara att

  • samtala med barn, elever och eventuellt vårdnadshavare
  • samtala med den i personalen som har utsatt barnet eller eleven för kränkande behandling
  • hålla ökad uppsikt, särskilt på platser och tidpunkter som har visat sig vara riskfyllda
  • ökad personaltäthet runt den eller de som kränker
  • se över gruppindelningar och schemaläggning
  • göra insatser med hjälp av kurator och psykolog
  • genomföra disciplinära åtgärder enligt skollagen respektive de arbetsrättsliga reglerna.

Följ upp och utvärdera

Följ upp och utvärdera åtgärderna för att vara säker på att kränkningarna inte fortsätter. Om det visar sig att den kränkande behandlingen inte har upphört – genomför nya eller kompletterande åtgärder för att stoppa kränkningarna.

Viktigt att dokumentera

Dokumentera hela utredningen och åtgärderna vid varje enskilt ärende i DF respons. Skriv ner vad som har hänt, de åtgärder som har genomförts, uppföljningen och utvärderingen. Det är ett viktigt underlag för att kunna följa upp effekterna av åtgärderna. Genom dokumentationen kan huvudmannen också uppmärksamma om kränkningarna är del av ett större problem som kräver mer omfattande generella insatser.

Skolan ska också dokumentera alla de fyra stegen i arbetet med aktiva åtgärder, det vill säga undersökning, analys, åtgärder (inklusive tidsplanering) och uppföljning.

Dokumentationen ska också innehålla en redovisning av de riktlinjer och rutiner som finns och planeras i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier, liksom den uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder som gjorts. Dokumentationen ska också innehålla en redogörelse för hur skolan eller förskolan har arbetat med att samverka med elever och personal.

Dokumentationen av aktiva åtgärder, riktlinjer och rutiner samt redogörelse för samverkan ska ske årligen.

Det förebyggande arbetet mot kränkande behandling ska dokumenteras i planen mot kränkande behandling, som ska upprättas årligen.

Lagar

SKOLLAGEN

Skyldighet att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling
Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Skyldighet att upprätta en plan mot kränkande behandling
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Förbud mot repressalier
Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet.

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Förordning (2018:1303).

Skadestånd
Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa.

DISKRIMINERINGSLAGEN

Den 1 januari 2017 ändrades bestämmelserna i diskrimineringslagen, och ett nytt 3 kap. infördes. Nyheterna är främst att:

  • arbetet med aktiva åtgärder ska ske löpande i fyra steg det ska finnas riktlinjer och rutiner mot sexuella trakasserier och trakasserier på skolan
  • kravet om en likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav om att hela arbetet med aktiva åtgärder ska dokumenteras och skolornas arbete med aktiva åtgärder ska omfatta alla sju diskrimineringsgrunderna
  • lagändringarna gäller trakasserier och diskriminering, men bestämmelserna om kränkande behandling är oförändrade. Skolorna ska därför fortfarande ha en plan mot kränkande behandling, enligt skollagen.

Skolorna kan med fördel fortsätta att samordna arbetet, och dokumentationen, av arbetet med främjande och förebyggande åtgärder gällande både kränkande behandling enligt skollagen, och trakasserier och diskriminering, enligt diskrimineringslagen. Inget hindrar att planen fortfarande kallas likabehandlingsplan, så länge hänsyn tas till de förändrade reglerna om trakasserier och diskriminering.

Det huvudsakliga syftet med lagändringarna är att förtydliga och förenkla skyldigheten att bedriva ett aktivt arbete med att främja lika rättigheter och möjligheter.

Processen för det förebyggande och främjande likabehandlings-arbetet i skolan genom aktiva åtgärder har tidigare funnits i de allmänna råden. Nu har processen lyfts in i diskrimineringslagen.

Vill du veta mer?

Stödmaterial FIXA  SORTERA OCH KOMPLETTERA

Vad fungerar – resultat av utvärdering av metoder mot mobbning

http://www.do.se/framja-och-atgarda/forskolan-och-skolans-ansvar/

https://beo.skolinspektionen.se/

https://elev.skolinspektionen.se/sv/dina-rattigheter-i-skolan/du-har-ratt-att-kanna-dig-trygg/

https://elev.skolinspektionen.se/globalassets/0-elev/affischer/affisch-trygg.pdf

https://elev.skolinspektionen.se/globalassets/0-elev/affischer/affisch-ha-det-bra.pdf

