Alla ska lyckas!

För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet och språket ger oss möjlighet att bli delaktiga i samhället. Att arbeta språkutvecklande innebär mycket mer än att lära barn läsa och skriva. Skolspråket är annorlunda än vardagsspråket, att behärska ämnesspråket är en förutsättning för att lära sig och förstå ämnesinnehållet. Nedanstående språkutvecklingsplan har läroplanerna och skolans kursplaner som utgångspunkt.

Språket i läroplanen

Förskolan – Lpfö 98 reviderad 2016 – under revidering 2018.
Språk, lärande och identitetsutveckling hänger samman. Utbildningen i förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar för att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften.

Grundskolan – Lgr 11
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära sammanlänkade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Gymnasieskolan – Gy11
Enligt läroplanen för gymnasieskolans (Gy11) övergripande mål och riktlinjer ska förtrogenhet med det svenska språket befästas genom undervisning i många av skolans ämnen. Skolans uppdrag är att ge eleven möjlighet att träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och inse konsekvenser av olika alternativ. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens. Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling.

Så här arbetar vi i Svedala kommun

Språkutvecklande arbete i alla åldrar och i alla ämnen

Språket är vårt främsta redskap för lärande i alla situationer och ämnen. Våra barn och elever måste få rikligt med möjligheter att samtala med barn och vuxna i olika sammanhang. Ett språkutvecklande arbetssätt ska ligga i den proximala utvecklingszonen, det vill säga steget över barnens språkliga förmåga.  Att behärska språket innebär att i både tal och skrift kunna uttrycka och tolka ämnets begrepp, centrala tankegångar, känslor som ämnet väcker, fakta och åsikter (det vill säga lyssna, tala, läsa och skriva på ett adekvat sätt inom ramen för ämnet). Alla barn och elever gynnas av ett språkutvecklande fokus i alla situationer och i alla ämnen. Ett aktivt arbete med bild- och strukturstöd som en del i ett språkutvecklande arbetssätt stöttar språkutvecklingen och stärker förståelsen för ord, begrepp och det specifika ämnesinnehållet. Visuellt stöd ger tid för att tolka samt visualiserar och förtydligar och är till stöd för samtliga barn och elever.

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan

I Svedala kommuns förskolor används följande material för att uppnå en likvärdig utbildning. Materialet är evidensbaserat och bygger på forskning om barns språkutveckling.

• Karlstadmodellen – karlstadmodellen.se
• Om babblarna – babblarna.se
• Före Bornholmsmodellen – nok.se
• TRAS – nyponforlag.se
• TAKK – Tecken som AKK – spsm.se
• Om tecken – snicksnacksnoken.se

Artiklar kring språkutvecklande arbetssätt finns på Förskoleforum – inloggning behövs. Några smakprov:

• Stimulera barns språkutveckling del 1
• Stimulera barns språkutveckling del 8

Språkutvecklande arbetssätt i skolan

På Förstelärare bloggar  kan du följa Svedala kommuns  förstelärare och deras tankar och reflektioner om undervisning.  Här kan du läsa några av de inlägg som handlar om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik

Läs mer om språkutvecklande arbetssätt i skolan:

• Språkutvecklande arbetssätt  – kvutis.se
• Nationellt centrum för svenska som andraspråk – http://www.andrasprak.su.se/
• Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling – Skolverket.se
• Greppa språket – Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet -Skolverket.se
• Moduler för språk-, läs-, och skrivutveckling – Lärportalen.skolverket.se
• Critical literacy – Skolverket.se
• Varför visuellt stöd?  – pedagog.malmo.se
• Ny i svenska skolan – Nyisvenskaskolan.blogspot.se
• Fröken Hülya – flerspråkighet, translanguaging och multimodalt lärande Frokenhulya.wordpress.com/
• Språklek http://www.spraklek.se/
• Lärmodul för språkutveckling – extramaterial – Sigtuna kommun
• Språk i alla ämnen – NTI-gymnasiet

Läsinlärning och läsförståelse

Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel följande kompetenser vilka barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden:

• fonemisk medvetenhet (förmågan att kunna rikta sin uppmärksamhet på språkets minsta betydelseskiljande byggstenar, fonemen)
• bokstavskännedom
• syntaktisk förmåga (förmågan att sätta ihop och förstå meningar i talspråkliga sammanhang)

Små barn behöver också utveckla sitt ordförråd, träna sig att fokusera på uppgifter (uppgiftsorientering) och utmanas kognitivt i sitt tänkande om texter som läses högt för dem. Man pratar om läsningens fem dimensioner:

• fonologisk medvetenhet
• ordavkodning
• flyt i läsningen
• läsförståelse
• läsintresse

Inom läsforskningen är man internationellt någorlunda överens om att nybörjarundervisningen ska vara genomtänkt, strukturerad och innehålla phonics (förstå sambandet mellan språkljud och bokstav).

