Ien inkluderande skola är det fem kriterier som måste uppfyllas: gemenskap på olika nivåer, ett enda system (till skillnad från ett för ”vanliga” elever och ett för elever i behov av stöd), en demokratisk gemenskap, delaktighet från eleverna, att olikhet ses som en tillgång.

Inkludering för att alla ska lyckas

Resultat under SKA-strategin inkludering handlar om elevernas trygghet, delaktighet och inflytande. I en inkluderande skola är det fem kriterier som måste uppfyllas: gemenskap på olika nivåer, ett enda system (till skillnad från ett för ”vanliga” elever och ett för elever i behov av stöd), en demokratisk gemenskap, delaktighet från eleverna, att olikhet ses som en tillgång.

Utifrån kartläggningar får rektor en bild av vilka kunskaper, färdigheter och förmågor som lärare behöver utveckla för att tillgodose barnens behov.

Trygghet, inflytande och delaktighet

Hur gör du som rektor för att garantera att alla elever har trygghet, inflytande och delaktighet?

Beskrivning av resultat

• Hur ser det ut gällande trivsel, motivation, inflytande, delaktighet, trygghet, kränkningar?
• Hur ser det ut med frånvaro – årskurs, pojkar, flickor, över tid och mellan klasser?
• Hur ser utvecklingen över tid ut när det gäller olika resultat i attitydundersökningen?
• Hur relaterar resultaten i attitydundersökningen till varandra samt till kommunens och rikets resultat?
• Hur syns elevernas elevinflytande i undervisningen t.ex. utifrån pedagogisk dokumentation?
• I vilka forum och sammanhang har barn/elever möjlighet att framföra åsikter och tankar kring planering av verksamhet och undervisning?
• Hur arbetar trygghetsteam/elevhälsa med kartläggningar och utredningar?
• Hur arbetar trygghetsteam/elevhälsa för att vara tillgänglig för barnen/eleverna och för att aktivt söka upp barnen/elever?
• Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver medarbetare utveckla för att tillgodose elevernas behov?

Analys av resultat

• Vilket är vårt uppdrag enligt skollag, läroplaner, kursplaner och ämnesplaner och vilka är de övergripande målen?
• Tänkbara och möjliga förklaringar av vad i verksamheten som påverkar och orsakar resultaten i attitydundersökningen?
• Vad dessa antaganden bygger på, vad säger forskning och utvärderingar om liknande frågor.
• Om orsakerna tydligt framgår av dokumentationen eller om ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genomföras
• Var finns utvecklingsbehoven, vilka insatser behövs och vilka effekter förväntar vi oss?
• Vilka skillnader ser vi mellan till exempel klasser, ämnen, flickor och pojkar, föräldrarnas olika utbildningsbakgrund samt barn och elever med svensk och utländsk bakgrund?
• Hur ser utvecklingen över tid ut när det gäller olika resultat ?
• Hur relaterar resultaten i attitydundersökningen till varandra samt till kommunens och rikets resultat?
• Vad har vi gjort eller inte gjort i verksamheten som kan förklara resultaten?
• Hur har organisering av undervisning, arbetssätt och arbetsformer, våra förhållningssätt, förväntningar och kamrateffekter etc. påverkat resultaten och måluppfyllelsen
• Vilken forskning och erfarenhet kan vi ta hjälp av för att inhämta ny kunskap och vidga våra perspektiv?
• Hur vet vi det vi vet?
• Vad saknar vi kunskap om och hur vi ska ta reda på mer?
• Hur kan de ”rimliga” förklaringarna problematiseras i förhållande till relevant forskning?

Slutsatser och nya åtgärder

• Mål i form av vad utvecklingsinsatsen förväntas leda till (”Vad vill vi ska hända?”)
• Vilka arbetssätt och metoder som ska användas.
• Vilka kommer att vara delaktiga i processen: barn och elever, föräldrar, medarbetare, funktioner? Hur kan de medverka i uppföljning och dokumentationsarbete.
• Hur processen ska hållas vid liv.
• Vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utvecklingsinsatsen ska kunna genomföras.
• Vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet.
• Hur insatsen ska följas upp och utvärderas.
• Vilka planeringar, uppföljningar och beslut behöver finnas dokumenterade och på vilket sätt?
• Vilken dokumentation finns att använda, till exempel lärlagsdokumentation, personliga handlingsplaner ?
• Hur omfattande behöver dokumentationen vara för att den ska var tillräcklig som underlag för analys?
• Hur och när under året ska olika analyser och bedömningar av måluppfyllelsen göras och dokumenteras och vem ansvarar?