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/kontroversiella-fragor

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-framlingsfientlighet-och-intolerans

https://larportalen.skolverket.se/#/moduler/3-skolansvardegrund/alla/alla

https://www.skolverket.se/publikationer?id=2164

https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/leda-arbetet-i-skola-forskola-och-vuxenutbildning/framja-trygghet-och-studiero

http://www.vombatforlag.se/

https://www.barnombudsmannen.se/

Vad fungerar – resultat av utvärdering av metoder mot mobbning

http://www.do.se/framja-och-atgarda/forskolan-och-skolans-ansvar/

https://beo.skolinspektionen.se/

https://elev.skolinspektionen.se/sv/dina-rattigheter-i-skolan/du-har-ratt-att-kanna-dig-trygg/

https://elev.skolinspektionen.se/globalassets/0-elev/affischer/affisch-trygg.pdf

https://elev.skolinspektionen.se/globalassets/0-elev/affischer/affisch-ha-det-bra.pdf

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/kontroversiella-fragor

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-framlingsfientlighet-och-intolerans

https://larportalen.skolverket.se/#/moduler/3-skolansvardegrund/alla/alla

https://www.skolverket.se/publikationer?id=2164

https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/leda-arbetet-i-skola-forskola-och-vuxenutbildning/framja-trygghet-och-studiero

http://www.vombatforlag.se/

https://www.barnombudsmannen.se/

https://gratisiskolan.se/

Share Button

Språkutvecklingsplan

Alla ska lyckas!

För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet och språket ger oss möjlighet att bli delaktiga i samhället. Att arbeta språkutvecklande innebär mycket mer än att lära barn läsa och skriva. Skolspråket är annorlunda än vardagsspråket, att behärska ämnesspråket är en förutsättning för att lära sig och förstå ämnesinnehållet. Nedanstående språkutvecklingsplan har läroplanerna och skolans kursplaner som utgångspunkt.

Språket i läroplanen

Förskolan – Lpfö 98 reviderad 2016 – under revidering 2018.
Språk, lärande och identitetsutveckling hänger samman. Utbildningen i förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar för att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften.

Grundskolan – Lgr 11
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära sammanlänkade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Gymnasieskolan – Gy11
Enligt läroplanen för gymnasieskolans (Gy11) övergripande mål och riktlinjer ska förtrogenhet med det svenska språket befästas genom undervisning i många av skolans ämnen. Skolans uppdrag är att ge eleven möjlighet att träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och inse konsekvenser av olika alternativ. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens. Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling.

Så här arbetar vi i Svedala kommun

Språkutvecklande arbete i alla åldrar och i alla ämnen

Språket är vårt främsta redskap för lärande i alla situationer och ämnen. Våra barn och elever måste få rikligt med möjligheter att samtala med barn och vuxna i olika sammanhang. Ett språkutvecklande arbetssätt ska ligga i den proximala utvecklingszonen, det vill säga steget över barnens språkliga förmåga.  Att behärska språket innebär att i både tal och skrift kunna uttrycka och tolka ämnets begrepp, centrala tankegångar, känslor som ämnet väcker, fakta och åsikter (det vill säga lyssna, tala, läsa och skriva på ett adekvat sätt inom ramen för ämnet). Alla barn och elever gynnas av ett språkutvecklande fokus i alla situationer och i alla ämnen. Ett aktivt arbete med bild- och strukturstöd som en del i ett språkutvecklande arbetssätt stöttar språkutvecklingen och stärker förståelsen för ord, begrepp och det specifika ämnesinnehållet. Visuellt stöd ger tid för att tolka samt visualiserar och förtydligar och är till stöd för samtliga barn och elever.

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan

I Svedala kommuns förskolor används följande material för att uppnå en likvärdig utbildning. Materialet är evidensbaserat och bygger på forskning om barns språkutveckling.

Artiklar kring språkutvecklande arbetssätt finns på Förskoleforum – inloggning behövs. Några smakprov:

Språkutvecklande arbetssätt i skolan

Förstelärare bloggar  kan du följa Svedala kommuns  förstelärare och deras tankar och reflektioner om undervisning.  Här kan du läsa några av de inlägg som handlar om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik

Läs mer om språkutvecklande arbetssätt i skolan:

ur_spraketbarkunskapen
UR – Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt.