Målet för all läsning är att kunna förstå det som läses. En automatiserad avkodning med läsflyt är viktiga delar av läsutvecklingen. Men läsaren måste också ha tillägnat sig strategier och förmågor för att förstå det som står i texten (vilket å sin sida stöder läsflytet). Läraren har en viktig roll för elevernas utveckling av läsförståelsen. Läsförståelse uppkommer nämligen inte automatiskt som en följd av mycket läsning, utan elever måste ofta undervisas i hur de skall uppnå en god läsförståelse. Idag är läsförståelsen en mycket central förmåga i våra dagliga liv.

God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare. En god läsförmåga ökar också förmågan att ta del av skönlitteraturens spännande värld som ger möjlighet till rekreation och personlig utveckling. (prof. M. Reichenberg).

Palinscar och Brown (1984) tittade på hur goda läsare gör för att förstå den text de läser och identifierade några återkommande strategier läsarna använder sig av. Strategierna är grunden för det som har kommit att kallas Reciprok undervisning, RU.

Dessa är följande:

• att förutspå
• att ställa frågor
• att klargöra otydligheter
• att sammanfatta texten

Läs mer om läsinlärning och läsförståelse:

• Bornholmsmodellen – Språklekar i förskoleklass  – nok.se
• God läsutveckling -kartläggning och övningar – Lundberg et al. – nok.se
• Läsinlärning i sju steg – Örtendal – liber.se
• Uppdrag Ordklotet – projekt i Svedala kommun med syfte att främja läs- och skrivutveckling – ordklotet.svedala.se
• Genrepedagogik – Nationellt centrum för svenska som andraspråk – andrasprak.su.se
• Fördelar med högläsning – Kodknäckarna – kodknackarna.se
• Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen  – skolvarlden.se
• Catharina Tjernberg – filosofie doktor och universitetslektor i specialpedagogik, lektor i läs- och skrivutveckling, läromodelsförfattare –  catharinatjernberg.blogspot.se
• THIEVES – lässtrategi för faktatexter – nyisvenskaskolan.blogspot.se
• Ann-Marie Kjörling – Körlings ord  – korlingsord.se
• Jenny på Wendes – Mina tankar, funderingar och idéer kopplat till mitt arbete som lärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet i Kristianstad  – jennypawendes.blogspot.se
• En läsande klass – utarbetat av projektgrupp under ledning av Martin Widmark – enlasandeklass.se
• Reciprok undervisning – lasochskrivutveckling.blogspot.se
• CORI – en metod för faktatexter – utvecklad av professor John Guthrie – lasochskrivutveckling.blogspot.se
• Moduler för språk-, läs-, och skrivutveckling – Lärportalen.skolverket.se

Skrivinlärning och skrivutveckling

Skrivandet är en process som bygger på specifika kognitiva och språkliga förmågor. Att skriva är ett viktigt redskap för att utveckla språk och tänkande. Läsutveckling och skrivutveckling hänger tätt samman, det vill säga läsande gynnar skrivutvecklingen och skrivande gynnar läsutvecklingen.

Det är viktigt att eleverna får många tillfällen att se skriftspråket användas, skriva i meningsfulla sammanhang samt öva sin egen skrivförmåga, tillsammans med kamrater och enskilt. Tidigt stöd av talsyntes och talande tangentbord förstärker sambandet mellan ljud och bokstav. Det krävs minst lika många timmars träning för att bli en god skrivare som för att bli en god läsare. Det är viktigt att i sitt skrivande skapa riktiga mottagare för att veta vem man skriver till/för.

Skrivutvecklingens fem dimensioner:

• stavning
• meningsbyggnad och textform
• funktionell skrivning
• skapande skrivning
• intresse och motivation

Läs mer om skrivinlärning och skrivutveckling:

• Ramar underlättar för faktabaserat skrivande – Skolverket.se
• God skrivutveckling – Lundberg et al – nok.se
• Temabloggar Att Skriva sig till läsning –  pedagog.malmo.se
• Blogginlägg “Spökägget”  – lasoskrivundervisning.blogspot.se
• Vad är genrepedagogik? – Nationellt centrum för svenska som andraspråk – andrasprak.su.se
• Mer kring språkstöttning med skrivmallar och exempeltexter – lrbloggar.se
• Att skriva faktatexter – Gear – skrivmallar att använda i undervisningen

Verksamhetsstöd

Skolbibliotek och barnbibliotek

I Svedala kommun har skolbiblioteken en viktig roll i skolans pedagogiska verksamhet. Skolbiblioteken ska tillhandahålla skönlitteratur, faktaböcker och för skolan lämpliga texter. Skolbibliotekarien ska arbeta mot samma mål som skolans övriga verksamhet. Detta sker exempelvis genom lässtimulerande arbete, möjlighet att ge “rätt bok till rätt elev”, att tillhandahålla lättlästa böcker samt erbjuda undervisning i MIK (Medie- och informationskunnighet).

Skolbibliotekarien har också kompetens kring läskompensation. Elever i behov av läskompensatoriskt stöd kan lyssna på talböcker. Alla skolbibliotek i Svedala kommun har särskilt tillstånd från regeringen att ladda ner talböcker från MTM via Legimus.se. Eleverna kan få tillgång till tjänsten Egen nedladdning.

Skolbibliotekarien vill väcka läslust och läsglädje och arbetar därför dagligen med läsfrämjande insatser – till exempel bokprat, temaläsning, gruppläsning och utställningar på biblioteket. Andra lässtimulerande insatser är inköp av gruppläsningsböcker och evenemang som Svedalas Bokjury och Sommarboken.

Läs mer om skolbibliotek och barnbibliotek:

• Skolbibliotek – skolverket.se
• Barnens bibliotek – barnensbibliotek.se
• Myndigheten för tillgängliga medier – mtm.se
• Sju punkter för att få pojkar att läsa  – litteraturmagazinet.se
• Litteracitet med inspiration från Nya Zeeland – skollyftet.se  
• UR Samtiden- Skolbibliotek 2014 – Jämlik läsutveckling – urskola.se
• UR Samtiden – Skolbibliotekarien 2017 – filmochskola.se
• Statens Medieråd – statensmedierad.se

Modersmål och flerspråkighet

Flerspråkiga barn som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla  kunskaper inom andra områden. Av skollagen framgår att förskolan, grundskolan och gymnasieskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Ett välutvecklat modersmål stödjer lärprocessen i andra språk. Elever med tidigare erfarenhet av skolgång i ursprungslandet bör tidigt få möjlighet att fortsätta sin kunskapsutveckling på modersmålet parallellt med att de lär sig svenska. Det är därför viktigt med studiehandledning på modersmålet. (Greppa språket 2012, skolverket)

Läs mer om modersmål och flerspråkighet:

• Modersmål ämnesfilm 1 och ämnesfilm 2 – Skolverket.se
• Resurser för undervisning i modersmål – Skolverket.se
• Anna Kaya – lärare, språkutvecklare, skolutvecklare. I stort och smått  – http://annakaya.se/
• Nationellt centrum för svenska som andraspråk – http://www.andrasprak.su.se/
• Studiehandledning på modersmålet – att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever – Skolverket.se
• Undervisa nyanlända elever  – Skolverket.se
• Greppa språket – Skolverket.se
• Bygga svenska – ett bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling – Skolverket.se

IKT – Informations- och kommunikationsteknik

Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 11, ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Alternativa lärverktyg i förskola och skola bidrar till att ge barn och elever ökad tillgänglighet, delaktighet och bättre förutsättningar för högre måluppfyllelse och bör vara ett naturligt inslag i all undervisning. Från och med 2017 är skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens förtydligat  i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner.

Läs mer om IKT:

• Förändringar och digital kompetens i styrdokument – Skolverket.se
• Hur kan man arbeta språkutvecklande med IKT? – Nationellt centrum för svenska som andraspråk – andrasprak.su.e
• IKT i undervisningen – Kvutis.se
• Böcker om pedagogisk användning av surfplattan – https://www.pappasappar.se/boktips/
• Datorplattor i tidiga skolår – Studentlitteratur.se

Specialpedagogisk och logopedisk kompetens

Specialpedagogisk kompetens finns på skolorna till stöd för elever som behöver anpassningar i undervisningen för att utveckla och stärka sin språk-, läs- och skrivförmåga. Specialpedagoger, speciallärare och logoped är delaktiga i arbetet kring att utveckla lärmiljön för alla elever i skolan.

Avstämning

Det finns nationella avstämningar som varje förskollärare/lärare ska genomföra:

• Hitta språket (obligatoriskt fr.o.m 2019)
• Bedömningsstöd för årskurs 1
• Nationella prov i svenska, årskurs 3, 6, 9, samt gymnasiet

I Svedala kommun samlar huvudmannen in :

• Resultat från Bornholmsmodellen i förskoleklass
• Bedömning av kunskapskrav 1 och 4 i svenska i Infomentor, årskurs 1, 2 och 3 (december och juni)

1) Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att
använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

4) Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.

• Nationella prov i svenska, årskurs 3, 6, 9, samt gymnasiet

Ett komplement till de nationella avstämningarna rekommenderas. Nedanstående material för kartläggningar inriktar sig på specifika förmågor inom språk-, läs-, och skrivutveckling. Materialen som föreslås är normerade för att ställa resultatet i relation till det förväntade för åldern. I tabellen redovisas vilken förmåga kartläggningen i de olika årskurserna mäter samt alternativa material som finns för att mäta just denna förmåga.

Resultaten analyseras för att få en bild av nuläget och för att bedöma hur undervisningen bör utformas framåt. Analysen genomförs i arbetslaget tillsammans med speciallärare och specialpedagog.

I följande länk finns ett urval av kartläggningsmaterial för att följa barns och elevers språk- läs- och skrivutveckling.

Läs mer om kartläggningsmaterial:

• TRAS – Tidig registrering av språk – nyponforlag.se
• OAS – Observation av språk – ordaf.se
• Bornholmsmodellen – Språklekar i förskoleklass – nok.se
• God läsutveckling -kartläggning och övningar – Lundberg et al – nok.se
• God skrivutveckling – kartlaggning och undervisning – Lundberg et al – nok.se
• Bedömningsstöd i förskoleklass – Hitta språket – Skolverket.se
• Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk årskurs 1-9 – Skolverket.se
• Nya språket lyfter – Skolverket.se
• Språket på väg, del 1 och Språket på väg, del 2 – Skolverket.se
• Bygga svenska – Skolverket.se

Litteratur

Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse, Fk-årskurs 3 – Westlund, B.

Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse,  Mellanstadiet – Westlund, B.

Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse, Högstadiet – Westlund, B.

Arbeta formativt med digitala verktyg – Diaz, P.

Att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskolans och skolans tidiga årskurser – Pavey, B.

Att läsa faktatexter – undervisning i kritisk och eftertänksam läsning – Gear, A.

Att skriva faktatexter – medveten och explicit skrivundervisning – Gear, A.

Att undervisa nyanlända – metoder, reflektioner och erfarenheter–  Kaya, A.

Bornholmsmodellen – språklekar i förskoleklass – Lundberg et al

Greppa Språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet – Skolverket

Böcker om pedagogisk användning av surfplattan – https://www.pappasappar.se/boktips/

Den meningsfulla högläsningen – Körling, A.

Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid –  Cummins, J.

Framgångsrik läs- och skrivundervisning – Tjernberg, C.

Få syn på språket – Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen – Skolverket

Före Bornholmsmodellen – språklekar i förskolan – Lundberg, I, Sterner, G.

God läsutveckling – kartläggning och övningar– Lundberg et al

God skrivutveckling – kartläggning och undervisning – Lundberg et al

Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn – Bergöö, K,  Jönsson, K

Lyft språket, lyft tänkandet – Gibbons, P.

Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken – Johansson, B, Sandell Ring, A.

Nyanlända elever i mitt klassrum – språkutveckling med digitala resurser – Basaram, H.

Skrivundervisning – processinriktat skrivande i klassrummet – Tjernberg, C.

Språk i alla ämnen – handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning – Stehagen, H.

Språkinriktad undervisning: en handbok – Hajer. M, Meestringa, T.

Språklig sårbarhet i förskola och skola – barnet, språket och pedagogiken – Bruce et al.

Stärk språket, stärk lärandet – Gibbons, P

TRAS – Observation av språk i dagligt samspel

Kontaktpersoner

Ansvariga för revidering 2018 är Annelie Rantzow, Linda Tuvegård och Emma Gullin, Tal- och språkteamet Svedala Kommun.

Vi tar tacksamt emot förslag på framtida revideringar.