Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och humanistisk disciplin. Inom pedagogiken studeras människors lärande och kunskapande, samt det samspel och den kommunikation som uppstår i möten mellan människor. Mer specifikt tar pedagogiken sin utgångspunkt i frågor som rör uppfostran, undervisning och utbildning ur såväl ett individuellt, som ett socialt, kulturellt och samhälleligt perspektiv.
Pedagogisk psykologi
Pedagogisk psykologi handlar om lärprocessernas och utvecklandets psykologi och tar sin utgångspunkt i kunskap och teorier om hur människor lär och utvecklas, både individuellt och socialt. Med utgångspunkt i socialpsykologin tar den också upp förståelsen av samspel och relationer mellan människor.
Pedagogisk sociologi
Pedagogisk sociologi, också betecknat som utbildningssociologi, omfattar kunskaper om människors uppväxt och olika villkor för utveckling och lärande och har ett mer övergripande samhällsperspektiv på uppfostran, undervisning och utbildning. Det handlar om hur människor deltar i och formas av samt själva formar sina samhällen och kulturer. Den pedagogiska sociologin omfattar också kunskap om pedagogiska institutioner och organisationer, såsom familjen, skolan, arbetsplatser, förenings- och fritidsverksamhet, och deras uppgift i samhället.
Pedagogisk filosofi
Pedagogisk filosofi tar upp grunderna för pedagogiska verksamheter, ideologier om pedagogiska praktiker och etiska frågor i samband med uppfostran, undervisning och utbildning. Utbildningens idéhistoria och olika bildningstraditioner är områden som tas upp, samt filosofiska idéer om uppfostran, undervisning och utbildning. Andra viktiga frågor är hur kunskaper, färdigheter och värderingar uppstår, lever kvar och förändras inom olika kulturer, samhällen, institutioner och grupper av människor. Det handlar också om kritiska ifrågasättanden av utbildning och pedagogiska praktiker.
– Skolverket, Om ämnet pedagogik
Teoretiska perspektiv
Ann S Pihlgren, berättar om pedagogiska teorier (23:28)
Begreppen lärande,utveckling och socialisation har olika innebörder i olika teoretiska perspektiv. Perspektiven kan delas in i olika grupper:
- Ett behavioristiskt/empiristisktperspektiv – här betraktas lärande, utveckling och socialisation som något som styrs av faktorer utanför människan (stimuli). Lärande ses som nya förbindelser mellan stimuli och respons, där lärandet kan iakttas genom en förändring av yttre observerbara beteenden (respons). Till denna grupp hör teoretiker som I. Pavlov, John B. Watson och
B.F.Skinner. - Ett kognitivistiskt/rationalistiskt/konstruktivistiskt perspektiv – här läggs stor tonvikt vid individens biologiska förutsättningar och mognad. Lärande sker genom insikt och förståelse och genom konstruktion. Mänskliga handlingar ses som en direkt produkt av tänkandet. Till denna grupp hör teoretiker som J. Piaget, N. Chomsky och J. Bruner.
- Ett situerat/pragmatiskt/sociokulturellt perspektiv – här betraktas lärande, utveckling och socialisation ske i sociala sammanhang utifrån historiska, kulturella och situationella
förhållanden. Vad vi lär är beroende av var vi är och vilka verktyg som är tillgängliga, dvs. lärandet är situerat. Till denna grupp hör teoretiker som J. Dewey, G.H. Mead, D. Schön, L.S.
Vygotskij och R. Säljö
– Skolverket, Om ämnet pedagogik
Lär dig mer
En introduktion till poststrukturalism (8:56)