Läsinlärning och läsförståelse

Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel följande kompetenser vilka barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden:

  • fonemisk medvetenhet (förmågan att kunna rikta sin uppmärksamhet på språkets minsta betydelseskiljande byggstenar, fonemen)
  • bokstavskännedom
  • syntaktisk förmåga (förmågan att sätta ihop och förstå meningar i talspråkliga sammanhang)

Små barn behöver också utveckla sitt ordförråd, träna sig att fokusera på uppgifter (uppgiftsorientering) och utmanas kognitivt i sitt tänkande om texter som läses högt för dem. Man pratar om läsningens fem dimensioner:

  • fonologisk medvetenhet
  • ordavkodning
  • flyt i läsningen
  • läsförståelse
  • läsintresse

Inom läsforskningen är man internationellt någorlunda överens om att nybörjarundervisningen ska vara genomtänkt, strukturerad och innehålla phonics (förstå sambandet mellan språkljud och bokstav).

Målet för all läsning är att kunna förstå det som läses. En automatiserad avkodning med läsflyt är viktiga delar av läsutvecklingen. Men läsaren måste också ha tillägnat sig strategier och förmågor för att förstå det som står i texten (vilket å sin sida stöder läsflytet). Läraren har en viktig roll för elevernas utveckling av läsförståelsen. Läsförståelse uppkommer nämligen inte automatiskt som en följd av mycket läsning, utan elever måste ofta undervisas i hur de skall uppnå en god läsförståelse. Idag är läsförståelsen en mycket central förmåga i våra dagliga liv.

God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare. En god läsförmåga ökar också förmågan att ta del av skönlitteraturens spännande värld som ger möjlighet till rekreation och personlig utveckling. (prof. M. Reichenberg).

Palinscar och Brown (1984) tittade på hur goda läsare gör för att förstå den text de läser och identifierade några återkommande strategier läsarna använder sig av. Strategierna är grunden för det som har kommit att kallas Reciprok undervisning, RU.

Dessa är följande:

  • att förutspå
  • att ställa frågor
  • att klargöra otydligheter
  • att sammanfatta texten

Läs mer om läsinlärning och läsförståelse:

Skrivinlärning och skrivutveckling

Skrivandet är en process som bygger på specifika kognitiva och språkliga förmågor. Att skriva är ett viktigt redskap för att utveckla språk och tänkande. Läsutveckling och skrivutveckling hänger tätt samman, det vill säga läsande gynnar skrivutvecklingen och skrivande gynnar läsutvecklingen.

Det är viktigt att eleverna får många tillfällen att se skriftspråket användas, skriva i meningsfulla sammanhang samt öva sin egen skrivförmåga, tillsammans med kamrater och enskilt. Tidigt stöd av talsyntes och talande tangentbord förstärker sambandet mellan ljud och bokstav. Det krävs minst lika många timmars träning för att bli en god skrivare som för att bli en god läsare. Det är viktigt att i sitt skrivande skapa riktiga mottagare för att veta vem man skriver till/för.

Skrivutvecklingens fem dimensioner:

  • stavning
  • meningsbyggnad och textform
  • funktionell skrivning
  • skapande skrivning
  • intresse och motivation

Läs mer om skrivinlärning och skrivutveckling:

Verksamhetsstöd

Skolbibliotek och barnbibliotek

I Svedala kommun har skolbiblioteken en viktig roll i skolans pedagogiska verksamhet. Skolbiblioteken ska tillhandahålla skönlitteratur, faktaböcker och för skolan lämpliga texter. Skolbibliotekarien ska arbeta mot samma mål som skolans övriga verksamhet. Detta sker exempelvis genom lässtimulerande arbete, möjlighet att ge “rätt bok till rätt elev”, att tillhandahålla lättlästa böcker samt erbjuda undervisning i MIK (Medie- och informationskunnighet).

Skolbibliotekarien har också kompetens kring läskompensation. Elever i behov av läskompensatoriskt stöd kan lyssna på talböcker. Alla skolbibliotek i Svedala kommun har särskilt tillstånd från regeringen att ladda ner talböcker från MTM via Legimus.se. Eleverna kan få tillgång till tjänsten Egen nedladdning.

Skolbibliotekarien vill väcka läslust och läsglädje och arbetar därför dagligen med läsfrämjande insatser – till exempel bokprat, temaläsning, gruppläsning och utställningar på biblioteket. Andra lässtimulerande insatser är inköp av gruppläsningsböcker och evenemang som Svedalas Bokjury och Sommarboken.

Läs mer om skolbibliotek och barnbibliotek:

Modersmål och flerspråkighet

Flerspråkiga barn som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla  kunskaper inom andra områden. Av skollagen framgår att förskolan, grundskolan och gymnasieskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Ett välutvecklat modersmål stödjer lärprocessen i andra språk. Elever med tidigare erfarenhet av skolgång i ursprungslandet bör tidigt få möjlighet att fortsätta sin kunskapsutveckling på modersmålet parallellt med att de lär sig svenska. Det är därför viktigt med studiehandledning på modersmålet. (Greppa språket 2012, skolverket)

Läs mer om modersmål och flerspråkighet:

IKT – Informations- och kommunikationsteknik

Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 11, ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Alternativa lärverktyg i förskola och skola bidrar till att ge barn och elever ökad tillgänglighet, delaktighet och bättre förutsättningar för högre måluppfyllelse och bör vara ett naturligt inslag i all undervisning. Från och med 2017 är skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens förtydligat  i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner.

Läs mer om IKT:

Specialpedagogisk och logopedisk kompetens

Specialpedagogisk kompetens finns på skolorna till stöd för elever som behöver anpassningar i undervisningen för att utveckla och stärka sin språk-, läs- och skrivförmåga. Specialpedagoger, speciallärare och logoped är delaktiga i arbetet kring att utveckla lärmiljön för alla elever i skolan.

Avstämning

Det finns nationella avstämningar som varje förskollärare/lärare ska genomföra:

I Svedala kommun samlar huvudmannen in :

  • Resultat från Bornholmsmodellen i förskoleklass
  • Bedömning av kunskapskrav 1 och 4 i svenska i Infomentor, årskurs 1, 2 och 3 (december och juni)

1) Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att
använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

4) Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.

  • Nationella prov i svenska, årskurs 3, 6, 9, samt gymnasiet

Ett komplement till de nationella avstämningarna rekommenderas. Nedanstående material för kartläggningar inriktar sig på specifika förmågor inom språk-, läs-, och skrivutveckling. Materialen som föreslås är normerade för att ställa resultatet i relation till det förväntade för åldern. I tabellen redovisas vilken förmåga kartläggningen i de olika årskurserna mäter samt alternativa material som finns för att mäta just denna förmåga.

Resultaten analyseras för att få en bild av nuläget och för att bedöma hur undervisningen bör utformas framåt. Analysen genomförs i arbetslaget tillsammans med speciallärare och specialpedagog.

I följande länk finns ett urval av kartläggningsmaterial för att följa barns och elevers språk- läs- och skrivutveckling.

Läs mer om kartläggningsmaterial:

Litteratur

Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse, Fk-årskurs 3 – Westlund, B.

Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse,  Mellanstadiet – Westlund, B.

Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse, Högstadiet – Westlund, B.

Arbeta formativt med digitala verktyg – Diaz, P.

Att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskolans och skolans tidiga årskurser – Pavey, B.

Att läsa faktatexter – undervisning i kritisk och eftertänksam läsning – Gear, A.

Att skriva faktatexter – medveten och explicit skrivundervisning – Gear, A.

Att undervisa nyanlända – metoder, reflektioner och erfarenheter–  Kaya, A.

Bornholmsmodellen – språklekar i förskoleklass – Lundberg et al

Greppa Språketämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet – Skolverket

Böcker om pedagogisk användning av surfplattan – https://www.pappasappar.se/boktips/

Den meningsfulla högläsningen – Körling, A.

Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid –  Cummins, J.

Framgångsrik läs- och skrivundervisning – Tjernberg, C.

Få syn på språket – Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen – Skolverket

Före Bornholmsmodellen – språklekar i förskolan – Lundberg, I, Sterner, G.

God läsutvecklingkartläggning och övningar– Lundberg et al

God skrivutveckling – kartläggning och undervisning – Lundberg et al

Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn – Bergöö, K,  Jönsson, K

Lyft språket, lyft tänkandet – Gibbons, P.

Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken – Johansson, B, Sandell Ring, A.

Nyanlända elever i mitt klassrum – språkutveckling med digitala resurser – Basaram, H.

Skrivundervisning – processinriktat skrivande i klassrummet – Tjernberg, C.

Språk i alla ämnen – handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning – Stehagen, H.

Språkinriktad undervisning: en handbok – Hajer. M, Meestringa, T.

Språklig sårbarhet i förskola och skola – barnet, språket och pedagogiken – Bruce et al.

Stärk språket, stärk lärandet – Gibbons, P

TRAS – Observation av språk i dagligt samspel

Kontaktpersoner

Ansvariga för revidering 2018 är Annelie Rantzow, Linda Tuvegård och Emma Gullin, Tal- och språkteamet Svedala Kommun.

Vi tar tacksamt emot förslag på framtida revideringar.

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala